”I DAGENS DN går kritikern och poeten Anna Hallberg i en stor debattartikel till storms för de värden som egentligen ligger – eller borde ligga – inbäddade emellan bokpärmarna på den litteratur som kommer ut. Jag inbillar mig att hon ganska raskt kommer att få mothugg, eftersom det numera finns gott av författare och andra kulturproducenter som gärna framhäver att deras främsta inriktning är att ge enkel underhållning (Läckberg), ge ut flest böcker (Ranelid) eller tjäna mycket pengar (nästan alla övriga). Jag gissar också att en del av den uppföljande debatten snabbt …”
Taggar: handla böcker och köp böcker. Läs bokrecensioner om kultur och litteratur. I DAGENS DN går kritikern och poeten Anna Hallberg i en stor debattartikel till storms för de värden som egentligen ligger – eller borde ligga – inbäddade emellan bokpärmarna på den litteratur som kommer ut. Jag inbillar mig att hon ganska raskt kommer att få mothugg, eftersom det numera finns gott av författare och andra kulturproducenter som gärna framhäver att deras främsta inriktning är att ge enkel underhållning (Läckberg), ge ut flest böcker (Ranelid) eller tjäna mycket pengar (nästan alla övriga). Jag gissar också att en del av den uppföljande debatten snabbt kommer att gräva ner sig i just detta med pengarna, huruvida den eller den författaren ska be om ursäkt för att han/hon tjänar pengar, eller klaga för att han/hon inte gör det, och så vidare. Men när jag läser Anna Hallbergs artikel så ser jag inte att hon pekar ut problemet just där. Snarare pekar hon på faran med ett kulturklimat där marknaden helt får styra (inte minst påhejat av sittande kulturminister, som gärna ser kultur som en vara bland andra varor) – ett klimat där förlagen numera har övergått från att producera ”litteratur” till att producera ”böcker”. Det är naturligtvis hårddraget. Naturligtvis ges bra litteratur ut även idag; allt som ligger på bokhandelsdiskarna är inte bara glättiga lifestyleböcker. Men trenden är uppenbar: den innehållsrika och krävande litteraturen kläms hårt av de relativt lättskrivna och lättlästa böckerna. Andra tecken på samma sak är exempelvis nedläggningen av biblioteksfilialer i Göteborgs förorter – den som inte kan/orkar/vill ta sig in till centralbiblioteket fråntas möjligheten att förkovra sig, bredda sitt läsande och ytterst sitt intag av nya idéer, tankar och upplevelser. Så här uttrycker Anna Hallberg det i dagens artikel: ”Nu säger vi att det är en skam att Sverige inte menar sig ha vare sig intresse av eller råd att försörja ett anständigt intellektuellt och konstnärligt klimat. Att det är ovärdigt. Och att det ger ett destruktivt och minnesförslöande samhälle som på sikt urholkar demokratin och ökar skillnaderna mellan klasser.” Hon har en stark poäng. Hennes poäng handlar om det som bör finnas i ett sunt samhälle, bortom det som marknaden på olika vis lyckas förse oss med. Nämligen just ett anständigt (och fritt) intellektuellt och konstnärligt klimat! I ett sådant klimat finns också den sortens institutioner och spelplatser som jag just nu arbetar på, dvs kulturhus och bibliotek. Inriktningen på ”lönsamhet” och en alltför kraftig kommersiell anpassning står ibland faktiskt i motsatt ställning till bredd och kvalitet i utbudet. Där måste vi gemensamt ta ansvar för att vi får ha kvar och kan utveckla verksamheterna, även i kärvare tider. Det är, som Anna Hallberg påpekar, ytterst en central demokratifråga. Läs artikeln och kommentera den gärna!
Related posts:
- Ett viktigt inlägg i den feministiska debatten
- Debatten kring Hogg ejakulerar
- Svensk Fantastisk Litteratur i Sverige – Finns Den?
- Väck inte den björn som sover
- "Den osynliga" av Lise Indahl