”Coca Cola med hala-märkning Efter en intensiv dag anlände vi i skymningen till Lombok där vi skulle stanna över natten innan vi kunde resa vidare mot Gili Meno. När man befinner sig på Bali vars befolkning till 98 % består av hinduer är det lätt att glömma bort att Indonesien i huvudsak är muslimskt, det blev vi snart varse. Till vår förtjusning upptäckte vi att till och med Coca Cola-burken var halal! På Lombok väntade en moské runt varje krök och hotellet vi tog in på i den lilla kuststaden Senggigi hörde till ett av de billigare för att det låg vägg i vägg med den …”
Taggar: handla böcker och köp böcker. Läs bokrecensioner om kultur och litteratur. Coca Cola med hala-märkning Efter en intensiv dag anlände vi i skymningen till Lombok där vi skulle stanna över natten innan vi kunde resa vidare mot Gili Meno. När man befinner sig på Bali vars befolkning till 98 % består av hinduer är det lätt att glömma bort att Indonesien i huvudsak är muslimskt, det blev vi snart varse. Till vår förtjusning upptäckte vi att till och med Coca Cola-burken var halal! På Lombok väntade en moské runt varje krök och hotellet vi tog in på i den lilla kuststaden Senggigi hörde till ett av de billigare för att det låg vägg i vägg med den raspande högtalare som vid kreativa tider på dygnet sjunger ut böneutropen. (Med vägg i vägg menar jag bokstavligt, ca 2 decimeter.) Det visade sig snart att det inte var enda anledningen till att det var ett billigt hotell. Från duschen vakade två välmående spindlar från varsitt gangsternät över oss och i sängen väntade en loppa studsande av entusiasm över att få sätta tänderna i våra utmattade kroppar. Sängen som för övrigt saknade lakan och hade en ”öststats-chict” inplastad sängavel gav tillsammans med tabletterna på badrumsgolvet och den av smuts dimmade spegeln rummet en minst sagt bohemsk karaktär. Lombok, med sin prunkande skönhet och dimklädda bergstoppar, kändes över lag fattigare än Bali och många av byarna vi passerade på vägen bestod av plåtskjul snarare än hus. Häst och vagn syntes vara minst lika vanligt förekommande alternativ till transportmedel som bil och på de slingrande vägarna sprang höns och getter omkring som de behagade. Lombok När vi följande dag, tre och ett halvt dygn senare än planerat äntligen klev i land på Gili Menos vita strand smyckad med uppspolade korraller, syntes det vara paradiset! Allt för snart insåg vi att det verkligen var paradiset i högst biblisk bemärkelse. Bungalowen vi bokat i förväg var nybyggd, spartanskt lyxig och fräsch! Men det dröjde inte mer än några minuter innan J uppmärksammade ett krafsande ljud mot snedtaket och strax därpå stack en orm in huvudet i den generösa glipan mellan vägg och tak. Onekligen ett oönskat exotiskt inslag som vi raskt avhjälpte genom att i panik knöla in vår smutsiga tvätt i samtliga hörn. Därefter begav vi oss ut på en promenad runt ön som avslutades med grillad fisk och en kall Bintang till ljudet av vågorna medan kvällen sakta övergick i natt. En kall Bintang på Gili Meno, jo man tackar! Vi somnade lyckligt förvissade om att med morgondagen väntade solstolen, korallreven och Sara Ohlssons träffsäkra och tragikomiska roman Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag… Med råge underskattade vi spänningsfaktorn på denna lilla “lugna” ö.
Related posts:
- Rum Diary av Hunter S. Thompson – på tviveklaktig färja mot Lombok
- Flygplan till paradiset
- På jakt efter paradiset
- Min brist på självdisciplin förstör min läsning. Mariette Glodeck – En station från Paradiset
- En station från Paradiset
2012-02-15 10:29:18 från 
