Bokbloggar.se

Cigaretter. Whisky. Pistoler. Hattar. Kvinnor. Bilar. Det var här allt började, inser jag. Chandler är upphovsman till hela den noir-estetik som sedan 1930-talet kopierats av otaliga deckarförfattare och som i filmen Sin City dras till sin spets. Och som, bör väl påpekas, helt lyser med sin frånvaro hos Mari Jungstedts, Johan Theorins och de andra svenska deckarförfattarnas puttenuttiga … [mer]

Jag har nu sett de tre filmerna i Millenniumtrilogin , baserad på Stieg Larssons romaner: Män som hatar kvinnor Flickan som lekte med elden Luftslottet som sprängdes Den första slank igenom utan större åbäken. Men redan i den andra började jag störa mig på regin/skådespeleriet – de är ju två sidor av samma mynt. I tredje filmen var detta problem så graverande att jag bara med nöd … [mer]

Ja, i alla fall om ni frågar mig! Under mina tre veckor i solen läste jag följande nio böcker, i följande ordning och med länkar till recensionen: Raymond Chandler: The Big Sleep Johan Theorin: Nattfåk Franz Kafka: Dagböcker 1909 – november 1911 Michael Davidson: The World, the Flesh and Myself Daniel Åberg: Vi har redan sagt hej då (ej med på bilden) Roger Peyrefitte: The Exile of … [mer]

Det är bra! Så mycket mer har jag inte att säga om denna deckare. Jag läser så få böcker i den här genren och när det väl sker slukar jag dem ofta, denna på tre dagar trots att jag var sjuk och svag. Det är svårt att inte jämföra med Stieg Larsson . Jag tänker främst på Stockholmsskildringen. (En rolig bonus för mig var att boken också utspelar sig i Berlin.) Men jag tänker … [mer]

Vad nu då? Efter alla självbiografiska romaner kom 2006 slutligen Edmund Whites “riktiga” självbiografi My Lives , som jag läste samma år. Och nu kommer en till? City Boy har undertiteln  My Life in New York During the 1960s and ’70s och är en utvikning av de årtiondena, som väl får betraktas som de mest spännande både i författarens liv och i staden New Yorks historia. Tja, … [mer]

Efter Nattfåk trodde jag att jag inte gillade romaner med övernaturliga inslag. Jag hade fel. Kafka på stranden fångade mig från första sidan och höll mig sedan i ett fast grepp under två dygn – mer än så behövdes inte trots 518 sidor med liten stil. Magiskt. Det är en fantastisk historia som berättas, i ordets rätta bemärkelse. Det är flummigt så det förslår på sina … [mer]

Kafkas “dagböcker” är en blandning av dagboksanteckningar, resedagbok och litterära utkast. Det här är första delen dagbok i Bakhålls utgivning av Kafkas samlade verk. Och det är bitvis rätt trevlig läsning. Bäst är det när det är ren dagbok. Jag tycker man kommer Kafka in på livet bättre än genom breven . Men ändå: Det märks att han var medveten om att detta kanske … [mer]

Det här är den engelska översättningen av franske Peyrefittes L’Exile de Capri från 1959. Det är en historisk roman om Jacques d’Adelswärd-Fersen (1880-1923), en fransk baron med svenska rötter. Vi får följa honom från det han är 17 år tills dess han tar sitt liv med en överdos av kokain vid 43 års ålder. Med tanke på att jag hatar historiska romaner läser jag … [mer]

Jag har följt tillkomsten av den här romanen på Daniel Åbergs blogg , som jag verkligen gillar, inte minst när han gör teve. Nu har jag äntligen köpt den digitala versionen av boken och läst med nyfikenhet. Tyvärr måste jag säga att jag tycker den är riktigt dålig. Om vi börjar med det rent språkliga. Få författare som uppfinner sina egna skrivregler blir populära hos mig. … [mer]

Jag känner ett instinktivt motstånd mot självbiografier, men jag försöker ändå peta in några stycken varje år eftersom jag ser det lite som en investering: Genom att läsa om en person man beundrar kan man i bästa fall få en liten vitamininjektion i sitt eget liv: Man blir inspirerad, ser likheter och höjer i bästa fall sina ambitioner. Det är uteslutande på det viset jag läser … [mer]

Det största problemet med Nattfåk är att det inte finns någon story. Jag vill minnas att det i Theorins debutroman Skumtimmen (tydligen inte recenserad här, men den var bra, jag gav den en fyra) fanns något slags ouppklarad mordhistoria, ett mysterium som väntade på att lösas och som fick mig att fortsätta läsa. Något liknande hittar jag inte i Nattfåk . I stället finns där … [mer]

