Robin Keller, min näst bästa katt

Efter att ha sett Elake Måns på Uppsala stadsteater så har jag fått en ny kattfavorit. Det är Robin Keller som råkar heta Elake Måns i pjäsen, men namnet ska inte bedra, han har all den kattcharm man kan önska sig. Innan pjäsen skriven av Dennis Magnusson alls börjar, ser jag min favorit ligga och dra sig i scenhörnan. Han mumsar nonchalant på nåt gott, sträcker på sig och glor … [mer]

Stopp och belägg! Munthe i repris

Jag lyssnade på Bengt Jangfeldt när han inledde Senioruniversitets föreläsningsserie om biografier. Vilket avstamp! Blir inte lätt för kommande föreläsare att leva upp till! Han pratade oavbrutet en och en halv timme utan minsta tekniskt hjälpmedel och underhöll en fullsatt IX-a med ett nog så digert stoff om forskarmöda och berättarteknik vid tillkomsten av … [mer]

Drömmen om San Michele

I våras kåserade docenten mm Torgny Nevéus på Senioruniversitet om egna och andras biografier till publikums stora förnöjelse. (Se ”Fakta och fantasi i minnets värld, Bookzoom april 2010.) På torsdag inleds en hel serie om biografier med såväl lokalt förankrade författare och lite längre ifrån kommande, t.ex. Peter Nobel och Lena Kåreland, den sistnämnda också en av seriens … [mer]

Daniel Kehlmann, med gott humör

Ja, det är svårt att lägga ifrån sig Die Ermessung der Welt. Författaren Daniel Kehlmann har ett eget sätt att berätta om de två tyska vetenskapsmännen Gauss och Humboldt. I det tidiga 1800-talets Tyskland/Frankrike dyker det upp åtskilliga banbrytande personer, inom vetenskap och litteratur och musik. Den tyska nationella stoltheten  gentemot fransmännen och Napoleon tog sig många … [mer]

Nyårsnoja, ny fladdermus och ny bärfis

Utseendefixeringen verkar kulminera vid årsskiftet. Det är rena nyårsnojan. Mina oönskade e-mail är så här års hakar på; de är särskilt antipatiska. Vad sägs om följande: ”Är du vän med dina celluliter?” eller ”Är du tjock?” ”Köp denna gegga, ta den dagligen och bli smal!” eller ”Rulla på mattan framför teven i en halvtimme om dagen och bli av med de små groparna!” Knåda de … [mer]

Daniel Kehlmann, och världen

I slutet av året har jag börjat läsa en julklappsbok som heter ”Die Vermessung der Welt”. Författaren är ett ungt stjärnskott, född 1975 och redan världsberömd för sina böcker. Han heter Daniel Kehlmann. Berömmelsen är sannolikt rättvis, kan jag tycka, redan efter att ha läst en bit in i boken. Den handlar om och utgår ifrån berättelser om Carl Friedrich Gauss och Alexander von … [mer]

Ordkrig och svavel i Italien

Jag har läst italienska tidningar ett tag.En sak är säker: Medierna i Italien är inte fina i kanten. Nu har visserligen Berlusconi vunnit i förtroendeomröstningen idag (14 dec), men tonläget lär knappast mildras. Några exempel från den gångna veckans politiska debatter är svårslagna. Milanotidningen Il Giornale är pro Berlusconi. Motståndet bjuds främst av Romtidningen La … [mer]

Horace, oväntad kliché

TV4 hade skickat en ung vanlig reporter till Berlin. Han skulle träffa Horace och Ebba, det kända litteraturparet, som nu bor i Berlin. De skulle visa ”deras” Berlin, smultronställena. Horace skriver på sin nya bok, Ebba är gästprofesssor och undervisar med utgångspunkt i den svenska deckargenren. Horace sitter på sitt favoritkafé, i den enkla vardagliga stadsdelen, han sitter så han … [mer]

Musikaliska ”Minnen”

I sina ”Minnen” skriver Torgny Lindgren någonstans att han gärna kan ”skriva om vad som helst bara jag finner den tillbörliga formen.” Och formen han mejslar fram framstår för mig som ljuv musik med dess välavvägda rytmer och ålderdomliga melodiska pluraländelser: ”hava”, ”taga”. Att substantiven ofta skrivs i bestämd form och därmed slutar på n, särskilt när det handlar om … [mer]

Kolla in transsibiriska järnvägen!

