”När jag är på mitt jobb på biblioteket är förstås en av mina arbetsuppgifter att ge våra besökare lästips. Jag tipsar till höger och vänster. Högt och lågt. Till barn och vuxna. Vissa trevliga dagar är rollerna ombytta och det är istället jag som får lästips av våra besökare. I fredags satt jag vid vår biblioteksdisk med helt ny barnbok bredvid mig. Jag hade läst den några dagar tidigare men satt nu och bläddrade lite i den inför ett bokprat jag skulle hålla dagen därpå. Plötsligt står en liten flicka framför mig och säger ”Ååååh den där boken är bara …”
Taggar: handla böcker och köp böcker. Läs bokrecensioner om kultur och litteratur. När jag är på mitt jobb på biblioteket är förstås en av mina arbetsuppgifter att ge våra besökare lästips. Jag tipsar till höger och vänster. Högt och lågt. Till barn och vuxna. Vissa trevliga dagar är rollerna ombytta och det är istället jag som får lästips av våra besökare. I fredags satt jag vid vår biblioteksdisk med helt ny barnbok bredvid mig. Jag hade läst den några dagar tidigare men satt nu och bläddrade lite i den inför ett bokprat jag skulle hålla dagen därpå. Plötsligt står en liten flicka framför mig och säger ”Ååååh den där boken är bara sååå bra.” Jag kan inte annat än hålla med henne och vi pratar en liten stund om vad som gör boken så bra. Vi har precis beställt en fortsättning på boken till biblioteket och flickan i fråga ställer sig direkt i kö. Boken vi båda gillade så mycket är Semlan och Gordon – Pappan med de stora skorna skriven av ingen mindre än Tsatsikis ”mamma” Moni Nilsson. Semlan är 12 år gammal och brottas med vardaglig problematik i form av föräldrar som ska skiljas och en omogen kändis till pappa som har svårt att ta sitt föräldraansvar. Hennes bästa kompis Gordon är en udda fågel som tillbringar dagarna med att leta efter parallella världar. Gordon är blixtrande förälskad i Semlan och vill gärna leka ”kärleksleken” med henne. Vilket blir ett dilemma för Semlan som å ena sidan inte vill såra sin bästis, men å andra sidan hellre vill leka kärleksleken med någon annan… Jag berättar för flickan att jag ska prata om boken för en fjärdeklass imorgon, tror hon möjligtvis att den här boken kan intressera även andra i hennes ålder? Det tror hon absolut! ”Men” säger hon. ”Du har väl läst Hoppet ?” Det är så roligt att hon nämner just den boken, för jag var nämligen på barnbibliotekskurs två dagar tidigare och då pratades det också om just boken Hoppet. Nu har jag då inte läst Hoppet, men vi går ut i hyllan och letar fram den och vips ligger den i min väska på väg hem. När jag kommer hem den kvällen är jag efter bara några sidor hjälplöst fast i en berättelse om de kurdiska pojkarna Tigris och Azid som med hjälp av en samvetslös människosmugglare skickas av sina föräldrar till tryggheten i Berlin för att bo hos sin farbror tills föräldrarna har möjlighet att komma efter. Med sig har de en ovärderlig väska som till varje pris måste komma fram. När bröderna ska byta plan i Stockholm visar det sig att de har blivit lurade, de har inte någon biljett till Berlin och de blir fast i Stockholm tillsammans med grannfamiljen de rest med. Smugglaren har tagit ifrån pojkarna deras mobiltelefon och pass och de kan varken komma i kontakt med sin farbror eller sina föräldrar. Många är de äventyr pojkarna får vara med om i det nya landet Sverige, både sorgliga, roliga och pinsamma . Det är tur att de har varandra för vuxenvärlden visar sig vara ganska grym och svekfull. Nu gäller det verkligen att leva på hoppet för killarna. Turligt nog är Azad höjdhoppare. Det är en berättelse som griper tag i hjärtat på mig och det storvulna, dramatiska slutet kan nog pressa fram tårar hos en sten. Moni Nilsson skriver sin vana trogen med mod och engagemang om människor som får kämpa i tillvaron, och hon låter världen trots motgångar, tragedier och orättvisor i grund och botten rymma ett rejält mått av godhet.
Related posts:
- Tack för tipset!
- Tv-tipset
- Tack för boktipsen!
- Tack gode internet för antikvariat.net
- Ett glas mjölk, tack av Herbjörg Wassmo
2010-01-24 14:58:00 från 
