Jag längtar besinnigslöst en prosa man kan lapa.

”Jag måste utveckla det jag sa om språket i Toni Morrisons Älskade , ety halvvägs in i romanen orkar man inte blunda mer för lingvistiska brister; texten uppbyggd kring krystade one-liners, däremellan är språket trubbigt och trögt och burdust ( översättningen dessutom miserabel, jag hittar flera syftningsfel och en särskrivning). Det är hur som helst inte innovativt lekfullt, vilket det söker vara. Jag vill gärna tänka att en bra roman består av lika mycket språk som innehåll, vilket Morrison misslyckas med å det grövsta. Å andra sidan gillar jag fläckvis inkråmet; …”

Related posts:

  1. 2010 längtar jag allra mest efter…
  2. Kan man vara så trött att man inte ens orkar läsa?
  3. Kan man skapa en fulländad värld?
  4. Vad jag läser – eller hur många böcker kan man hålla igång samtidigt egentligen?
  5. Jag längtar novellen som barn jag blev skrämd ihjäl av