”Lagom till mumintrollets pensionsålder (det är alltså i år 65 år sedan första boken om Mumindalen publicerades) har jag börjat läsa Tove Jansson . Tidigare i mina unga år har jag bara sett (och älskat) den japansktecknade tv-serien. Sent ska syndaren vakna. Imorse, på tvärbanan, hade jag sällskap av Janssons novellsamling ” Resa med lätt bagage ”, en liten bok som jag stulit ur mina föräldrars bokhylla. Just den här dagen var det novellen ”Sommarbarn” som blev mitt sällskap. Pojken Elis ska tillbringa sin sommar hos en främmande familj, och pojken kommer att …”
Taggar: handla böcker och köp böcker. Läs bokrecensioner om kultur och litteratur. Lagom till mumintrollets pensionsålder (det är alltså i år 65 år sedan första boken om Mumindalen publicerades) har jag börjat läsa Tove Jansson . Tidigare i mina unga år har jag bara sett (och älskat) den japansktecknade tv-serien. Sent ska syndaren vakna. Imorse, på tvärbanan, hade jag sällskap av Janssons novellsamling ” Resa med lätt bagage ”, en liten bok som jag stulit ur mina föräldrars bokhylla. Just den här dagen var det novellen ”Sommarbarn” som blev mitt sällskap. Pojken Elis ska tillbringa sin sommar hos en främmande familj, och pojken kommer att personifiera hela familjens – och all världens – dåliga samvete. Elis påminner ständigt och jämt familjemedlemmarna, och framför allt den jämngamla sonen Tom om världens eländigheter i alla tänkbara sammanhang. Just den här novellen handlar mer om en inre resa hos de två pojkarna, än en rent fysisk. Janssons lilla bok är för mig som pendlare ett lätt bagage på 174 sidor, men med desto tyngre innehåll och symbolik, som snabbar upp mina resor i kollektivtrafiken och ger mig en del att tänka på. Mer om mumins 65-årsdag här:
Related posts:
- Tove Jansson
- Tove Jansson x två
- Trollvinter av Tove Jansson
- Tove Jansson: Lyssnerskan
- Tove Jansson – en bitterfitta?
2010-03-10 16:38:05 från 