Frågeformulär från Full bokhylla via Lilla O och Bokhora-Johanna L : Som läsare är jag: Långsam, passionerad (ljudliga suckar och understrykningar), splittrad (flera böcker på gång samtidigt, men i olika genrer), otålig. Som bloggare är jag: Anspråksfull, tidvis personlig, samt ganska rak i mina omdömen. Senast lästa bok: Världens mått av Daniel Kehlmann. Senast köpta … [mer]

Världens mått följer två vetenskapsmäns uppväxt och liv i slutet av 1700-talet och fram till 1828, då de två berättelserna sammanfogas till en när de två männen till slut träffas. Det är Alexander von Humboldt (universitetsgrundaren Wilhelm von Humboldts yngre brorsa) och matematikern Carl Friedrich Gauss. Den förre är upptäcktsresande som aldrig kan resa långt nog i sin … [mer]

En svensk komma ut-klassiker, som jag inte läst förrän nu. 15-årige Johan Alexander brottas med nya känslor som gör att han inte blir kär i Ann-Sofie och Maria utan i Thomas och Anders. Han hatar det, men utvecklas under romanens gång … Jag tycker det är lite väl mycket funderingar hit och dit, boken hade kunnat vara kortare. Men man slukar ändå de sista två tredjedelarna, som är … [mer]

Jag tackar glatt för utmärkelsen Kreativ blogger som Snowflake gett mig , men tar mig friheten att döpa om “blogger” till “bloggare” och “award” till “utmärkelse”. “Blogger” verkar dock inte vara engelska, utan norska – kul med en utmaning som vandrar över landsgränserna! Jag älskar sådana här kedjebrev. Reglerna är som följer: Kopiera utmärkelsen till din blogg. … [mer]

En underbar liten bok. Anspråket är fantastiskt, utförandet habilt. Eller rentav, som något förlag skrev, “stilistiskt fulländat”. Ja, just så är det. Som inledning till denna recension skulle jag vilja klippa in hela baksidestexten från den engelska utgåva som jag läste: The Sailor Who Fell from Grace with the Sea tells of a band of savage thirteen-year-old boys who reject the … [mer]

Ödet lade denna bok i min hand. Det är en mors berättelse om hur hennes son Lennart kämpade mot cancern under ett och ett halvt år, men till slut dog – bara 16 år gammal. Något svårare går inte att tänka sig. Min mamma hittade boken bland mina andra medhavda böcker under julhelgen och började läsa den, men hon var tvungen att sluta eftersom hon visste att hon inte skulle klara av … [mer]

Jag blev inte överdrivet betagen av den första Shakespearepjäs jag läser i original. Det kanske beror på språket, som är gammaldags och ibland lite svårt att förstå. Som till exempel här: I prithee, who doth he trot withal? Dvs: I pray you, who does he trot with? Jag var inte särskilt imponerad av handlingen. Utan att orka göra någon research (kravet att googla varenda liten grej … [mer]

Dags för listan över 2009 års lästa böcker. Det blev mer facklitteratur under detta år än under 2008 , vilket syns på detta diagram: Totalt läste jag alltså 32 böcker under 2008 och 37 under 2009. Det är dock helt oviktiga siffror som inte kan jämföras med annat än sig själva, om ens det. Vissa böcker läser man på en dag, vissa tragglar jag med under ett helt år. Hur många … [mer]

Under de 13 åren 1997 till 2009 läste jag 352 böcker från 27 länder. Hur man räknar bokens land är inte helt självklart, jag har till exempel räknat Willy Kyrklund till Sverige trots att han föddes i Finland, eftersom han flyttade till Sverige redan 1938. Däremot är Franz Kafka självklart en tjeckisk författare, trots att han skrev på tyska, eftersom han föddes, levde och dog i … [mer]

Den här 600-sidiga tegelstenen har jag läst vid sidan om andra böcker under hela 2009 – i dag, på nyårsafton, avslutade jag den äntligen. Vad kan man säga annat än wow. Den bok som tog ett år för mig att läsa tog författaren 19 år att skriva. Och någonstans under mitt läsande, i juli 2009 – jag var väl någonstans i kejsardömet Kina eller möjligtvis i Florence under … [mer]

Undertitel: Ett reportage om manlighet . Låt oss börja med kärnan i den här boken, författarens slutsats så som den uttrycks i bokens slut: Den dominerande manligheten är en våldsideologi, en livsfarlig logik och en kollektiv sinnessjukdom. Om en enskild person lidit av de tankar den är konstruerad av – att ständigt bevisa sin styrka, aldrig bli nöjd, trycka ner sina känslor och … [mer]

En underbar liten historia om Rufus, en strykarkatt som plötsligt kommer in i författarens liv. Lessing skriver enormt gripande – man slukar denna föredömligt korta berättelse, utgiven i serien “entimmesboken”. Hennes analyser av katternas agerande är både insiktsfulla och övertygande. Rufus är ett måste för dig som har eller haft katt, men bra läsning för alla. Jag läste … [mer]

