Etymologica

”Det är när jag börjar grunna på om ordet ”dusch” är ett onomatopoetiskt ord – inte bara för att det härmar först det lilla ljud som uppstår millisekunden innan vattnet börjar rinna ur duschmunstycket och sedan vattnets forsande ut ur detsamma, utan också det lilla chockade klucket i duscharens hals innan han/hon utstöter sitt ”usch!” över att det är så blött/kallt/varmt alternativt den utandning eller suck som uttrycker avslappning – som jag inser att det finns en lucka i mitt Husbibliotek: jag har ingen etymologisk ordbok. Bedrövligt faktiskt, språkvetare som jag är och …”

Taggar: handla böcker och köp böcker. Läs bokrecensioner om kultur och litteratur. Det är när jag börjar grunna på om ordet ”dusch” är ett onomatopoetiskt ord – inte bara för att det härmar först det lilla ljud som uppstår millisekunden innan vattnet börjar rinna ur duschmunstycket och sedan vattnets forsande ut ur detsamma, utan också det lilla chockade klucket i duscharens hals innan han/hon utstöter sitt ”usch!” över att det är så blött/kallt/varmt alternativt den utandning eller suck som uttrycker avslappning – som jag inser att det finns en lucka i mitt Husbibliotek: jag har ingen etymologisk ordbok. Bedrövligt faktiskt, språkvetare som jag är och allting, läste ju till och med latin när det begav sig på den tid då det fortfarande vandrande omkring mammutar på jordeytan! Det mest underbara vore att ge sig ut på antikvariatsrundtur och förhoppningsvis hitta ett gammalt cigarrosande, ex librisförsett etymologiskt lexikon med guldpräglad rygg anno sent adertonhundratal eller tidigt nittonhundratal. Men där jag bor finns det inga antikvariat. Det finns en second handbutik, men de böcker man finner där är näppeligen av det antikvariska slaget. De böcker man finner där är sådana man kunde köpa av bokklubbarna på åttio- och nittiotalet. Man kan åka till närmsta mellanstora stad, där finns det ett antikvariat, men inte ett sådant där man kan finna ett gammalt cigarrosande, ex librisförsett lexikon med guldpräglad rygg anno sent adertonhundratal eller tidigt nittonhundratal. Man skulle kunna äntra en bokhandel, men där doftar inte ordböckerna cigarr , de äro icke ex librisförsedda, hava inga guldpräglade ryggar och  datera icke heller från anno sent adertonhundratal eller tidigt nittonhundratal. På antikvariat.net eller bokborsen.se har de säkert etymologiska ordböcker med guldpräglad rygg anno sent adertonhundratal eller tidigt nittonhundratal, men där skriver de sällan någonting om hur boken doftar. Och det där cigarriga vill jag hemskt gärna att min etymologiska ordbok ska ha. Det är en fråga om känsla. Bläddrandet i den cigarrdoftande etymologiska ordboken med guldpräglad rygg anno sent adertonhundratal eller tidigt nittonhundratal sätter fart på det inomkraniska cinemaskopet och visar bilder av En Man i buteljgrön klubbfåtölj intill ett pelarbord krönt av glasaskfat, det hela i en tvåarmad golvlampas  med skira tygskärmar rökdisiga sken. Mannen har en rykande cigarr i vänster hand, med höger hand bläddrar han i sin etymologisa ordbok som vilar mot hans vänstra ben som han lagt bekvämt över det högra. På golvet en brokig persisk matta, eller kanske en benvit ryamatta, i bakgrunden höga mörka bokhyllor, tunga buteljgröna sammetsgardiner, ett respektivingivande skrivbord i ek, på ena hörnet krönt av en mässingslampa med skärm i grönt opalglas, kanske menar jag en strindbergslampa, och på en piedestal strax bakom Mannes fåtölj en frodig ormbunke. Utan den där Mannen blir det ingen magi i ordboksbläddreriet. Det blir liksom bara, informationssökning. Å andra sidan, vilka är oddsen att finna ordet ”dusch” i en etymologisk ordbok anno sent adertonhundrtal eller tidigt nittonhundratal med bokstäver och symboler i guld på ryggen och doft av herrum? Stora? Små? Hurusomhaver är det nu jag vill veta, med eller utan cigarrdoft och bilder av etymologisk ordboksbläddrande Man och därföre får jag ånyo tillfälle att prisa Det Världsomspännande Nätet – där finnes ordböcker! En titt i Svenska Akademiens Ordboks digitala version , något av det bästa som finns på Det Världsomspännande Nätet, visar att mina etymologiska spekulationer kring ordet ”dusch” inte hade något språkvetenskapligt stöd. Ursprunget torde vara latinskt, inte det minsta onomatopoetiskt. Trist. Kan man göra en ansökan om retroaktiv etymologisk korrigering av ett ord? Om man tycker sig ha en bättre – och roligare! – förklaring?

No related posts.