Det lilla i livet är stort nog ibland.

”Jag har just suttit och skrivit elektroniska brev, tackat nej till små evenemang som hade kunnat bli en del av detta mitt lilla rum. Jag har förstått att jag endast är en liten människa, som inte fullt ut hanterar den moderna världen. Följande kan därför komma att låta pretentiöst och koketterande, men notera att så icke är fallet. Jag har bara insett att jag kan vara lite av en gammal doja, trots att jag faktiskt försöker lära mig. Jag befann mig på Facebook i exakt två veckor innan det kröp i skinnet på mig. Jag har testat Twitter, men kände mig stressad efter …”

Taggar: handla böcker och köp böcker. Läs bokrecensioner om kultur och litteratur. Jag har just suttit och skrivit elektroniska brev, tackat nej till små evenemang som hade kunnat bli en del av detta mitt lilla rum. Jag har förstått att jag endast är en liten människa, som inte fullt ut hanterar den moderna världen. Följande kan därför komma att låta pretentiöst och koketterande, men notera att så icke är fallet. Jag har bara insett att jag kan vara lite av en gammal doja, trots att jag faktiskt försöker lära mig. Jag befann mig på Facebook i exakt två veckor innan det kröp i skinnet på mig. Jag har testat Twitter, men kände mig stressad efter några veckor. Ordet nätverka gör mig uppåt väggarna tossig och sociala medier är ett begrepp som stör mig konstant. Elektroniska böcker och läsplattor har förstås sina poänger, men likväl tror jag inte att jag kommer hålla något annat i min hand än en regelrätt pappersbok. Så nu detta det senaste, sälja annonsplatser och på olika sätt förtälja om bokrelaterade projekt här i mitt rum. Så vad gör jag då? Jo. Jag avaktiverar mig, deletar konton, tackar nej och känner mig som en tvärtom-människa på alla sätt och vis. Jag menar inte att göra jämförelser mellan dessa olikheter, inte alls. Detta är blott en stilla sammanfattning av vilken liten tant jag har visat mig vara. Helst av allt vill jag tydligen sitta och sniffa under ett träd, inte helt olikt Ferdinand. Helst av allt vill jag bara pyssla i min vrå, utan tvång och intrång. Men jag undrar likväl, hur länge det håller. Hur länge kan en människa undvika detta 2000-tal, det som bara väller över oss med sina påfund? Jag älskar tidens gång, jag älskar att sakers tillstånd förändras. Men när det kommer till mig själv tycks jag vara alldeles fastgrodd i marken. Jag tycker om saker som de är nu, just nu. Det är ganska enkelt ändå. Jag vill inte nätverka, jag vill inte tjäna pengar på mitt krypin, jag vill inte att allt ska vara elektroniskt. En simpel tanke från en enkel människa faktiskt. Men en jäkla bakåtsträvare är hon förmodligen, den där Lisa.

Related posts:

1. När det är nog.
2. Det är lite stiljte här. Men så får det vara ibland. Försökte
3. Ett år till sedan får det vara nog
4. Det är lite stiljte här. Men så får det vara ibland. Försökte
5. Havet är så stort, så stort och människan så liten…