Bright Star

””O stjärna klar! Jag önskar att jag var Som du, så trygg – men längtar inte dit Till nattens vidder som du överfar I ensamhet, en sömnlös eremit, Som ser hur heligt vatten stranden sköljer Och renar ifrån synder mänskovärlden, Som ser en mask av bländvit snö som döljer För ögat hedar, bergsmassiv och gärden. Nej – sömnlös som du är, jag nöjer mig Med vilan vid min älsklings ljuva bröst, Vars sköna kullar mjuka höjer sig. Där vill min oro finna ljuvlig tröst I närheten av hennes andetag För evigt – eller dö med dem en dag.” Jag föll handlöst i farstun för …”

Taggar: handla böcker och köp böcker. Läs bokrecensioner om kultur och litteratur. ”O stjärna klar! Jag önskar att jag var Som du, så trygg – men längtar inte dit Till nattens vidder som du överfar I ensamhet, en sömnlös eremit, Som ser hur heligt vatten stranden sköljer Och renar ifrån synder mänskovärlden, Som ser en mask av bländvit snö som döljer För ögat hedar, bergsmassiv och gärden. Nej – sömnlös som du är, jag nöjer mig Med vilan vid min älsklings ljuva bröst, Vars sköna kullar mjuka höjer sig. Där vill min oro finna ljuvlig tröst I närheten av hennes andetag För evigt – eller dö med dem en dag.” Jag föll handlöst i farstun för filmen Bright Star , om poeten John Keats, som dör alldeles för ung och förälskad, och hans käresta Fanny Brawne. John sågas av kritikerna men finns i vårt minne som en av de mer framstående romantikerna vid sidan av Lord Byron, Shelley m fl. Han jagas av sjukdomen som tagit hans brors och mors liv. Fanny är den frispråkig klädkreatören som fångar poetens hjärta. Att Fannys skapande får ta så stor plats i filmen känns alldeles rätt och det är en fröjd för ögat och väldigt inspirerande att se hennes arbete med nål och tråd och resultatet av det. Fannys familj, mamma och syskon, är tillåtande och stöttande vilket känns befriande skönt. John tuktas istället av kollegan mr Brown som vill hålla sin unge vän borta från allt det som fjärmar dem från varandra eller tar energi från skapandet. Jane Campions film lyckas väva in poetens texter i handlingen på ett sätt som känns naturligt och skapar vad som måste vara en av de finaste eftertexterna. Filmen är utsökt vacker – den känns nästintill fulländad. Hemma tar jag fram Gunnar Hardings bok En katedral av färgat glas som handlar om romantikerna och innehåller texter av dessa. Här läser jag mer om paret, läser John Keats texter, som den ovanför och ser både honom och Fanny Brawne avbildade. Trots att mötet mellan Fanny och John är alldeles för kort och diktarsjälen slocknar för tidigt är filmen en hyllning till både kärleken och konsten.

Related posts:

1. Bright Star.
2. *”Movie Star, Movie Star, ahahayou think you are a movieMovie
3. Bright lights, big city
4. Poesi+Film = Sant
5. Blåsippan ute i backarna står