”Åh, vilken intressant artikel det var i DN i morse. Paul Frigyes har hittat en förebild till Karlsson på taket. En kort, fetlagd, egenkär gubbe med propeller på ryggen – som förekom i den amerikanska seriesagan Barnaby . Barnaby gavs ut före böckerna om Karlsson och hans föregångare herr Liljonkvast. Inget tvivel om vem som var först alltså. Jag tycker att det här är extra spännande eftersom jag skrivit B-uppsats om just det här fenomenet, som man inom litteraturvetenskapen kallar för intertexter . Min uppsats handlade om att det i Bröderna Lejonhjärta finns namn, motiv …”
Taggar: handla böcker och köp böcker. Läs bokrecensioner om kultur och litteratur. Åh, vilken intressant artikel det var i DN i morse. Paul Frigyes har hittat en förebild till Karlsson på taket. En kort, fetlagd, egenkär gubbe med propeller på ryggen – som förekom i den amerikanska seriesagan Barnaby . Barnaby gavs ut före böckerna om Karlsson och hans föregångare herr Liljonkvast. Inget tvivel om vem som var först alltså. Jag tycker att det här är extra spännande eftersom jag skrivit B-uppsats om just det här fenomenet, som man inom litteraturvetenskapen kallar för intertexter . Min uppsats handlade om att det i Bröderna Lejonhjärta finns namn, motiv och figurer från fornnordiska texter som Njals saga och Eddan . För mig är det alltså ingen nyhet att Astrid Lindgren lånade från annan litteratur. I DN-artikeln så finns det dock en slutsats som jag inte delar. Nämligen att dylika lån skulle avslöja Astrid Lindgren som en mindre skicklig författare än vad man förut trott. Att de bevisar att hon inte är uniiiik . Det håller jag absolut inte med om. Om man säger så här: Alla gör det. Lånar, låter sig inspireras, arbetar om andras textstoff och motiv. Det har inte något med plagiat att göra, det är en del av den konstnärliga processen. Ibland är det medvetna lån, ibland tror jag att det är helt omedvetet. Naturligtvis fungerade det så för Astrid Lindgren också – varför skulle det inte ha gjort det? Så länge författaren tillför något eget och resultatet blir en väl gestaltad, personlig text så är det fritt fram att låta sig inspireras tycker jag. Intertexterna kan istället ofta tillföra texten en extra dimension: de kan bli en blinkning till den belästa läsaren. Kolla – känner du igen det här? Visst är jag fyndig? Jag gillar det skarpt.
Related posts:
- Kulturfyran om Astrid Lindgren
- Astrid Lindgren på esperanto
- Bröderna Lejonhjärta, av Astrid Lindgren
- Kerstin och jag, av Astrid Lindgren
- Ronja Rövardotter, av Astrid Lindgren
2012-01-15 06:50:01 från 
