Carin Gerhardsen- Mamma,pappa,barn

”Jag har inte läst den första delen i Gerhardsens ”Hammarbyserie”. Kanske är det bäst att nämna det . Kanske är det också därför som jag inte känner de personer hon skriver om särskilt väl. De är bara namn; Sjöberg, Westman, Sallén etc. Efter att ha läst Kjell Eriksson ( som f.ö också ligger på Ordfront Förlag) är jag väl bortskämd, men om jag ska gnälla på någonting så är det just avsaknaden av djup i personskildringarna. De förblir anonyma boken igenom, kanske hade jag haft mera ”kött på benen” om jag läst ”Pepparkakshuset” innan. Det finns dock ett undantag. …”

Taggar: handla böcker och köp böcker. Läs bokrecensioner om kultur och litteratur. Jag har inte läst den första delen i Gerhardsens ”Hammarbyserie”. Kanske är det bäst att nämna det . Kanske är det också därför som jag inte känner de personer hon skriver om särskilt väl. De är bara namn; Sjöberg, Westman, Sallén etc. Efter att ha läst Kjell Eriksson ( som f.ö också ligger på Ordfront Förlag) är jag väl bortskämd, men om jag ska gnälla på någonting så är det just avsaknaden av djup i personskildringarna. De förblir anonyma boken igenom, kanske hade jag haft mera ”kött på benen” om jag läst ”Pepparkakshuset” innan. Det finns dock ett undantag. I ett sidospår berättas om ung kvinna med funktionshinder. Kvinnan är dotter till en av Hammarbypoliserna. Här anar vi (som läsare) inledningsvis att något inte står rätt till. Efter hand börjar en otäck historia nystas upp och jag utgår ifrån att vi i nästkommande roman kommer att få följa utvecklingen. Utan att avslöja för mycket kan jag berätta att det rör en aktuell problematik kring funktionshinder ( aktuell därför att vi tyvärr alldeles nyligen läst om det i pressen) Jag får också en känsla av att Carin Gerhardsen är insatt i funktionshinder som autism/utvecklingstörning….utan att veta någonting om hennes bakgrund så får jag för mig att det här ämnet är viktigt för henne. ”Kött på benen” är förresten en metafor som mycket väl skulle platsa i den här texten. Detta ska absolut inte tolkas som negativ kritik. Texten i Mamma,Pappa,Barn är rak, effektiv och okomplicerad. Lättläst, utan att kännas som en ”Läckbergs klartext”. Historien är bokens styrka. Sällan har jag jag läst en svensk deckare som haft sådant driv. Texten innehåller mycket dialog och det går verkligen undan, man har svårt att värja sig, det är svårt- för att inte säga omöjligt- att avsluta eftersom nästa kapitel också inleds med någonting som man måste få veta mer om. Gerhardsen har verkligen det som Eriksson (om jag nu ska fortsätta jämföra) saknar, nämligen en välkonstruerad deckarhistoria som går från A-Ö utan att man tappar bort en endaste bokstav på vägen. Ämnet är hemskt, man blir upprörd över den grymma och cyniska värld Gerhardsen målar upp. En ovanligt bra intrig-deckare! En svensk – måttfull – Harlan Coben

Related posts:

1. Mamma, pappa, barn av Carin Gerhardsen
2. Mamma, pappa, barn av Carin Gerhardsen
3. Mamma, pappa, barn av Carin Gerhardsen
4. Carin Gerhardsen: Mamma pappa barn – Bokomdöme
5. Mamma, pappa, barn