Abu Nuwas (Abu-Nuwas al-Hasan ben Hani al-Hakami) är förmodligen den störste arabiske poeten genom tiderna (eller persiske, men han skrev på arabiska). Han levde i Bagdad under Abbasidkalifatet på 700-talet, och blev legendarisk inte minst för att han förekommer som en karaktär i Tusen och en natt . Abu Nuwas var den främste utövaren av ghazal , ett slags kärlekspoesi som kunde rikta … [mer]

Det är många ord jag inte förstår i Herta Müllers tyska, men jag tror tyvärr inte att det är hela anledningen till att Der Mensch ist ein großer Fasan auf der Welt aldrig riktigt grep tag i mig. Jag kommer aldrig in i livet i den lilla tyskspråkiga byn i Rumänien. Det är svårt att få ett grepp om handlingen (obs: för mig, här spelar nog tyskan in); först när jag fram mot slutet … [mer]

Det är få böcker som får mig att gråta, men Mannen som elsket Yngve tillhör den kategorin. Visst, Renberg skriver rätt redundant och det är mycket uppradande av popkulturella 90-talsreferenser som jag inte bryr mig så mycket om, även om jag ser att de är akkurata . Det tar alltså ett tag att komma in i boken, men när man väl är inne – man vill aldrig lämna Jarle och Yngve! Jag … [mer]

Avslutade just Foucaults pendel . Äntligen! De 650 tätskrivna pocketsidorna har utgjort min enda skönlitterära läsning under de senaste cirka två månaderna, och jag kan inte säga att det varit särskilt angenämt. Umberto Eco skriver bra i bemärkelsen att han har ett vackert och lättflytande språk. Dessutom lyser klokheten och livserfarenheten igenom och det gillar jag. Och han måste … [mer]

Enligt den här trendgrafen från Blogpulse verkar det vara fler som påbörjade sin roman än som avslutade den. Grafen mäter alltså antalet omnämningar av ordet nanowrimo som registrerats i blogginlägg under en viss period. Även om man ser en liten topp i slutet av månaden kan den inte mäta sig med uppmärksamheten kring den första november. Jag tillhör dem som avslutade sin roman . … [mer]

Uppföljaren till band 2 – Njutningarnas bruk – upprepar mycket av det tema som genomsyrade tvåan, nämligen grekernas syn på njutning och måttlighet. I volym tre är dock fokus på äktenskapet och den ömsesidighet man och kvinna emellan som kom att prägla den grekisk-romerska världen under vår tideräknings första århundraden. Det var detta fokus på ömsesidig respekt, jämlikhet … [mer]

Ja, så var det äntligen klart då! Jag klockade in på 50 214 ord enligt Nanowrimos egen ordvaliderare. (Dagens skörd: 2 100 ord.) Så här såg min nanowrimomånad ut, med min egen analys tillagd i röd färg: Jag är nöjd med att ha skrivit intensivt i början och i slutet – romanen var egentligen klar redan dag 17 och under stiltjen därefter funderade jag på var jag skulle förstärka … [mer]

Det var nog bara en tidsfråga innan Berchtesgaden skulle göra entré i romanen. 5 125 ord 5 801 ord 1 682 ord 3 191 ord 1 891 ord 3 028 ord 1 515 ord 1 769 ord 2 248 ord 1 895 ord 1 698 ord 4 209 ord 4 466 ord 3 027 ord 1 051 ord 192 ord 1 077 ord 215 ord 184 ord 107 ord Noll ord! 1 085 ord 1 872 ord 828 ord Totalt: 48 156 ord Andra nanowrimobloggar. … [mer]

Så trött på detta romanhelvete nu, även om det gnistrade till lite i dag, som alltid när två personer möts i en dialog. 5 125 ord 5 801 ord 1 682 ord 3 191 ord 1 891 ord 3 028 ord 1 515 ord 1 769 ord 2 248 ord 1 895 ord 1 698 ord 4 209 ord 4 466 ord 3 027 ord 1 051 ord 192 ord 1 077 ord 215 ord 184 ord 107 ord Noll ord! 1 085 ord 1 872 ord Totalt: 47 328 ord Andra nanowrimobloggar. … [mer]

Jag håller på och fyller i några mellankapitel skrivna ur en annan persons perspektiv för att komma upp i 50 000 ord. Det är segt. Boken är ju liksom klar, jag måttade lite fel när jag portionerade ut händelserna och måste nu lappa och laga lite, och det är jobbigt. Känns ofattbart att jag klämde kring 4 000 ord om dagen tidigare. 5 125 ord 5 801 ord 1 682 ord 3 191 ord 1 891 ord 3 … [mer]

