”Det börjar med en slags brasklapp. Ett kort stycke där författaren till Söta pojkar är bara på låtsas , Moa Eriksson Sandberg , berättar att boken bygger på hennes dagböcker från 1997 – 1998. Att allt som händer i boken har hänt men att vissa händelser gjorts om en del. Att dagböckerna förvandlats till fiktion. Jag tycker Moa Eriksson Sandberg varit modig som grävt fram sina gamla dagböcker och nu delar dem med alla som vill läsa. Personligen skulle jag inte vilja göra det med mina dagböcker från gymnasiet. Jag RYSER vid tanken. Vi är ungefär lika gamla, Moa och …”
Taggar: handla böcker och köp böcker. Läs bokrecensioner om kultur och litteratur. Det börjar med en slags brasklapp. Ett kort stycke där författaren till Söta pojkar är bara på låtsas , Moa Eriksson Sandberg , berättar att boken bygger på hennes dagböcker från 1997 – 1998. Att allt som händer i boken har hänt men att vissa händelser gjorts om en del. Att dagböckerna förvandlats till fiktion. Jag tycker Moa Eriksson Sandberg varit modig som grävt fram sina gamla dagböcker och nu delar dem med alla som vill läsa. Personligen skulle jag inte vilja göra det med mina dagböcker från gymnasiet. Jag RYSER vid tanken. Vi är ungefär lika gamla, Moa och jag. Det innebär till viss del hög igenkänningsfaktor i boken, främst alla kulturreferenser. Jag var dock aldrig så där cool och tuff som Moa. Hade jag träffat Moa då hade jag förmodligen känt mig som världens tönt. Men inget är ju någonsin vad det utger sig för att vara. Moa delar med sig av sina innersta tankar. Hon är också osäker. Rädd. Arg. Det där med ilskan tycker jag är väldigt bra beskrivet. Moa, eller Ella som hon heter i boken är arg men kan inte riktigt sätta fingret på vad hon är arg för. Det är allt och inget som irriterar. Några jag pratat med om boken tycker att den är en nostalgibok för alla som var unga på 1990-talet. Att musikreferenserna går dagens ungdomar över huvudet. Jag tror inte det. Boken handlar om tonårskänslor och de är universella samt tidlösa. Språket flyter på i boken och det är lätt att komma in i Moas/Ellas liv. Musiken, som spelar en stor roll i boken, får läsaren på köpet. Har man inte hört talas om banden gör det inget för de flesta har en relation till musik. Vare sig det är något från 1990-talet eller 2010-talet. Men visst… det är roligt att känna igen sig i referenserna. Efter ”brasklappen” sätter boken igång med ett citat av Hole och låten Violet. En låt jag lyssnat extremt mycket på: Vet du inte vilka Hole är kan du läsa här . Moa Eriksson Sandbergs blogg finns här . /Sofia ps jag vet inte varför videon inte vill visa sig med en gång. Klicka vidare till youtube så länge. ds Postat i: Ungdomsböcker Tagged: 15 år och uppåt , kärlek , Musik , vänskap
Related posts:
- Söta pojkar bara på låtsas
- Söta pojkar är bara på låtsas – Moa Eriksson Sandberg
- Har Henrik Bromander smygläst min dagbok?
- Söndag på bokmässan
- Söta pojkar är bara på låtsas