Jag har hört att ryssarna vet hur man ska köra tåg, genom Sibirien, också på vintern. Det är ofta minusgrader där, ganska många till och med. Här har vi då och då lite köldgrader också, idag rent av hela minus 10! Då stannar de svenska tågen. Det är helstopp. Uppsala-Stockholm går inte, i Östergötland sitter folk 6-7 timmar i ett iskallt tåg som stannat. Och detta är … [mer]

Sigrid och Yvonne och Jenny + August

I år firade kvinnorna triumfer på Augustgalan. De vann i alla tre klasserna. Bookzooms favoriter, Yvonne Hirdman och Sigrid Combüchen, och därtill Jenny Jägerfeld (”Här ligger jag och blöder”)i barn- och ungdomsklassen, tog hem hela potten. Det var mycket stor enighet om prisvinnarna i salongen, och alla vinnarna tog också publiken med storm när de skulle kommentera sina priser. … [mer]

Musik för kropp och själ

Akademiska kapellet och Allmänna sången vid Uppsala universitet är snart på väg till Spanien på turné. Sammantaget en i det närmaste tvåhundrahövdad skara äntrar planet med ett konsertprogram i bagaget, som bäddar för succés. Åtminstone tror jag det, och att döma av applådåskorna i universitetsaulan på lördagseftermiddagen var det många som tyckte som jag. I programmet har de … [mer]

Antimateria och svarta hål i november

November är ingen munter månad. Dystra saker infinner sig, t ex mörker och negativt tänkande. Det nyaste är att man också upptäcker svarta hål och antimateria just i dessa dagar. Är det inte passande? Det är bl a några svenska partikelfysiker som framkallat lite antimateria på anläggningen Cern i Geneve. Fenomenet var inte långlivat, visserligen, enligt uppgift stannade antimaterien … [mer]

Torgny Lindgren i inspirerande reklam

Jovisst, jag härstammar ju från skogarnas och lantbrukens Västerbotten, jag också. Närmare bstämt från en plats fågelvägen cirka 5 mil från Raggsjö, där den världsberömde Torgny Lindgren växte upp bland bönder och skogsfolk och åt sig stark på pölsa och potatis. Så långt har vi mycket gemensamt. I dag fick jag Böckernas Klubbs månadserbjudande; ”Minnen” av Torgny Lindgren, … [mer]

Sorgen är randig

Jag promenerar på Gamla kyrkogården en kylig söndag efter alla helgons dag. Här och var lyser gravlyktor blekt i solskenet. Många gravar är prydligt krattade med breda ränder, horisontala och vertikala och stundom i mer fantasirika mönster i form av kors, stjärnor och vågor. Ett tunt lager av gnistrande frost följer  i rändernas spår och förmedlar ett extra lager av svärta och … [mer]

Inspirationskällor

Femklövern bevistade i år Bokens dag tillsammans för tredje gången. Vi var eniga om att det var ett ganska dåligt regisserat  evenemang även om de medverkande författarna gav  intressanta inblickar i sina respektive författarskap. Jag tyckte Henrik Berggren toppade tillställningen när han  berättade om sin Palmebiografi, där han bl.a. sa sig vilja beskriva 1900-talets Sverige i … [mer]

Skrivande damer, Sigrid och Juttan

Två nya böcker är omaka men ändå varandras komlement. Där Sigrid Combüchen slutar tar Christina Jutterström vid. De båda böckerna, ”Spill, En Damroman”, resp. ”Uppfostrad av män, Memoarer” är väldigt olika. Men så representerar de också olika tidsepoker, 30-tal resp nutid, och beskriver vitt skilda miljöer och värderingar. De handlar om kvinnoöden, båda två. Det ena kvinnan … [mer]

