”En ovärdig dotter” – Justin Lévy

” Justin Lévy kommer till Internationell författarscen i vår. Roligt! Om någon har läst ”Vi ses på Place de la Sorbonne” , bör ni veta att det handlar om samma mor och dotter i ”En ovärdig dotter” . Tveksamt om jag rekommenderar att läsa den ena om man har läst den andra. Jag har endast läst den andra, men börjat i den ena och det kändes litegrand som samma historia. Åtminstone om man, som jag, mest intresserar sig för relationen dotter-mor. Men ”En ovärdig dotter” gillade jag. Jag tycker om hur min syn på mamman förändras genom historien. Det är lite ”Du …”

Taggar: handla böcker och köp böcker. Läs bokrecensioner om kultur och litteratur.  Justin Lévy kommer till Internationell författarscen i vår. Roligt! Om någon har läst ”Vi ses på Place de la Sorbonne” , bör ni veta att det handlar om samma mor och dotter i ”En ovärdig dotter” . Tveksamt om jag rekommenderar att läsa den ena om man har läst den andra. Jag har endast läst den andra, men börjat i den ena och det kändes litegrand som samma historia. Åtminstone om man, som jag, mest intresserar sig för relationen dotter-mor. Men ”En ovärdig dotter” gillade jag. Jag tycker om hur min syn på mamman förändras genom historien. Det är lite ”Du ser draken genom fönstret” över ”En ovärdig dotter” (eller ”En ovärdig dotter” över ”Du ser draken genom fönstret). Eller väldigt mycket faktiskt. En ung kvinna som ska bli mamma samtidigt som hennes egen mamma dör. I cancer. Jag tycker om att varken mamma eller dotter är sådär genomsympatiska. De är sådana som jag inte skulle våga sätta mitt liv i händerna på. Mamman för att hon kanske skulle bli uppehållen av någonting, disträ svepa in en minut försent, dottern för att hon är ett vuxet barn, vilket är märkligt med tanke på hur mycket ansvar hon har fått ta för sin mamma genom åren. Men för all del inte orealistiskt. Mamman ligger på sjukhus, dottern träffar en man, reser bort med honom trots att mamman är dödssjuk, inser att hon är gravid, döljer det för sin mamma, berättar det för sin pappa, får en dotter, mamman dör. Jag spoilar inte nu. Att en människa ersätter en annan är ju en av bokens teman. Det avslöjas redan på baksidan. Bokens styrka är inte ”Kommer mamman att överleva? Kommer hon att dö?”. Styrkan är istället språket, det där franska som jag har skrivit om ibland, som lyser igenom översättningen, vad beror det på? Är det som ”franska markörer” eller finns det faktiskt en ordföljd, ett sätt att uttrycka sig som är franskt även på svenska? Jag nämnde min syn på mamman; i början tycker jag så synd om henne, jag föreställer mig en skröplig dam som ligger där på sjukhuset, hjärtat riktigt svider. Men det kommer fram allt mer och mer att mamman är en åldrad skönhet, en oändligt generös, men samtidigt egoistisk, barnslig kvinna, jag menar inte att hon inte ska sörjas, men hon blir emellanåt lite svår att tycka om när hon får sin dotter att stjäla, när hon inte går att lita på. Jag tycker om hur Justin Lévy berättar om mamman. Trots att mamman inte är så värst sympatisk tycker jag om henne. Av någon anledning är det värre med dottern. Klart är att jag tycker om boken. Den hade gärna fått räcka längre. Omslaget är jag däremot lite tveksam till. Vad tycker ni?  

Related posts:

1. En ovärdig dotter
2. Ovärdig bokbloggare?!
3. Ovärdig bokbloggare?!
4. Dotter önskas
5. Gideon Levy ”Gaza, mitt älskade – En krönika 2006-2011″