”När jag gick på fritids under grundskoletiden så fanns det två TV-program på morgnarna vi fick se. Pokémon och Sailor Moon. För bara några månader sedan dök Sailor Moon mangan upp hos Science Fiction Bokhandeln och jag drabbades av totalnostalgi. Så nu följer jag glatt nyutgivningen av klassikern. Jag kan verkligen rekommendera Sailor Moon. Det är en serie som ses som extremt “tjejig”, och jag kan förstå varför, men faktum är att den är så mycket mer. Karaktärerna kan tyckas enkla i början, men deras utveckling under historiens gång är otroligt intressant att …”
Taggar: handla böcker och köp böcker. Läs bokrecensioner om kultur och litteratur. När jag gick på fritids under grundskoletiden så fanns det två TV-program på morgnarna vi fick se. Pokémon och Sailor Moon. För bara några månader sedan dök Sailor Moon mangan upp hos Science Fiction Bokhandeln och jag drabbades av totalnostalgi. Så nu följer jag glatt nyutgivningen av klassikern. Jag kan verkligen rekommendera Sailor Moon. Det är en serie som ses som extremt “tjejig”, och jag kan förstå varför, men faktum är att den är så mycket mer. Karaktärerna kan tyckas enkla i början, men deras utveckling under historiens gång är otroligt intressant att följa – historien själv är allmänt spejsad och väldigt underhållande. Dessutom, slutet på serien som visades när jag var liten förändrade min världsbild totalt; “kan historier sluta så?” Men, i och med att jag fastnat i serien igen har jag upptäckt något annat. Något väldigt konstigt och en aning frustrerande. Det hela började när jag bestämde mig för att se om animen (alla hundratals avsnitt och filmer, whooopie, det kommer bara ta några år!) Låt mig introducera Sailor Uranus, Haruka Tenoh. Liksom alla andra Sailor Scouts är hon en tjej. Eller… vänta nu… I den Franska översättningen är hon man. Eller, nja, det är mer komplicerat än så. De säger att hon låtsas vara man i sin “vanliga form”; förmodligen så att hon som privatperson inte ska bli igenkänd som Sailor Uranus. Det är ju… en aning underligt. Jag menar, ingen av de andra karaktärerna fick en sådan behandling. Kan det vara för att hon är en tomboy? De ville inte förvirra de unga tittarna och bestämde sig för att “eftersom hon klär sig i skjortor och älskar att köra bil så kan vi lika gärna göra henne till man”. Nej, det skulle ju vara helt absurt, och det är även inte anledningen. Och vänta bara! När vi kommer till den Amerikanska översättningen blir det ännu konstigare! Haruka är fortfarande kvinna, men stora delar av hennes dialog har redigerats, och helt plötsligt introduceras hon som kusin till Sailor Neptune, Michiru Kaiho. Detta är också en aning skumt med tanke på att hon och Michiru inte är släkt alls (vilket framstår som uppenbart bara man ser bilderna av dem). Så, vad är det frågan om? Vad är anledningen till att översättare skrivit om dialoger och karaktärer i blixtfart? (Ni förstår, Frankrike och USA är bara två exempel – så gott som hela Europa har tagit sig friheten att skriva om både Haruka och Michiru när de översatt serien) Jo, anledningen är att Haruka och Michiru är ett par. Nej men fy fan vad hemskt! På allvar?! USCH! Karaktärerna i Sailor Moon är många, och Haruka och Michirus relation är ingalunda i fokus under historiens gång. Dock är den där . Och faktumet att den är där ansågs (och anses fortfarande av vissa) som stötande och hemskt. Så därför gjordes alla dessa ändringar. Personligen tycker jag det är larvigt. Genom att censurera deras relation sabbar man deras karaktärsutveckling, och många intressanta situationer försvinner helt och hållet. Fortfarande idag diskuteras det huruvida de faktiskt är ett par. Alla möjliga teorier cirkulerar. De är kusiner; Haruka var man i ett tidigare liv; det är en kulturell grej, alla tjej-kompisar i Japan beter sig sådär; Haruka är en hermafrodit… och så vidare och så vidare. Min personliga favorit är nog “Haruka var man i ett tidigare liv”; jaha, och hur förändrar det relationen de har i det här livet? För övrigt har seriens skapare varit väldigt öppen med att de är ett par, så att diskussionen överhuvudtaget existerar går nog att skylla på alla förändringar som gjorts i översättningarna. Dessutom, kusiner? På allvar? Så, dags att komma till saken; borde sådant här få ske? Är det okej att skriva om och förändra historier bara för att det de berättar gör någon osäker eller är emot deras åsikter? Verket skapades ju inte för just dem; det existerar för att berätta en historia för alla som är intresserade av att lyssna. Är det rätt att människor som inte skapat verket kan lägga sig i och förändra det? Har du egna exempel på censur inom litteratur, film, musik eller annat? Skulle verkligen vara kul att höra era åsikter om detta. LLAP!
Related posts:
- Ask me I wont say no, how could I?
- Suffer little children
- Miss Peregrine’s Home for Peculiar Children
- Sing You Children
- Miss Peregrine's Home for Peuliar Children
2012-02-04 19:43:17 från 
