”Semestervistelsen i den skånska småstaden närmar sig sitt slut för bästa vännerna Johanna och Agnes. Båda är gravida och tillsammans med sina respektive vill de avsluta den sista kvällen med en trevlig middag, men den slutar med att Agnes blir osams med sin man och går hem tidigt. Nästa dag uppmärksammas att Agnes är försvunnen, och hon är gravid i vecka 36. Jag läste någonstans att ”Vecka 36″ är särskilt otäck för den som själv är eller har varit gravid, men som singel med inget annat än diverse mat och dryck i magen kan jag säga att den var ganska läskig för …”
Taggar: handla böcker och köp böcker. Läs bokrecensioner om kultur och litteratur. Semestervistelsen i den skånska småstaden närmar sig sitt slut för bästa vännerna Johanna och Agnes. Båda är gravida och tillsammans med sina respektive vill de avsluta den sista kvällen med en trevlig middag, men den slutar med att Agnes blir osams med sin man och går hem tidigt. Nästa dag uppmärksammas att Agnes är försvunnen, och hon är gravid i vecka 36. Jag läste någonstans att ”Vecka 36″ är särskilt otäck för den som själv är eller har varit gravid, men som singel med inget annat än diverse mat och dryck i magen kan jag säga att den var ganska läskig för mig också. Språket i en bra deckare bör vara som riktigt bra typografi: det är sådant som inte syns, sådant man inte riktigt reagerar på. Och det tycker jag att Sofie Sarenbrant har lyckats med. Vad jag menar med detta är inte att språket är platt och tråkigt, snarare tvärtom. Det är (mestadels) befriat från klyschor och fåniga försök till att på något sätt försköna spänningen. Varje mening i ”Vecka 36″ för handlingen framåt. Något annat som gjorde att handlingen stack ut jämfört med många andra deckare var att fokus var på de drabbade. Det finns visserligen ett par poliser och givetvis en sliten journalist med i bilden, men dessa blir aldrig så tydliga att de överskuggar intrigerna som pågår inom familjerna Winter och Malm. Det enda negativa jag egentligen har att säga om Sarenbrants debutroman är dialogerna, som inte på något sätt sticker ut då alla talar likadant och dessutom ganska platt vilket är lite förvånande med tanke på språkets effektivitet på alla andra plan. Miljöskildringarna är också de kortfattade och inte längre än nödvändigt, men ger ändå läsaren precis så mycket som man vill och behöver veta. Jag såg allting framför mig, och blev dessutom nyfiken på att åka till Brantevik för att spana in omgivningen i 3D. Slutet är ok även om det var den första halvan av boken som jag fastnade för allra mest. Författaren har lyckats riktigt bra med att bygga upp en spänning och att driva storyn framåt på ett imponerande sätt. Boken kan särskilt rekommenderas som semesterläsning eller till annan tidpunkt då man har möjlighet att sträckläsa utan större avbrott, för få böcker är bättre lämpade till detta än just ”Vecka 36″. (8/10) Andra om ”Vecka 36″: Boktipsbloggen Boktokig En bokcirkel för alla Pocketlover ”Vecka 36″ finns bland annat hos Bokus och Adlibris . Ps. Sofie Sarenbrant har en trevlig och lättläst blogg med mycket bilder, där man får följa hennes liv som mamma, författare och journalist. Hon finns också på Twitter .
Related posts:
- vecka 36 av Sofie Sarenbrant
- Vecka 36 av Sofie Sarenbrant…
- Vecka 36 av Sofie Sarenbrant
- Sofie Sarenbrant: Vecka 36 – Bokomdöme
- Recension: Vecka 36 av Sofie Sarenbrant
2012-01-27 18:36:49 från 
