”Två nya böcker är omaka men ändå varandras komlement. Där Sigrid Combüchen slutar tar Christina Jutterström vid. De båda böckerna, ”Spill, En Damroman”, resp. ”Uppfostrad av män, Memoarer” är väldigt olika. Men så representerar de också olika tidsepoker, 30-tal resp nutid, och beskriver vitt skilda miljöer och värderingar. De handlar om kvinnoöden, båda två. Det ena kvinnan lever i skuggan av männen och manliga värderingar, den andra är framhållen mitt ibland männen, rentav fostrad av dem – som hon skriver i titeln. Hedda i ”Spill” är mycket kvinnligt verksam, det …”
Taggar: handla böcker och köp böcker. Läs bokrecensioner om kultur och litteratur. Två nya böcker är omaka men ändå varandras komlement. Där Sigrid Combüchen slutar tar Christina Jutterström vid. De båda böckerna, ”Spill, En Damroman”, resp. ”Uppfostrad av män, Memoarer” är väldigt olika. Men så representerar de också olika tidsepoker, 30-tal resp nutid, och beskriver vitt skilda miljöer och värderingar. De handlar om kvinnoöden, båda två. Det ena kvinnan lever i skuggan av männen och manliga värderingar, den andra är framhållen mitt ibland männen, rentav fostrad av dem – som hon skriver i titeln. Hedda i ”Spill” är mycket kvinnligt verksam, det är broderier, sömnad, trädgård och skönhetsiver. Jutterström är verksam inom manliga domäner, är beslutsfattare. ledare, och krigar för att bli accepterad. Det blåser snålt på toppen. Och mitt i dessa skillnader är de ändå rätt lika. Båda kvinnorna är trotsiga och ivriga att duga. Det eviga kvinnliga dilemmat. Jutterströms bok är en ordentlig flickas ordentliga redovisning av sitt yrkesliv. Slumpen har inte varit så anlitad. Hennes höga medieposter har gjort henne tålig utåt, och slitit hårt på henne samtidigt. Hon har inte haft ett lätt yrkesliv, det berättar hon tydligt om. Hon har banat väg, troligen, för intresset för kvinnor i mediernas högsta krets. Hon har inte behövt söka arbeten, de har sökt upp henne. Hon har bejakat utmaningarna och guskelov haft en bra karl hemma att luta sig emot. En ”modern” kvinna, eller ”den moderna tidens” kvinna. Det är enkelt berättat, sympatiskt, återhållet. Hedda i ”Spill” är dåtidens övremedelklassflicka. Konvenansen råder, vi får höra om tidens erkända kulturyttringar, folk har intressanta bekanta, det görs hänvisningar till stora författare och personligheter. Huvudpersonen byter identitet lite som på prov, men läsaren följer envist med, för att se vad som ska hända. Det är ett grepp som kanske tillfogar något, men jag vet inte riktigt vad. Slumpen är inkopplad i berättelsen, planering är inte riktigt vad det handlar om. Heddas sömnadsarbete ger författarinnan chans att frossa i estetiskt verksamma beskrivningar av vackra tyger, utsökta kvaliteter med ett böljande fall, färgeffekter, fransar och broderier. Skönhetsutbrott. Men det gäller att passa in. Hedda är fast i tidens värderingar, trots att hon försöker bortse från dem. Medan hon försöker värja sig för de gamla tänkesätten beskriver hon miljöerna, samtalen, de bästa karaktärsspeglarna, så skickligt att man tycker sig se och höra. Hedda är och förblir en diktad människa, som ger oss fascinerade inblickar i utmaningarna för en kvinna i 30-talets stränga familjevärldar. Christina visar på de vassa kanterna i det moderna yrkeslivets högre skikt. Skarpt läge för båda damerna, både i damromanen och i memoarerna. Annagreta
Related posts:
- Spill – en damroman av Sigrid Combüchen
- Filmklipp: Sigrid Combüchen om ”Spill”
- “Mina damer och…… damer.” – Ladies Night 2008
- Utlottning av Spill: en damroman av Sigrid Combüchen!
- *SIGRID & ISAAC. Häromdagen stack min farmor åt mig Sigrid