”Även om det tog mig en 100 sidor att komma in I the Affinity Bridge så avskräckte det inte mig från att ändå glatt kasta mig over del två I serien om Veronica Hobbs och Sir Maurice Newbury. Om förra boken började spretigt och segt så avslutade den desto bättre och gjorde mig faktiskt bara ännu mer sugen på att få lära känna den gode Sir Maurice och hans unga assistent. Och det samma gäller nu när jag läst ut även den här delen. Den är mindre spretig och eftersom man redan känner karaktärerna kommer man snabbt in i handlingen. Ett stort minus som jag sitter och retar …”
Taggar: handla böcker och köp böcker. Läs bokrecensioner om kultur och litteratur. Även om det tog mig en 100 sidor att komma in I the Affinity Bridge så avskräckte det inte mig från att ändå glatt kasta mig over del två I serien om Veronica Hobbs och Sir Maurice Newbury. Om förra boken började spretigt och segt så avslutade den desto bättre och gjorde mig faktiskt bara ännu mer sugen på att få lära känna den gode Sir Maurice och hans unga assistent. Och det samma gäller nu när jag läst ut även den här delen. Den är mindre spretig och eftersom man redan känner karaktärerna kommer man snabbt in i handlingen. Ett stort minus som jag sitter och retar mig rätt länge efter att jag börjat läsa den här boken är dock att handlingen bygger på något som jag faktiskt har mycket svårt att tro på. Boken inleds med att Sir Maurice närvarar vid ett stort event i London, avtecknandet av den senaste upptäckta mumien. Det är en stor sensation och hela Londons socitet är inbjuden att bevittna hur mumien, som man påstår är en okäns farao, rullas upp ur sina lindor. Det är bara det att när man tar av lindorna ser man något förfärligt. Mumien har blivit levande mumifierad för ansiktet är perfekt välbevarat och förvridet i ångest och rädsla. Och här går jag igång. Kom igen, om man blir mumifierad levande kan man väl inte bevara ett ansiktsuttryck?? Det är otäck process som jag har ytterst svårt atttro att man lever särskilt länge under. Om det nu var så att mumien hade blivit levande begravd och inte mumifierad (som de dock senare i boken bekräftar att han blev) så borde kroppen dessutom ha ruttnat så att inite så mycket går att utläsa. Jag kanske har fel i detta och då får gärna någon arkeolog eller rättsläkare rätta mig, men eftersom jag hade rätt svårt att köpa det här tog det emot väldigt för mig att läsa vidare i berättelsen. Och det är synd för när de äntligen lämnar den delen i handlingen och går vidare så blir det bara så himla bra. Man vill verkligen fortsätta läsa om Miss Hobbes, hennes syster, drottning Victoria, Sir Charles och Sir Maurice m fl. Personporträtten är levande och handlingen flyger över sidorna tills man inser att man alltför snart kommit till slutet. Det är nästan filmiskt berättat emellanåt och man kan definitivt tänka sig en del av scenerna på filmduken. Så där som man ibland kan läsa en bok och nästan känna att den är skriven för att filmas. Parallellt med mysteriet med vem den okände mumien faktiskt var så sliter Miss Hobbes med ett eget fall. En rad unga kvinnor har försvunnit runt om i landet och deras försvinnanden är väldigt lika varandra. Veronica som känner sig maktlös inför sin allt mer borttynande syster bestämmer sig för att i alla fall försöka rädda de här kvinnorna eller åtminstone förhindra att det händer igen. Och här blir det så myckert bättre. Jag kommer fortsätta min bekantskap med Veronica och Sir Maurice och längtar redan lite efter nästa del. Jag är för nyfiken på hur det ska gå mellan Newbury och Veronica och framför allt hur det ska gå för Veronicas syster som allt oftare drabbas av sina anfall och syner om framtiden.
Related posts:
- The Affinity Bridge av Geaorge Mann
- Buddenbrooks av Thomas Mann
- Bokcirkelrapport: Buddenbrooks av Thomas Mann
- In the castle of my skin av George Lamming
- Stråk av rött, av Elizabeth George
2010-03-01 20:14:00 från 
