”Revolvermannen är den första boken i Stephen Kings fantasyinspirerade epos, Det mörka tornet, om jakten på just det mörka tornet. Serien har sju delar, varav de första fyra är särskilt sammanhängande. Jag har därför tänkt läsa dessa fyra direkt efter varandra. Något jag annars inte brukar göra. Brukar oftast behöva något helt annat att spränga in i serien. Kanske är det därför jag hållit mig ifrån fantasy ett bra tag nu. Stephen King var i mina tonår en favorit men på senare tid har jag växt ifrån hans böcker. Men serien om Det mörka tornet har funnits i …”
Taggar: handla böcker och köp böcker. Läs bokrecensioner om kultur och litteratur. Revolvermannen är den första boken i Stephen Kings fantasyinspirerade epos, Det mörka tornet, om jakten på just det mörka tornet. Serien har sju delar, varav de första fyra är särskilt sammanhängande. Jag har därför tänkt läsa dessa fyra direkt efter varandra. Något jag annars inte brukar göra. Brukar oftast behöva något helt annat att spränga in i serien. Kanske är det därför jag hållit mig ifrån fantasy ett bra tag nu. Stephen King var i mina tonår en favorit men på senare tid har jag växt ifrån hans böcker. Men serien om Det mörka tornet har funnits i periferin länge, mest för att jag hört så mycket bra om dem. Så nu är dags att ta sig an skräckkungens sci-fi-epos. Boken utspelar sig långt in i framtiden. Den teknologi vi byggt upp är i stort sett helt borta förutom några reliker här och där. Det mest avancerade som utbrett existerar i boken är revolverna. ”Världen har gått vidare” och lämnat efter sig ett kargt land med diverse muterade varelser. Det är en svart, men magisk, värld som passar bra ihop med karaktärerna. Vi möter Revolvermannen mitt i öknen, på jakt efter mannen i svart. Resten av boken handlar sedan om denna jakt och de händelser som för mannen och hans ressällskap vidare. Även om King själv menar att det är J.R.R. Tolkiens böcker som är inspirationen så ser jag inget av den sortens klassisk fantasy i Revolvermannen. Och det finns ännu mindre av hans väl bemästrade skräckgenre. Det är mer en roman i Paulo Coelhos anda. Tro det eller ej. Känslan av att författaren vill lära mig om själva kärnan i livet försvinner aldrig. Ändå vet jag inte inte om jag tycker om det eller inte. Handlingen är inte spännande för fem öre. Språket är vackert, men inte så vackert så jag blir hänförd. Ändå finns det någonting som fascinerar mig. Något som gör att jag vill fortsätta. Läs även andra bloggares åsikter om Stephen King , Revolvermannen , Det mörka tornet
Related posts:
- Stephen King skriver speciellt för eboksläsaren Kindle
- 2009-68: Stephen King: Song of Susannah
- Stephen King har slutat jaga mig
- 2009-41: Stephen King: Everything’s Eventual
- Duma Key – Stephen King
2010-01-10 10:49:14 från 
