”Vi som är tillräckligt gamla minns 1986 som ett ganska händelserikt år. För oss svenskar var förstås mordet på Olof Palme störst, men vi blev också väldigt skraja av härdsmältan i Ukrainska Tjernobyl. Tänk er nu att det inte var den mänskliga faktorn som orsakade härdsmältan, utan ondsinta rymdvarelser. Det är bara en av ingredienserna i den här märkliga romanen, som tar sin början 1946, då ett gäng science fiction-författare kallas in av Stalin, för att skriva en fiktiv historia om hur Jorden invaderas av rymdvarelser. Detta för att kommunisterna ska ha en ny …”
Taggar: handla böcker och köp böcker. Läs bokrecensioner om kultur och litteratur. Vi som är tillräckligt gamla minns 1986 som ett ganska händelserikt år. För oss svenskar var förstås mordet på Olof Palme störst, men vi blev också väldigt skraja av härdsmältan i Ukrainska Tjernobyl. Tänk er nu att det inte var den mänskliga faktorn som orsakade härdsmältan, utan ondsinta rymdvarelser. Det är bara en av ingredienserna i den här märkliga romanen, som tar sin början 1946, då ett gäng science fiction-författare kallas in av Stalin, för att skriva en fiktiv historia om hur Jorden invaderas av rymdvarelser. Detta för att kommunisterna ska ha en ny fiende att ena sig mot, eftersom Stalin är övertygad om att USA är på väg att falla. Författarna kokar ihop en historia där en slags strålningsvarelser bland annat spränger bort en stor del av Ukraina. Projektet avbryts och faller i glömska, och 1986 är bokens huvudperson, Konstantin Skvorecky, inte längre författare utan en ganska misslyckad, skruttig gubbe och före detta alkoholist som hankar sig fram som översättare. En rad händelser börjar med att Konstantin träffar på en gammal bekant, som påstår att invasionen nu är verklighet, och att strålningsvarelserna planerar att spränga ett kärnkraftverk i Ukraina. Den ständigt skeptiske Konstantin tycker förstås att det är rent nonsens. Jag ska inte skriva så mycket mer om handlingen, dels för att det är så mycket som händer och dels för att jag inte vill avslöja för mycket. Det är en hela tiden underhållande och intressant bok, väldigt rolig dessutom. Dialogerna är ofta gräl och käbbel mellan Konstantin och de olika personer han träffar på. Särskilt roliga är hans gräl med en kärnfysiker som har Aspergers syndrom. Fast allvaret är aldrig särskilt långt bort, boken handlar till stor del om Sovjetunionens fall. Ibland får man en smått surrealistisk känsla, till exempel när Konstantin av misstag tas för en UFO-expert av en UFO-klubb: när han förnekar rymdvarelsernas existens så tror de att han i själva verket bekräftar dem. En del av berättelsen är en rätt söt kärlekshistoria, mellan Konstantin och en riktigt tjock amerikansk scientolog, Dora. Jag gillar den biten av boken, eftersom det är så sällan huvudpersonens romantiska intresse är en tjock kvinna. Även om det kanske är lite gubbsjukt, eftersom hon är ung och Konstantin ganska gammal. Boken ställer många frågor, och det är många idéer som samsas på en gång. Vad är science fiction? Varför har så många sett UFO:n samtidigt som nästan ingen tror på dem? Finns det flera verkligheter, som kan ha olika tidslinjer? Det blir lite väl spretigt ibland, för många frågor utan svar, och det är det som gör att jag tyckte att boken var bra, men inte fantastisk.
Related posts:
- Konstmysteriet av Blue Balliet
- 2 ”Jättens kamp” av Adam Blade
- Det ödesdigra arvet – Nora Roberts
2010-01-05 01:33:00 från 
