Musikaliska ”Minnen”

”I sina ”Minnen” skriver Torgny Lindgren någonstans att han gärna kan ”skriva om vad som helst bara jag finner den tillbörliga formen.” Och formen han mejslar fram framstår för mig som ljuv musik med dess välavvägda rytmer och ålderdomliga melodiska pluraländelser: ”hava”, ”taga”. Att substantiven ofta skrivs i bestämd form och därmed slutar på n, särskilt när det handlar om födoämnen, kanske är ett dialektalt drag, men bidrar också till det sångbara språket. När inte själva ordens klang och must är tillfyllest  nyttjar Torgny Lindgren bilder och liknelser som inte går …”

Taggar: handla böcker och köp böcker. Läs bokrecensioner om kultur och litteratur. I sina ”Minnen” skriver Torgny Lindgren någonstans att han gärna kan ”skriva om vad som helst bara jag finner den tillbörliga formen.” Och formen han mejslar fram framstår för mig som ljuv musik med dess välavvägda rytmer och ålderdomliga melodiska pluraländelser: ”hava”, ”taga”. Att substantiven ofta skrivs i bestämd form och därmed slutar på n, särskilt när det handlar om födoämnen, kanske är ett dialektalt drag, men bidrar också till det sångbara språket. När inte själva ordens klang och must är tillfyllest  nyttjar Torgny Lindgren bilder och liknelser som inte går av för hackor. T.ex. när han vill att vi ska veta hur operasångarens Erik Saedéns stämma låter. Den liknar han vid  ”trolltrumman vars klang var djup som en klyfta i Klåvaberget”. Men som om den bilden inte räcker till fortsätter han med en liten berättelse om samen Henning som spelade på den denna märkliga trumma och vi får veta att Henning åkte skidor bättre än alla Vasaloppsvinnarna genom tiderna. Men författaren väjer inte heller för det triviala när han återger sitt möte med Saedén vid en högtidlig middag strax innan denna gudabenådade operasångare avled. Även sångarens lätta stamning ”präglades av fullödig klang och innerlighet” för att inte tala om vilka vibrationer hans nysning åstadkom, då middagsgästernas alla ordnar och kraschaner stämde in och pinglade med.  Läs från s 84 ff och njut! Denna minnesglimt handlar om hur mycket själen behöver rösten  och är också en hyllning till Saedéns konstnärsskap som är styrt av ”medkänsla och medmänsklighet, inte av fåfänga.”  Det tycker jag också kan sägas om Torgny Lindgrens författarskap. Ingar

Related posts:

1. Minnen av Torgny Lindgren
2. Minnen från förr med Torgny Lindgren
3. Bokrecension: Minnen av Torgny Lindgren
4. Minnen
5. Lindgren, Torgny: Minnen