”I Filosofiska rummet på P1 i söndag s diskuterade Tanja Bergkvist och ett gäng manliga professorer frågan om genuscertifiering inom akademin. Lunds Universitet har börjat genuscertifiera sina kurser i syfte att nå en ökad jämställdhet och likabehandling. Tyvärr blev det en ganska platt diskussion som inte tog mig närmare problematiserandet av genuscertifieringen i akademin. Den jämställdhetspolicy som Lunds universitet antog redan 2001 har inte lett till några tydliga förändringar. För att förbättra arbetet färdigställdes en rapport om jämställdhet vid och i …”
Taggar: handla böcker och köp böcker. Läs bokrecensioner om kultur och litteratur. I Filosofiska rummet på P1 i söndag s diskuterade Tanja Bergkvist och ett gäng manliga professorer frågan om genuscertifiering inom akademin. Lunds Universitet har börjat genuscertifiera sina kurser i syfte att nå en ökad jämställdhet och likabehandling. Tyvärr blev det en ganska platt diskussion som inte tog mig närmare problematiserandet av genuscertifieringen i akademin. Den jämställdhetspolicy som Lunds universitet antog redan 2001 har inte lett till några tydliga förändringar. För att förbättra arbetet färdigställdes en rapport om jämställdhet vid och i universitetet i Lund. Rapporten ledde till den kritiserade genuscertifiering, som är en frågebaserad metod för att förbättra jämställdheten inom den akademiska sandlådan. Institutionerna ska se till att genusperspektivet genomsyrar all undervisning och att tillräckligt stor andel av kurslitteraturen är skriven av kvinnor. Tanja Bergkvist är doktor i matematik och bloggar frekvent om sina åsikter om genus och om matematik. Även om om jag inte alltid instämmer i hennes sätt att resonera kring feminism och genus är hon duktig, kunnig och fyndig i sitt skrivande. I början av filosofiska rummet ställer hon frågan till en frånvarande Tina Rosenberg om hur det kvinnliga synsättet i lösningen av differentialekvationer skulle se ut. Ett snyggt retoriskt grepp. Många drog säkert på smilbanden. Jag är långt ifrån lika kunnig i matematik som Tanja Bergkvist, men jag kan definitivt tänka mig att det till exempel finns flera sätt att förklara differentialekvationer på. Eftersom det, som Tanja själv påpekar, fortfarande finns flest manliga fysiker och matematiker kan det därmed finnas en poäng i att tvingas tänka på hur man förklarar till exempel differentialekvationer. Det skulle potentiellt skulle locka fler kvinnor till ämnet (något som skulle vara mycket intressant att utvärdera). Många matematiska problem har ju dessutom fler än en lösningsväg. Och viss ekonomisk och psykologisk forskning pekar på systematiska skillnader i hur män och kvinnor (i genomsnitt) löser kognitiva uppgifter. I en studie presenterades ett matematiskt problem, med två lösningsvägar, för en grupp studenter. En randomiserad andel av studenterna fick bara använda den ena eller den andra lösningsvägen och en annan andel fick använda båda. Forskarna fann stora könsskillnader mellan de olika lösningssätten. För en välskriven bok om jämställdhet i akademin läs gärna Ceci och Williams bok ”Why aren’t more women in Science” från 2006 . Den presenterar en variation av biologiska och sociala studier kring problemet om jämställdhet i akademin. Eftersom genuscertifieringen skall ses som en rekommendation och inte som påtvingat varje institution, är jag inte lika skeptisk som Tanja i denna fråga.
Related posts:
- Genus i kriminalromaner
- Genus i omsorgens vardag
- Tekla Tiger och JAG-boken – Mi Karlsson Bergkvist
- Bland toffelhjältar och alfahannar
2010-03-09 23:33:01 från 
