”Så kunde den här förbannade vintern bli ännu tristare ändå Fredrik Ekelund lämnar sällan Malmö i romanform. Kristian Lundberg skriver in Malmö i litteraturen i både prosan och poesin. Och Ulf Lundells Stockholm. Hjalmar Söderbergs Stockholm. Slas Stockholm, och stugan och Europa. Claes Hylinger och hans eviga Göteborg, med utflykter till Paris och London, Finland. Kjell Westös Helsingfors. Jag är en våt fläck som långsamt rinner. Jonas Bergh har svårt att frigöra sej från Landskrona. Kan det heta i recensioner. Han är en dålig stilist, han är en dålig författare. …”
Taggar: handla böcker och köp böcker. Läs bokrecensioner om kultur och litteratur. Så kunde den här förbannade vintern bli ännu tristare ändå Fredrik Ekelund lämnar sällan Malmö i romanform. Kristian Lundberg skriver in Malmö i litteraturen i både prosan och poesin. Och Ulf Lundells Stockholm. Hjalmar Söderbergs Stockholm. Slas Stockholm, och stugan och Europa. Claes Hylinger och hans eviga Göteborg, med utflykter till Paris och London, Finland. Kjell Westös Helsingfors. Jag är en våt fläck som långsamt rinner. Jonas Bergh har svårt att frigöra sej från Landskrona. Kan det heta i recensioner. Han är en dålig stilist, han är en dålig författare. Står det inte. Jag har svårt att frigöra mej från Landskrona. Står det, bland annat. Är det ett problem? Varför är det inte ett problem hos andra? Ett hål i huvudet där ljuset tar sig in utspelar sej till stor del i Malmö. En sång för Sonny och Karola utspelar sej till stor del i Vollsjö. Så enkelt i solen rör sej mycket lite i Landskrona. Jag kan lova att det blir som i filmerna du älskar nämner över huvudtaget inte Landskrona. Inte för att jag behöver förklara eller försvara mej. Jag skriver som jag vill. Är Stig Larsson en symbol för manliga kulturutövare, så kallade genier? Jag vet inte, jag är inget geni. Har någon läst Åsa Beckmans recension? Har någon diskuterat den? Var det en kvalitativ recension? Får man diskutera recensenter? Jag har fått några negativa, korta recensioner skrivna av kvinnor med makt, innehållande uppenbara felaktigheter och märkligheter. Jag känner inte igen mej i flera kulturdebatter. Finns det inga vanliga människor? Jag undrar om Niklas och Johan Orrenius är bröder eller annan släkt. Eller om det är en slump att dom båda är bra och, tydligt men ändå osynligt men ändå inte, personliga journalister.
Related posts:
- Hela livet var ett disco – men hur kunde det bli så svårt?
- Den sista vintern av Åke Edwardson
- Så går ännu en dag av våra liv…Idag har jag HUR MYCKET jobb
- Jag kunde inte låta bli
- amsterdam, igen. boken den här gången
2010-01-27 13:27:00 från 
