”Jag har ägnat mig åt en liten och ovetenskaplig studie igen, denna gång av bibliotekens användning av Twitter . Det finns inte så många bibliotek som använder sig av Twitter i Sverige, men det finns några. Dessutom finns det en del bibliotek i våra grannländer som använder sig av Twitter som en kanal för…. ja, vad? Under någon vecka ägnade jag mig åt att följa ordet ”bibliotek” via en sökning i TweetDeck. De allra flesta postningarna som dök upp löd nästan ordagrant såhär ” Nytt i NN bibliotek ”, följt av en länk som uppenbarligen gick till en katalogpost …”
Taggar: handla böcker och köp böcker. Läs bokrecensioner om kultur och litteratur. Jag har ägnat mig åt en liten och ovetenskaplig studie igen, denna gång av bibliotekens användning av Twitter . Det finns inte så många bibliotek som använder sig av Twitter i Sverige, men det finns några. Dessutom finns det en del bibliotek i våra grannländer som använder sig av Twitter som en kanal för…. ja, vad? Under någon vecka ägnade jag mig åt att följa ordet ”bibliotek” via en sökning i TweetDeck. De allra flesta postningarna som dök upp löd nästan ordagrant såhär ” Nytt i NN bibliotek ”, följt av en länk som uppenbarligen gick till en katalogpost för ett nyinköp till biblioteket. De flesta av dessa tweets kom från Norge faktiskt. När jag tittade efter källan till tweetsen (vilken applikation), så står det ”API”. Tweetsen förefaller vara automatiskt genererade. Jag tittade också på hur många som följde dessa twitterkonton, liksom hur många som de i sin tur följde. Kontona hade allt från 4 till 90 följare. De följde själva allt från 0 till runt 70 andra konton. Jag har funderat ganska mycket på det här sättet att använda Twitter. Såhär tänker jag: Det har länge funnit inbyggda funktioner i våra bibliotekssystem som möjliggör att användaren (låntagaren) kan ställa in sökningar på den litteratur och andra medier som hon/han är mest intresserad av och få ett Nyhetsbrev skickat till sin e-postlåda, så fort ett nyinköp görs som innefattas i den här sökningen. (Det finns iaf i Book-it.) Ett väldigt träffsäkert sätt att uppdatera människor om precis det som de vill ha information om. Så nu undrar jag om man verkligen vill gå vidare med ungefär samma funktioner i ett annat system (Twitter), som inte alls har samma träffsäkerhet? Är det inte synd att inte använda sig av Twitters kommunikativa funktioner, om man ska använda det som bibliotek? Chansen till att skapa dialog kan vara värdefull att ta vara på. Men det är inte så lätt, många famlar. Jag har själv problem med det konto som vi har skapat för min arbetsplats. Kan jag använda mig av två konton? Hur uppfattar människor ett konto som är opersonligt? Vem ska se till att ”arbetskontot” blir kommunikativt när personalen kanske redan har fullt upp med personliga twitterkonton? Ska man ens ha konton för arbetsplatsen och varför? Se exempel på mål/nytta med Twitter på bloggen Nyttovärdering av bibliotek . Mattias på Piratförlaget har valt att göra arbetsplatsens konto personligt. Borde man göra som han gör? En sak vet jag, jag har ”unfollowed” alla bibliotekskonton som bara skickar katalogposter, eftersom det är helt ointressant information för mig. Kanske är det intressant information för invånarna i de aktuella kommunerna? Jag känner mig tveksam. Uppdatering : Ser nu att JMW blogg har en alldeles utmärkt post som berör det här ämnet! Vilka grundvärden vill SJ förmedla i Twitter? http://www.flickr.com/photos/mallix/ / CC BY-NC-ND 2.0 Arkiverat i: Bibliotek , Bibliotek 2.0 , Webb 2.0 / sociala medier Tagged: Twitter
Related posts:
- Lite mer om obemannade bibliotek
- Är lite putt på mitt bibliotek.
- Om bibliotek
- Twitter och Rabbit Hole Day
- Magisteruppsatser om bibliotek
2010-02-28 23:15:25 från 
