””Ät mindre och rör dig mer” är något vedertaget när det gäller viktminskning, men är det verkligen så enkelt? Nej, menar professor Martin Ingvar i Hjärnkoll på vikten . Övervikt är mycket mer komplext än så. För att lyckas gå ner i vikt måste man lära sig att lura hjärnan. Hjärnan är nämligen en riktig socker-junkie! Hjärnan älskar socker och vitt mjöl, d v s snabba kolhydrater. När man stoppar i sig dessa reagerar den blixysnabbt med att höja blodsockret, vilket ger en omedelbar kick och lustkänslor (tell me about it!) när signalsubstansen dopamin sätter …”
Taggar: handla böcker och köp böcker. Läs bokrecensioner om kultur och litteratur. ”Ät mindre och rör dig mer” är något vedertaget när det gäller viktminskning, men är det verkligen så enkelt? Nej, menar professor Martin Ingvar i Hjärnkoll på vikten . Övervikt är mycket mer komplext än så. För att lyckas gå ner i vikt måste man lära sig att lura hjärnan. Hjärnan är nämligen en riktig socker-junkie! Hjärnan älskar socker och vitt mjöl, d v s snabba kolhydrater. När man stoppar i sig dessa reagerar den blixysnabbt med att höja blodsockret, vilket ger en omedelbar kick och lustkänslor (tell me about it!) när signalsubstansen dopamin sätter in. Men ganska snart därefter, om man inte fortsätter att stoppa i sig godsaker, sjunker blodsockret. Och det är just när blodsockret sjunker, inte när det redan är lågt, som vi känner sug efter mer, vilket i sin tur ofta leder till att vi mer nästa gång vi äter (så kallad second meal-effekt). Knepet är att äta mer långsamma kolhydrater (Hej Paulún!) och därmed lura hjärnan. När blodsocker svängningarna minskar, vilket den gör med GI-kost, får vi inte heller samma hungerkänslor några timmar efter att vi ätit. Och utan suget är det lättare att äta sunt. Han skriver enkelt och begripligt, professor Ingvar, samtidigt som han gör det väldigt intressant, imponerande! Jag läste inte främst den här boken som en hjälpbok i viktminskning. Jag är däremot så himla fascinerad av hjärnan och tycker det är så häftigt att läsa hur det mesta (alla?) av våra reaktioner är kemiska! Och häftigt låter det inte att kunna lura hjärnan?! Nu undrar jag en sak, är detta applicerbart på bokbegär och andra närbesläktade missbruk? Helt klart är att lustkänslorna och suget efter böcker är minst lika starkt som sötsuget! Och när att-läsa-högarna (plural!) bara växer, samtidigt som jag fortsätter att släpa hem fler och fler så är jag faktiskt lite orolig… Hur ska detta sluta?? Men så försvinner jag en stund in i en ny bok och snart är allting glömt igen!
Related posts:
- Vad tycker hjärnan om e-böcker?
- Kan man lura döden?
- Novembermörker i hjärnan
- Spöksånger