”Flirt -Laurell K. Hamilton; If it can bleed me, eat me, or fuck me… NOTE TO SELF – använd en bokleverantör som anger antalet sidor i boken du beställer. Förslagsvis Adlibris! När mitt efterlängtade bokpaket med Flirt dök upp för någon vecka sen, hade jag lovat mig själv att verkligen spara den här karamellen till min kommande föräldraledighet i väntan på bebis. MEN när jag såg hur ynkligt litet och tunt paketet var blev jag sååå besviken. För er som känner till serien – tänk boken Micah ! Need I Say More? Flirt som glatt stoltserar med ”An Anita Blake, Vampire Hunter …”
Taggar: handla böcker och köp böcker. Läs bokrecensioner om kultur och litteratur. Flirt -Laurell K. Hamilton; If it can bleed me, eat me, or fuck me… NOTE TO SELF – använd en bokleverantör som anger antalet sidor i boken du beställer. Förslagsvis Adlibris! När mitt efterlängtade bokpaket med Flirt dök upp för någon vecka sen, hade jag lovat mig själv att verkligen spara den här karamellen till min kommande föräldraledighet i väntan på bebis. MEN när jag såg hur ynkligt litet och tunt paketet var blev jag sååå besviken. För er som känner till serien – tänk boken Micah ! Need I Say More? Flirt som glatt stoltserar med ”An Anita Blake, Vampire Hunter Novel” på framsidan…novel = roman. Själv vill jag nog hävda att 158 sidor för en Anita Blake bok är att betrakta som en short story = novell. I snitt ligger ju de ”vanliga” böckerna på sådär 600 sidor nuförtiden. Suck! Lurad! Flirt är egentligen ett författarprojekt som går ut på att visa skrivprocessen från idé till färdig berättelse. Boken har både ett förord där denna idé presenteras och ett efterord där idén till romanen diskuteras. Som en bonus får man bakgrundshistorien till Flirt tolkad av serietecknaren Jennie Breeeden. Som ett författarmässigt experiment kan jag ändå uppskatta boken – det är intressant att höra Laurell berätta om sitt skrivande och hur idéer fångas upp och införlivas i hennes romaner. Tanken är att den parallella läsningen mellan Flirt i Laurells version och Flirt ur Breedens version ska visa hur olika två skribenter väljer att tolka/använda samma idé. Där Laurell ser blod, våld och sex ser Breeden humor… Speciellt intressant tycker jag Laurells resonemang kring kopplingen mellan hennes person och det hon skriver om är: En kvinna frågade henne i början av karriären hur hon som växt upp där hon gjort kunde komma på sådana historier och Laurell svarar: ”The implication was that small-town middle of farm country wasn’t the most likely place to find a writer of paranormal thrillers. I asked her /…/How do you not come up with ideas like that, when you were raised here?” Klart träffsäkert tycker jag – i tråkiga små hålor gäller det att ha fantasi… Senare tar hon också upp människors förvåning att hon: en liten späd kvinna kan skriva om så hemska saker: ”But you look so nice”. Många trodde att hon skrev barnböcker eller romantiska böcker när hon först presenterade sig som författare. Som Laurell uttrycker det: ”Packaging is not indicative of content”. Fortfarande undrar många hur hon kan välja att skriva om sex och monster och som kommentar till detta säger sig Laurell bara ha ett uppriktigt svar: ”You say that like I have a choice. These are the ideas that have always come to me. If it can bleed me, eat me, or fuck me, I want to write about it. Every girl needs a hobby”. Om jag avslöjade för någon i min närhet (ja ja maken vet) vad jag läser i Anita Blake skulle jag nog få samma reaktion tror jag ;) SPOILERVARNING!!!! I min besvikelse/irritation började jag i alla fall läsa boken igår kväll. När jag sen inser att detta faktiskt är en bonusbok som Laurell K. Hamilton valt att ge ut (den ordinarie för i år kommer ut i juni) kan jag äntligen låta mig själv uppskatta berättelsen. MEN jag hade definitivt väntat och köpt den i pocket om jag läst på lite bättre…den är nämligen relativt fristående och Laurell K. brukar ju alltid tjata om alla detaljer i början av sina böcker. Temat i Flirt är kärlek och dess avvarter: vi möter mannen som vill återuppväcka sin fru från det döda som zombie att älska i nöd och lust, kvinnan som vill återuppväcka sin en gång älskade man sen ett långt liv tillbaka för att plågsamt tortera honom till döds, Anita och all den kärlek som finns mellan henne och sina män, kärleken till sin grupp (här i form av werelions). I boken får Anita två jobberbjudande om att väcka döda äkta makar till liv (se ovan) och tackar bestämt nej till båda trots enorma summor pengar. Vi får följa med henne på en kärleksfull lunch tillsammans med Micah, Nathaniael och Jason och uppleva flörtandets konst. Scenen på lunchrestaurangen är den scenen som hela boken bygger på och det är också den scenen Laurell själv upplevt med sin man och ett par av sina vänner. Snart dras Anita in i trubbel då en av klienterna hon avböjt tar till våld för att få sin vilja igenom – hur? Jo, genom att hota samtliga av Anitas män till livet genom professionella yrkesmördare. Kruxet är bara att bovarna visar sig vara werelions – det enda djur Anita ännu inte helt knutit till sig. Uppenbarligen är hon en tiger som löper och männen blir som galna i henne. Detta kommer hon sedan att använda som vapen för att skydda dem hon älskar. I processen binder hon dock till sig the werelion Nicky genom att fullt ut nyttja the ardeur. Rätt eller fel? Anita räddar sig själv, dem hon älskar och Nicky verkar (trots att han blivit mer eller mindre mind-fucked) ändå ha haft en djupare önskan att vilja bli inkluderad och älskad för den han är. Eftersom the Ardeur skär lika djupt åt båda håll, misstänker jag att när Anita tar med honom hem kommer han nog att bli en i ”gänget”. Anita har ju saknat en tiger vid sin sida och Nicky kommer säkert att spela en roll i den kommande boken. Sammanfattningsvis – köp i pocket senare! Historien överlever till och med inbitna fans att klara sig utan ett tag till. Trevlig kväll!
Related posts: