”Alla förhoppningar och tappade sugar Om framtiden kan vi inte veta något – däremot får vi hoppas och tro. Så var det åter dags att summera ett år som flytt och försöka inbilla sig att man ska kunna veta något om året som väntar runt hörnet. Jag har nog aldrig någonsin tippat rätt vad gäller mitt eget liv och dess framtid. Det är så mycket som kan komma emellan ens drömmar och det som verkligen sker. Man kan möjligen smyga sig fram och förfölja en bortflyende dag, trippa fram i dess bakhasor och när man är tror sig vara framme så är allt som finns där en tom, svart …”
Taggar: handla böcker och köp böcker. Läs bokrecensioner om kultur och litteratur. Alla förhoppningar och tappade sugar Om framtiden kan vi inte veta något – däremot får vi hoppas och tro. Så var det åter dags att summera ett år som flytt och försöka inbilla sig att man ska kunna veta något om året som väntar runt hörnet. Jag har nog aldrig någonsin tippat rätt vad gäller mitt eget liv och dess framtid. Det är så mycket som kan komma emellan ens drömmar och det som verkligen sker. Man kan möjligen smyga sig fram och förfölja en bortflyende dag, trippa fram i dess bakhasor och när man är tror sig vara framme så är allt som finns där en tom, svart skugga av något som redan hunnit fly. Detta sökande kan förstöra mycket. Jag lägger ner på tok för mycket tid på att fantisera om hur det ska gå. Lyckligast verkar vara de som lite bekymmersfritt lyckas leva i nuet. Bekymmersfritt. Utan oro. Ibland inbillar jag mig att vissa människor ramlat ner på denna jord, i denna tillvaro av tomrum, för att bli älskade. Jag avundas dessa människor. Vet jag då något om det kommande året? Möjligen, om allt klaffar någorlunda, så kommer jag att bli klar med romanen och få den utgiven till hösten. Men mycket hinner komma emellan. Vem vet … Kanske tycker förläggaren att jag skrivit en jäkla skitbok och vägrar publicera den. Jag tror mig även veta att jag kommer att påbörja antingen en ny roman eller ett filmmanus eller en dramatisering i form av en pjäs. Om detta vet jag att det krävs en hel del mod att påbörja ett nytt skrivprojekt. Den första meningen, det som startar en process som kommer att ta ungefär två är, påminner lite om att våga kasta sig ut från toppen av ett högt berg. När man väl hoppat finns ingen återvändo. Jag ska gå ner mer i vikt. Har redan, sedan i maj, tappat drygt trettio kilo och hoppas (tror) att jag ska tappa ytterligare tio kilo. Om nu inte hungern tar över mitt ”rationella” tänkande. Hungern är en stark drivkraft som har förstört många människors liv och kroppar. Var på 50-årsfest i går. Blev lite glad i hatten efter några glas vin och lite skämtsamt så friade jag till tre vackra kvinnor. Trots att jag var uppåt och lite rörig i tankarna, och att friandet var på skoj, så fanns där ett allvar. Jag hoppas att jag under det år som följer kommer att få uppleva förälskelsen, kärleken och få dela tillvaron med en kvinna. Det är när jag gör sådant som jag gjorde i går, en man på dryga femtio år, som med ett stort leende på läpparna går runt och friar till kvinnor som kommit till en fest för att enbart äta god mat, dansa lite och umgås med vänner – som jag inser att jag gör mig bättre som barn, tonåring, än som en mogen vuxen man. Allting har sin tid … Så även år 2010. Sitter väl här om ett år och försöker begripa varför jag kunde ha så fel i mitt siande om framtiden. Om jag önskar något av 2010 … Jo, en sak önskar jag mig innerligt: Att borgaralliansen får packa ihop och ställa sig i kön av den sjuka arbetslinje de skapat; att ett flertal av dagens ministrar tvingas förnedra sig i kön till arbetsförmedlingen, A-kassan och socialkontoret. Jo, det önskar jag mig. Sedan att jag jag får leva ytterligare ett år. Man ska inte ta saker och ting för givet – allra minst ens liv. KENT LUNDHOLM
Related posts:
- Så var det dags igen för ett nytt bokcafé.
- Ett nytt hopp?
- Nytt år, nytt jobb, ny blogg
- Ett nytt spännande P&P paket
- Snart nytt år