”Den börjar finstämt och lite trevande, Andrea Lundgrens debutroman ”I tunga vintrars mage” . Vi får möta pojken Riga, vars mamma har lämnat honom. Ingen har berättat för Riga exakt vad som hänt, så han fortsätter leta efter sin mamma överallt; i huset, i boden, i den mörka skogen runt omkring. För tänk om hon fortfarande finns kvar där någonstans och bara väntar på att han ska leta rätt på henne? Riga är ett komplicerat och knepigt barn som växer upp till en skygg ung man som är rädd för nästan allting. När den vuxne Riga möter charmiga Charlie på en …”
Taggar: handla böcker och köp böcker. Läs bokrecensioner om kultur och litteratur. Den börjar finstämt och lite trevande, Andrea Lundgrens debutroman ”I tunga vintrars mage” . Vi får möta pojken Riga, vars mamma har lämnat honom. Ingen har berättat för Riga exakt vad som hänt, så han fortsätter leta efter sin mamma överallt; i huset, i boden, i den mörka skogen runt omkring. För tänk om hon fortfarande finns kvar där någonstans och bara väntar på att han ska leta rätt på henne? Riga är ett komplicerat och knepigt barn som växer upp till en skygg ung man som är rädd för nästan allting. När den vuxne Riga möter charmiga Charlie på en konstkurs så blir han genast kär i henne – och mot alla odds verkar hon gilla honom också. Men kommer hon verkligen stanna kvar hos honom, eller kommer hon precis som modern bara försvinna och lämna honom kvar? Bokens första del, den där Riga är ett barn, är bokens starkaste del. Lundgren lyckas perfekt med att fånga Rigas frustration och ensamhet, där han befinner sig i ett slags tomrum av saknad efter sin mor. Att han inte vet vad som hänt modern är för att hans farföräldrar vill skydda honom, men samtidigt så förstår barn ofta mycket mer än de vuxna tror. Han drar sina slutsatser och sparkar bakut inför sanningen. Den vuxne Riga är en ganska frustrerande figur. Han är blyg och tillbakadragen, men samtidigt hätskt svartsjuk när det kommer till den utåtriktade och populära Charlie. Visst är han en ovanlig karaktär, vek och bräcklig på ett sätt som unga män sällan får vara i litteraturen. Lundgren lyckas också bra med att fånga hans ständiga ambivalens och dåliga självkänsla, men samtidigt så är det inte fullt lika lysande som barndomsskildringen i början. Den sista tredjedelen av boken innebär tyvärr ingen återgång till inledningens briljans. Även om jag alltid gillar icke heteronormativa inslag, speciellt när det inte görs så mycket väsen kring det hela, så kan jag inte låta bli att tycka att Rigas vänskap med och förälskelse i vännen Daniel känns lite… onödig. Jag kan ana ett slags ambition från författarens sida att få cirkeln att slutas, att låta den vuxne Riga bli kär i den unge Rigas bäste vän och förtrogne. Men greppet blir lite för klumpigt och övertydligt för min smak. Speciellt när vi kommer till det nästan fånigt hastiga och osannolika slutet. Andrea Lundgren är en begåvad författare, det vittnar inte minst debutromanens första sidor om. Jag hoppas att hon kommer skriva fler böcker (gärna noveller, där jag tror att hennes språk verkligen skulle komma till sin rätt), för jag kommer definitivt att följa henne med intresse. Andrea Lundgren – I tunga vintrars mage (Natur & Kultur, 2009) Arkiverat i: Recensioner
Related posts:
- I tunga vintrars mage av Andrea Lundgren
- Att be om en författares signatur i en bok… lätt som en plätt, eller?
- En råtta, en banktjänsteman och en väska full med pengar
- En kort berättelse
- En i gänget