”Det här är en nätt liten bok med ett snällt och småbarnsligt omslag, vilket förmodligen leder till att somliga väljer boken för att få något lättläst och lättsmält. Men si, så enkelt är det inte med Kära Edda . Det är få sidor, 128, men innehållet är verkligen inte lättläst och lättsmält. Det finns somligt att fundera över i den här boken; kanske så pass mycket att det känns som om fler frågor väcks till liv än besvaras genom läsningen. Till en början blir jag inte klok på handlingen. Bokens jag har en bästa vän som heter Karla, de är någonstans i …”
Taggar: handla böcker och köp böcker. Läs bokrecensioner om kultur och litteratur. Det här är en nätt liten bok med ett snällt och småbarnsligt omslag, vilket förmodligen leder till att somliga väljer boken för att få något lättläst och lättsmält. Men si, så enkelt är det inte med Kära Edda . Det är få sidor, 128, men innehållet är verkligen inte lättläst och lättsmält. Det finns somligt att fundera över i den här boken; kanske så pass mycket att det känns som om fler frågor väcks till liv än besvaras genom läsningen. Till en början blir jag inte klok på handlingen. Bokens jag har en bästa vän som heter Karla, de är någonstans i artonårsåldern och tillsammans ska de två ta reda på allt som finns att veta om kärleken. Eller, egentligen är det väl jaget som ska lära sig att älska någon. Karla har ju redan en kille som hon aldrig någonsin gör slut med, trots att de ofta bråkar. Ganska snart träffar jaget en kille, en supersnygg kille som hon inte vill veta namnet på utan bara träna sig på kärlek med. Det går både bra och dåligt, och deras förhållande löper genom hela boken. Genom hela boken får man också läsa ett antal brev - ett och ett, eller några åt gången. Alla brev är riktade till en Edda, mormodern till bokens jag. Det är kärleksförklaringar av de mest skilda slag och från en mängd herrar. Man skulle kunna tro att det bara är gamla brev, från tiden innan morfadern kom in i bilden – men så är det inte. Det visar sig att mormor genom hela livet har haft små kärleksäventyr och att det av vissa skäl är något som bokens jag måste bearbeta och acceptera. När boken är slut, får man faktiskt veta vad jaget heter. Om namnet spelar någon roll eller inte, det är en sådan där sak som tål att funderas på. En annan sak som inte är så himla säker, det är huruvida de två töserna lärde sig något om kärlek. Jag ser inte direkt en tydlig utveckling eller ett förändrat tankemönster hos dem, bortsett från allra sista sidan. Ja, och bokens jag vågar ta itu med mormoderns brev. Det kanske räcker så? Jag vet inte hur förtjust jag blev i boken, egentligen. Jag är lite kluven. Det kan vara bokens omslag som lurar mig, trots att jag nu läst och vet vad det är för slags bok. Jag skulle kunna tänka mig att läsvana personer i gymnasieålder tycker att det här är intressant – om de kan sätta sig över att omslaget inte matchar handlingen. (Recensionsexemplar från förlaget .)
Related posts:
- Kära Edda
- Kära Lilla London
- Kära Polleke
- Kära Dagbok…..
- Kära vänner
2010-02-20 20:13:00 från 
