”Ida är fjorton år och råkar hitta ett brev som egentligen tillhör hennes mamma. Brevet kommer från en man som funderar över om han kanske kan vara Idas biologiska pappa – och plötsligt befinner sig Ida i en situation som är hur märklig som helst. Allt det som hon alltid tagit för givet är plötsligt inte så givet. Hon grubblar till exempel över om den för henne främmande mannen har rätt i sina funderingar, om hon kan ta upp saken med mamman, om pappan har någon aning om vem mannen är, om det biologiska arvet, om den man som hon alltid ansett vara sin pappa fortfarande …”
Taggar: handla böcker och köp böcker. Läs bokrecensioner om kultur och litteratur. Ida är fjorton år och råkar hitta ett brev som egentligen tillhör hennes mamma. Brevet kommer från en man som funderar över om han kanske kan vara Idas biologiska pappa – och plötsligt befinner sig Ida i en situation som är hur märklig som helst. Allt det som hon alltid tagit för givet är plötsligt inte så givet. Hon grubblar till exempel över om den för henne främmande mannen har rätt i sina funderingar, om hon kan ta upp saken med mamman, om pappan har någon aning om vem mannen är, om det biologiska arvet, om den man som hon alltid ansett vara sin pappa fortfarande vill veta av henne även om hon inte är hans biologiska barn egentligen… Inga lätta tankar för en fjortonåring! Idas bästa vänner Nisa och Julia vet vad Ida har hittat och de funderar tillsammans med henne. Det är såklart skönt för Ida att inte bära hela bördan på sina egna axlar – men som vuxen läsare kan jag inte undvika att se att vännerna deltar i funderingarna med ungefär lika delar omsorg och dramatiklusta. Just det är väldigt skickligt berättat av författaren; subtilt men man känner det om man förstår att det kan finnas där. Det känns skönt att det inte var lika illa ställt med Ida i Blod som det var med Minna i Bryta om . Ida har ett föräldrapar som tycker mycket, mycket om henne och bara vill henne väl. Att sedan föräldrarna inte säger och gör exakt så som Ida har förväntat sig eller vill, det är inte samma sak som att de odugliga föräldrar – och mot slutet av boken har Ida börjat förstå att även föräldrar är väldigt mänskliga… Mina förväntningar inför den här boken var ganska högt ställda, men jag kan lugnt säga att jag tycker väldigt bra om den här boken också. Jag tycker om att stormen har lagt sig i slutet av boken.
Related posts:
- Blod av Åsa Anderberg Strollo
- Blod – Åsa Anderberg Strollo
- Åsa Anderberg Strollo: Blod
- Blod av Åsa Anderberg Strollo
- 3 ”Bryta om” av Åsa Anderberg Strollo