Trettondagspoesi eller världen är så stor så stor

”Jag plockar upp diktantologin, Det bästa som kan hända, igen och bläddrar fram en författare, poet, jag nosat på men vill läsa mycket mera av: Wisława Szymborska. Återkomsten ”Han är tillbaka. Sa ingenting. Det var uppenbart att han haft motgång. Han lade sig med kläderna på. Begravde huvudet under kudden. Drog upp knäna. Han är kring de fyrtio, men inte i detta nu. Han existerar – bara som i mammas mage, under sju hinnor, i skyddande mörker. I morgon ska han hålla föredrag om homeostaser i metagalaktisk kosmonautik. För tillfället har an kurat ihop och somnat.” Förresten …”

Taggar: handla böcker och köp böcker. Läs bokrecensioner om kultur och litteratur. Jag plockar upp diktantologin, Det bästa som kan hända, igen och bläddrar fram en författare, poet, jag nosat på men vill läsa mycket mera av: Wisława Szymborska. Återkomsten ”Han är tillbaka. Sa ingenting. Det var uppenbart att han haft motgång. Han lade sig med kläderna på. Begravde huvudet under kudden. Drog upp knäna. Han är kring de fyrtio, men inte i detta nu. Han existerar – bara som i mammas mage, under sju hinnor, i skyddande mörker. I morgon ska han hålla föredrag om homeostaser i metagalaktisk kosmonautik. För tillfället har an kurat ihop och somnat.” Förresten gillar jag bilden med strutsen (för det är väl en struts?) som inte alls stoppat huvudet i sanden utan morskt sträcker på sig välkomnande livet. Samlingen inbjuder till nya möten med åtminstone i vårt land mindre kända poeter. Den turkiske poeten Melih Cevdet Anday finns representerad i samlingen med Jag har inte kunnat vänja mig ”Hur konstig är inte den här världen. Jag har inte kunnat vänja mig vid havet och inte vid de fem kontinenterna, inte heller vid den mänskliga rösten. Varje dag tänker jag ånyo på allt detta. Uppriktigt sagt har jag inte ens kunnat vänja mig vid mina händer.” Ju mer jag tittar på dikterna desto mer talar de till varandra och genom varandra. Kanske stöttar varandra. Jag känner både den hopkrupne mannens litenhet i världen och den, tänker jag mig, förundran som skildras i den nedre dikten. Det stora ryms i det lilla och tvärtom. Andrum.

Related posts:

1. Babian – det är inte du, det är jag. Eller så är det du.
2. Ett år har två månader. Så det så.
3. Om stress, eller varför jag skriver och läser så lite
4. Havet är så stort, så stort och människan så liten…
5. Så sköra våra liv är