Jag hörde just Sisela Lindbloms dramatisering av Thomas Manns Döden i Venedig , med undertiteln  Men ni är ju inte alls särskilt ung längre! (regi: Etienne Glaser). Lindbloms grepp är att föra in fyra röster som kommenterar Gustav von Aschenbach och hans besatthet av den 14-årige pojken Tadzio. Det låter henne använda Manns klassiker för att kommentera samtiden. Ja, var i alla fall … [mer]

Nu börjar ni väl undra om jag verkligen kommer klara det här, men jag upprepar Chris Batys ord: Write every day. Even if you just knock out 75 words before collapsing into bed, those 75 words will keep you connected you to your story in essential ways, and make diving back into your book much easier. Skrivandet av den här romanen är nästan en thriller i sig. Nu är vi i det där slutskedet … [mer]

Jag har känt mig obehagligt dödlig de sista dagarna, och inte blev det bättre när jag plötsligt upptäckte en duva i trädet utanför fönstret. Det kändes som att den tittade på mig. Skrivandet har varit segt på sistone, men nu är jag klar – skrev just slutscenen. Enda problemet är att jag har 6 135 ord kvar till 50 000, men det är ju bara att klämma in lite text i mitten av … [mer]

Jag har inte haft kontakt med vänner på flera dagar nu. Kanske var det därför jag blev så ledsen i statsbibliotekets kafeteria när baguetten jag köpt visade sig innehålla kyckling. Inte som hela bitar, då hade jag sett det när jag noga kontrollerade om baguetten innehöll något annat än ost och tomat. Utan i form av små, små rosa bitar i den örtröra som låg mellan osten och … [mer]

Jag inbillar mig att det är viktigt att skriva med passion nu när slutet närmar sig, så att läsaren kan känna samma passion under läsandet. Därför gick jag till statsbibliotekets vackra 60-talsbyggnad och skrev i dag, för att slippa nätet. Jäklar vad bra det gick. 5 125 ord 5 801 ord 1 682 ord 3 191 ord 1 891 ord 3 028 ord 1 515 ord (2 137 – 622) 1 769 ord 2 248 ord 1 895 ord 1 698 … [mer]

Den 9 november 2009 firades 20-årsminnet av Berlinmurens fall. Vi stod mitt framför Brandenburger Tor, eller så nära man kunde komma i alla fall eftersom platsen mitt framför var avspärrad och fungerade som scen. Under första halvan av firandet spöregnade det och det enda man såg var ett hav av paraplyer. Det var ganska mysigt faktiskt, för stämningen var så bra. Bidragande därtill … [mer]

Jag var så nära att inte skriva i dag. Det blir så när man avslutat skrivandet dagen innan utan att riktigt veta hur det ska fortsätta. Jag har ju haft besök några dagar med anledningen av 20-årsjubileet av murens fall, och har därför inte riktigt kunna koncentrera mig på romanen. I kväll ville jag egentligen bara kolla på Curb Your Enthusiasm (eller Simma lugnt, Larry , som serien … [mer]

Raderade ett avsnitt för första gången, 622 ord. Det får inte bli någon vana. Så även om jag skrev 2 137 ord i dag så tillkom bara 1 515 på romanen. Det var write-in i dag igen. Jag satt i en timme och skrev intensivt tillsammans med fyra kvinnor i 40-årsåldern. Det är många stora saker som ska rullas upp i handlingen nu. Jag vet bara inte exakt hur och tänker därför skriva ett … [mer]

Hjälten är introducerad, hans uppdrag presenterat. Jag börjar nu närma mig akt två, det långa mittenpartiet i boken. Jag skriver min roman i Google Docs – allt annat känns osäkert sedan jag vant mig vid att varje mening sparas långt utanför min lägenhet så fort den är skriven. Till min hjälp har jag en anslagstavla med synopsis, karaktärer och användbara citat, samt Jacobs … [mer]

Jag är ingen deckarläsare direkt, men eftersom jag gillar listor kommer här min genomgång av Deckarhusets deckarlista . De jag läst markerar jag med rött. Dessutom har jag lagt till (markerat med plustecken) de deckare som inte ingår i listan men som är skrivna av författare som ingår. Jag vet inte exakt hur Deckarhuset gjort sitt urval, men jag tycker t ex det är konstigt att man … [mer]

Härmed tillkännages att jag kommer delta i National Novel Writing Month 2009, som börjar i morgon. Det är en rolig idé som går ut på att under november månad skriva en roman på minst 50 000 ord. Jag tar inte “tävlingen” på dödligt allvar, men jag är mycket förtjust i deadlineaspekten och communitykänslan. I kväll ska jag på en så kallad write-in där man sitter och dricker … [mer]