”Jaha, så var det dags för lite kritisk närläsning så att säga! Ämnet är beskrivning av miljöer. Vad man väljer och inte väljer och hur man beskriver. Alltså strövar jag runt bokhyllorna och låter blicken glida över bokryggarna. Blicken stannar vid Camilla Läckbergs Olycksfågeln. Jag minns från intervjuer att just miljön i Fjällbacka har en så stor plats i böckerna att den blivit en egen karaktär. Hm, då kan det ju vara lämpligt att begrunda hur man bygger en karaktär av miljön. Jag slår upp boken och läser på första sidan: Vårsolen sken in genom fönstren …”
Taggar: handla böcker och köp böcker. Läs bokrecensioner om kultur och litteratur. Jaha, så var det dags för lite kritisk närläsning så att säga! Ämnet är beskrivning av miljöer. Vad man väljer och inte väljer och hur man beskriver. Alltså strövar jag runt bokhyllorna och låter blicken glida över bokryggarna. Blicken stannar vid Camilla Läckbergs Olycksfågeln. Jag minns från intervjuer att just miljön i Fjällbacka har en så stor plats i böckerna att den blivit en egen karaktär. Hm, då kan det ju vara lämpligt att begrunda hur man bygger en karaktär av miljön. Jag slår upp boken och läser på första sidan: Vårsolen sken in genom fönstren på Tanumshede polisstation och avslöjade obarmhärtigt smutsen på rutorna. Vinterns grådaskighet låg som en hinna över fönstret och Patrick tyckte att det kändes som om samma hinna låg över honom. Den här vintern hade varit bister.S. 18. Patrick gick sakta runt bilen. Den hade kört nedför en brant sluttning och fått sitt slutliga stopp mot ett träd. Fronten var rejält tillknycklad, men i övrigt var bilen intakt. 2.Emilio Calderon: Kärlekens arkitekt S. 19. När vi gick över Ponte Sisto höll vi för näsan för att slippa känna de klibbiga, ruttna dunster som steg upp från Tibern. Floden var som ett varigt sår i stadens ansikte. In ena änden av bron hade någon klottrat ett fascistemblem, yxan och spöknippet som var konsulernas och liktorernas symbol i det antika Rom och som Mussolini hade tagit upp på nytt som symbol för sin rörelse .S. 96. Därifrån fortsatte vi rundturen tills vi nådde förrummet till Sixtus V:s salong med de vackra intarsiaprydda pulpeterna som stod lutade mot väggarna. Intarsian föreställde gamla biblioteksskåp med halvöppna luckor och därinne skymtade böcker som är travade horisontellt, så som man gjorde på den tiden. 3. Haruki Murakami: Sputnikälskling S. 151. När klockan blev halv sju lagade de middag tillsammans i köket och åt sedan vid bordet ute på verandan. Guldbraxensoppa med aromatiska örter, grönsakssallad och bröd. De öppnade en flaska vitt vin, och efter maten drack de kaffe. De såg en fiskebåt som kom in hamnen från andra sidan ön och lämnade efter sig en kort vit kölvattenstrimma. Säkert väntade en varm måltid på fiskaren i hans hem. 4. Nora Roberts: Flammande skyar S. 9. Landade på Sun Glacier vid middagstid. Den skakiga flygturen fick baksmällan att släppa och kapade de kvävande banden mellan den verklighet som består av världen nedanför. Vädret är klart och himlen blå som kristall. En sådan där vykortshimmel som används för att locka turister, med en skimrande halo runt den kalla, vita solen. Jag tolkar det som ettt tecken på att den här klättringen var ödesbestämd. Det blåser omkring fem meter per sekund. Temperaturen ligger kring behagliga tjugo minusgrader. Glaciären är bred som Hor-Kates rumpa, och lika iskall som hennes hjärta. Det här är en nyttig övning för mig. Miljöer är något som jag inte brukar lägga märke till när jag läser. Dialoger och hur personerna handlar är lättare att uppmärksamma. De här böckerna är slumpvis utvalda. Jag ser att miljö nr. 1 inte säger något specifikt om miljön. Den är beskriven i ytterst generella drag. Läsaren får själv fylla i tomrummet. Linjerna är dragna. Nr 2. lockar fram flera sinnen, bl a lukten, och i detaljerna så sugs läsaren in i scenen. Man är där och platsen är specifik. Nr 3. Även där används fler sinnen. Denna gång smaken. Du sitter med dem, äter deras måltid och ser samma saker som de gör. Närvaron är total. Nr 4. Här används liknelser, en kärv humor och känselsinnet. Du känner kylan i andetagen och mot huden. Du tänker på vykort och tycker att personen som finns i scenen har en viss kärv humor. Här ser jag hur olika man kan beskriva något i en bok. Det krävs känsla och omsorg i det lilla för att skapa en effektfull inramning till karaktärerna. Note to myself: vid revidering – tänk på hur många sinnen som aktiveras under läsningen. Målet är att involvera flera sinnen för bästa effekt. Second note to myself: slå upp i lexikonet vad en konsul och liktor är för något. Låter obehagligt.
Related posts:
- Den kritiska massan
- Lördag på Moderna
- Lehane-lördag
- Långsam lördag
- Audrey Fenn fyndar en grå lördag i januari
2010-03-06 12:59:13 från 
