”August Strindberg hamnade ofta i olika typer av kriser. Ofta var åtminstone en del av orsaken kvinnor. I slutet på 1800-talet råkade han dock ut för sin allra värsta kris, bland annat beroende på att han skilde sig ifrån Siri Von Essen och hade även hunnit med utterligare en skilsmässa (med Frida Uhl). Vanligtvis kunde Strindberg skriva (eller måla) sig ur krisen. Den här gången funkade det inte- Istället begrave Strindberg sig i kemin. Han hade fått för sig att läran om grundämnena var felaktig. Strindberg kallade sig för “monist” och menade att det i slutändan bara …”
Taggar: handla böcker och köp böcker. Läs bokrecensioner om kultur och litteratur. August Strindberg hamnade ofta i olika typer av kriser. Ofta var åtminstone en del av orsaken kvinnor. I slutet på 1800-talet råkade han dock ut för sin allra värsta kris, bland annat beroende på att han skilde sig ifrån Siri Von Essen och hade även hunnit med utterligare en skilsmässa (med Frida Uhl). Vanligtvis kunde Strindberg skriva (eller måla) sig ur krisen. Den här gången funkade det inte- Istället begrave Strindberg sig i kemin. Han hade fått för sig att läran om grundämnena var felaktig. Strindberg kallade sig för “monist” och menade att det i slutändan bara finns ett enda ämne som alla grundämnena är uppbyggda ifrån. Så Strindberg ägnade mycket tid och experiment till att hitta detta originalämne. Han experimenterade samtidigt även med att göra guld. Strindberg experimenterade hemmavid utan säkerhetsutrustning som dragskåp och sådant. Detta ledde till att han andades in farliga ångor som förvärrade hans psoriasis. Han lyckades även spilla frätande syra på händerna. Dock var det värt det, enligt Strindberg, eftersom han ju faktiskt lyckades göra guld. I alla fall var han själv övertygad om det. Ett annat resultat från hans forskning är en del underliga kemiska skrifter, som just Antibarbarus. I efterhand har flertalet stora kemister analyserat Strindbergs experiment och alla har kommit fram till samma slutsats: Strindbergs resultat är bara en massa nonsens utan innehåll. Tjusningen med Antibarbarus är inte kemin utan skriften ger en inblick i en galen mans hjärna.Nu var inte Strindberg galen men han ansågs vara det under en viss period av hans liv som brukar kallas för “infernokrisen” och det var under denna tid han experimenterade med kemi. Denna bok ger, enligt mig, en tydligare insikt i Strindbergs galenskap än just romanen Inferno (som är läsvärd den med). Så missa inte denna pärla. Den funkar även utmärkt som bredvidläsning till just “Inferno.” Finns boken inne?
Related posts:
- August Strindberg – bilder ur hans liv av Mona Larsson
- Stockholm läser 2012 = ”En dåres försvarstal” av August Strindberg
- August Strindberg – ja mé!
- Inferno av August Strindberg himself
- August Strindberg – Ordet i min makt. Läsebok för underklassen