”Böcker som man får i sin ägo på mer underliga sätt har sin egen charm. Du skall bli stum av Birgitta Dalstad plockade jag upp i den lilla månglarhörnan i vapenhuset till Bromma kyrka. Kyrkan har fina medeltidsmålningar, om än väl hårt restaurerade, och såväl kyrka som kyrkogård var väl värda ett besök. Nils Ferlins grav ligger där, om någon tycker om att besöka författargravar. Bredvid vykort och böcker till försäljning fanns en hylla med små skrifter som skänktes bort. Därifrån plockade jag upp denna illa skrivna lilla roman, en av EFS utgiven pamflett mot …”
Taggar: handla böcker och köp böcker. Läs bokrecensioner om kultur och litteratur. Böcker som man får i sin ägo på mer underliga sätt har sin egen charm. Du skall bli stum av Birgitta Dalstad plockade jag upp i den lilla månglarhörnan i vapenhuset till Bromma kyrka. Kyrkan har fina medeltidsmålningar, om än väl hårt restaurerade, och såväl kyrka som kyrkogård var väl värda ett besök. Nils Ferlins grav ligger där, om någon tycker om att besöka författargravar. Bredvid vykort och böcker till försäljning fanns en hylla med små skrifter som skänktes bort. Därifrån plockade jag upp denna illa skrivna lilla roman, en av EFS utgiven pamflett mot karismatisk kristendom och försvar för mer lågmälda predikanter. Dalstad talar i egen sak, på sätt och vis, för bokens pastor var hennes far. Enligt förordet valde hon mellan att skriva en dokumentär eller en roman, och valde det sistnämnda. I realiteten blev det ett mellanting. Eftersom hon inte kan avhålla sig från forskarens redogörelser av möten och olika uppgifter om vem som sagt vad, borde hon nog valt att skriva en fackbok istället. Engagemanget för att försvara faderns ära märks tydligt, ibland väl starkt. Romanen må vara taffligt hopkommen, men historien är mycket intressant. I en frikyrkoförsamling i en mindre ort i Dalarna uppstår en väckelserörelse av pingstmässig art, med mycket tungomålstal och extas och även utdrivande av onda andar. Centralfigur är en ung man som skildras som lite misslyckad, men som plötsligt kliver fram som profet. Han vet minsann att pastorns verk inte är av Gud – till skillnad från hans eget. Pastorn och hans likar å sin sida kan inte se att de intensiva känsloupplevelser som ”de varma” ägnar sig åt har något med Gud att göra. När två sidor bägge anser sig ha Gud på sin sida, då är splittringen ofrånkomlig – men när ”de varma” väl skapat sin egen församling då finns den unge mannen inte längre med, inte som medlem i någon församling. Drabbades han av ångest inför sina hårda ord om pastorn? Eller drog han konsekvenserna av att hans profetior inte slog in (vilket inte anhängarna gjorde)? Som ateist uttalar jag mig givetvis inte om huruvida Gud föredrar lugn resonerande kristendom eller extas med människor som ligger på golvet och skäller, men jag misstänker att mina formuleringar skvallrar om vilken form av religiös utövning jag känner mig mest främmande för. Boken vill nog mest av allt varna för auktoritetstro. Själv ser jag mer än något annat gruppmekanismer. Det riktigt hiskliga med berättelsen är hur vanliga hyggliga människor handlar mot den kanske något menlöse pastorn, som dittills varit vän och kamrat. Bara gruppen säger att pastorn inte tjänar Gud, då behöver man inte längre hälsa… såret smärtade länge hos författarnas föräldrar, kan vi förstå. Smärta över att av goda hederliga människor inte längre betraktas som en människa värd hedervärd behandling. Kan kristna människor vara sådana? För en kristen kan det nog vara svårt att svälja. Man kan förstås välja att tro att den som handlar så inte är någon sann och äkta kristen (till skillnad från en själv)… då gör man det lätt för sig. ——- Läs även andra bloggares åsikter om Birgitta Dalstad , Du skall bli stum , religiösa böcker , frikyrklighet , väckelse , profetior
Related posts:
- Jonathan Safran Foers kommande roman låter intressant
- Intressant om Internet!
- Roman om livet i Hong Kong
- ”Onåd” – en roman om heder och utanförskap
- En rysk roman – Un roman russe