”Hej, jag praoar på viksjö bibliotek denna vecka (v 6), och än så länge har det varit jättekul. Jag har lärt mig en massa nyttigheter, och när jag kommer hem på kvällen och är jag tröttare än jag vill erkänna. Det finns många olika uppgifter att utföra här på bibblan. Förutom att ställa ut böcker, får jag bl.a. sortera tidningar, checka av vilka böcker som ska skickas till de andra Järfälla-biblioteken, reservera böcker, söka efter böcker, slå in böcker och såklart fika, mm. – en väldigt skön praoplats om man tycker om böcker. Med tanke på alla jobb finns …”
Taggar: handla böcker och köp böcker. Läs bokrecensioner om kultur och litteratur. Hej, jag praoar på viksjö bibliotek denna vecka (v 6), och än så länge har det varit jättekul. Jag har lärt mig en massa nyttigheter, och när jag kommer hem på kvällen och är jag tröttare än jag vill erkänna. Det finns många olika uppgifter att utföra här på bibblan. Förutom att ställa ut böcker, får jag bl.a. sortera tidningar, checka av vilka böcker som ska skickas till de andra Järfälla-biblioteken, reservera böcker, söka efter böcker, slå in böcker och såklart fika, mm. – en väldigt skön praoplats om man tycker om böcker. Med tanke på alla jobb finns det inte så mycket tid till att läsa tjocka böcker, men barnböcker som man läser i förbifarten. Jag läste en barnbok som kom igår, onsdag 10/2, och som jag fick plasta in, det var jätteroligt och påminner om att slå in paket. Här följer en liten recension: Boken ”ring 112” ingår i en serie där alla böcker handlar om klass 1b. Denna gång är det Maja som bryter benet när hon hoppar studsmatta med Oskar och Ida. De ringer efter ambulans och Maja får benet gipsat, men hon lär sig snart att gå på kryckor och kan därefter få komma tillbaka till skolan. Klasskompisarna tycker det är spännande med brutna ben och de skriver sina namn på gipset. Maja, som tycker det är krångligt att läsa, lär sig det medan hon ligger inomhus på rasten och vilar med en bok i knäet. ”Ring 112” ingår i kategorin lätt att läsa och det är inte så mycket text i den, men illustrationerna är desto mer beskrivande. De speglar verkligen uttrycken i personernas ansikten. Historien påminner lite om när jag själv bröt armen på dagis; jag minns precis allas ögon när de fick se gipset. Och så får man veta hur det går till på ett sjukhus, steg för steg. Vicka först på tårna, sedan röntgen, och det obehagliga gipset som skulle sitta runt benet i flera VECKOR! Själv tyckte jag att det kändes som en oändlighet. Kort sagt åt en kort bok: den var rolig med fina bilder och passar perfekt för den som håller på att lära sig läsa själv. /Hedvig PRAO 2010, Adolf Fredriks musikklasser
Related posts:
- Höst på bibblan
- Gift – redan på bibblan!
- Grafitti på bibblan!
- Snart på Bibblan!
- Intervju med Solna biblioteks prao!
2010-02-12 12:28:00 från 
