”Margaret Atwoods ”The Tent” är inte en novellsamling. Bakgrundstexten beskriver den som ”a collection of smart and entertaining fictional essays”, men jag skulle snarare kalla det en samling av korta skönlitterära texter och textfragment. Vissa texter är knappt en halv sida långa, vissa kan vara uppåt tio (men de är inte många). För den vane Atwood-läsaren är det inget nytt och revolutionerande stoff som introduceras. Snarare är det små utkast och funderingar, paralleller, omskrivna myter, dikter och lekfulla språkliga experiment som alla rör sig i hemtamt Atwood-land. …”
Taggar: handla böcker och köp böcker. Läs bokrecensioner om kultur och litteratur. Margaret Atwoods ”The Tent” är inte en novellsamling. Bakgrundstexten beskriver den som ”a collection of smart and entertaining fictional essays”, men jag skulle snarare kalla det en samling av korta skönlitterära texter och textfragment. Vissa texter är knappt en halv sida långa, vissa kan vara uppåt tio (men de är inte många). För den vane Atwood-läsaren är det inget nytt och revolutionerande stoff som introduceras. Snarare är det små utkast och funderingar, paralleller, omskrivna myter, dikter och lekfulla språkliga experiment som alla rör sig i hemtamt Atwood-land. Roande och oroande om vartannat. Eftersom jag är väldigt förtjust i metainslag så handlar några av mina favorittexter i ”The Tent” om just skrivande. Som ”Plots for Exotics”, där huvudpersonen är besatt av att få vara en del av ett narrativ, men bara kan få en av följande biroller (eftersom personen ifråga räknas som en exotic, dvs en outsider): ”You could be a jovial, well-meaning exotic, or a stupid, drunken wife-beating abuser of an exotic, or a hostile exotic falling off a horse, or a clever, malevolent exotic with some kind of big evil plan. If you were a woman, you could be a sexy exotic – a smouldering, beautiful, amoral degenerate.” Roligt, men också obehagligt nära sanningen. ”Three Novels I Won’t Write Soon” är en helt fantastisk ironisk kommentar till romanskrivande i allmänhet och sf-romaner i synnerhet. I alla de tre oskrivna romanerna figurerar paret Chris och Amanda som alltid har ”great sex in Chapter One, or possiby Two”. De får bland annat tampas med att alla maskar dör, vilket gör att det inte går att odla grödor längre, samt att en gigantisk tvättsvamp växer okontrollerat över hela Florida. Egentligen finns det en mängd andra texter att citera ur, eller fnissa åt eller vilja skriva upp i en citatbok (om jag hade haft någon). Men jag för nöja mig med att rekommendera den här boken till alla Atwood-läsare som inte redan har läst den. Passande nog så har jag sett ”The tent” i flera nätbokhandlars bokrea, för ynka 29 kr, så det finns inget skäl att inte skaffa den! (Tyvärr verkar boken vara slutsåld hos både Adlibris och cdon, där den fanns på rea) Som grädde på moset är dessutom det snygga omslaget en prydnad för vilken bokhylla som helst. Maragret Atwood – The Tent (Bloomsbury, 2007) Arkiverat i: Recensioner
Related posts:
- Babel-tv
- En väntande glädje
- Bokrea
- Varför har inte fler bibliotekarier läderbyxor
- Fred 100 röster mot våld och krig