Modernistisk katt i Carcassonne

Vår tids kultur är blandad, lagom otydlig, full av drömmar och spratt. Fakta blandas med fantasi, verkligheten och sanningen blir relativa. Katten i Carcassonne, denna medeltida vackra stad i sydöstra Frankrike, representerar allt detta. Hon är varken svart eller vit, snarare både svart och vit. Hon granskar oss inte, utan skyndar förbi, lite högfärdigt, med nosen förnumstigt riktad … [mer]

Hängbron vid Portogalete, häftigt världsarv

Det är ingen liten leksaksbro, det här. Den stod färdig 1893, ritad av Eiffels kompis de Palacio, byggmästaren hette Armodin. Det är världens första hängbro med kommunikation mellan tornen. De 4 tornen är cirka 50 meter höga, och ”gondolen” som transporterar bilar och folk över vattnet i gatuplanet är 15 meter lång. På bilden står ”gondolen” längst till höger, man ser det vita … [mer]

Kafka och jag

Fascinerad av Kafkas ”Processen” sitter jag här. Den gavs ut 1925 efter Franz Kafkas död och är inte helt fullbordad, men det spelar ingen roll. Jag är helt bedövad av den. Fullbordad eller inte. Bokens huvudperson, kring vilken allt kretsar, kallas K. Han lever i en gåtfull värld, eller rättare sagt i ett surrealistiskt samhälle, där allt verkar OK på ytan, men i själva verket är … [mer]

Fotografiska, vilken succé!

Fotografiet börjar nå hög status, allteftersom skickliga och konstnärliga fotografer kommer åt en alltmera kräsen publik. Nu har också Sverige fått ett ställe där det kan råda höga krav och dit många kommer att vallfärda. Häromdagen besökte jag denna nya publikmagnet i Stockholm, Fotografiska vid Stadsgårdskajen. Det var bråttom att hinna se Annie Liebowitz´ utställning där. … [mer]

Att gaffla

Lärde mig ett nytt ord häromdagen, ”att gaffla.” Det trodde jag mest betydde att vara påstridig i ett samtal, att ständigt  käfta emot ungefär, men det är ursprungligen en militär term som enligt  NE betyder ”att stegvis flytta artillerield så att den slutligen ligger i målet”. Ordet används också  av orienterare har jag förstått,  och de ”gafflar” när de ifrågasätter en … [mer]

Lars Lerin igen…

Jag greps också av Lars Lerins bilder på museet  i Munkfors. Allra först kanske av Karin Bros proträtt av honom som vi säg på Länsmuseet i Värmland innan vi gav oss ut på vår värmlandstur. En gripande bild av en plågad man…. Och sedan mängden av bilder på museet. Tavlan från Amman var magnifik, oerhört vacker och samtidigt typisk. Så många av Lars Lerins tavlor visar … [mer]

Har vi en plattform, eller åtminstone ett manifest?

Har vi en gemensam plattform, vi i Bookzoom? Om inte, bör vi skaffa en? Vi är ju en sorts alians, eller förenad skara, i varje fall. Vi har samma intressen, åtminstone till stor del. Vi läser ibland samma böcker, rent av, och sen diskuterar vi på samma gång, tillsammans. Vi tar avstamp från samma idé om bokläsning. Så grubblar jag, och gläds åt den gemenskap vi har, platt eller … [mer]

Lars Lerin, oförglömlig

Vi såg Lars Lerins utställning på Laxholmen i Munkfors häromsistens, mina vänner och jag. Nere vid vattnet, i en gammal järnbruksbyggnad. Två bilder har fastnat – bland alla andra – ska jag erkänna. Den ena är den stora akvarellen ”Amman”, en intensivt vacker bild av Jordaniens huvudstad. Det urbana landskapet reser sig längs bergskanten, högre och högre, och det ligger ett dis över … [mer]

Ränderna går aldrig ur

Sorgen är randig. Det uttrycket har Magnus Florin tagit fasta på i boken ”Ränderna” där jaget heter Magnus Florin. Ur sitt eget namn  kan han bilda hur många ord som helst, ”sex plus sex bokstäver, tolv klossar att göra något b r a med.” Att det rör sig om lekklossar av trä med präglade bokstäver kommer jag på först efter ett tag… Boken handlar en hel del om lekterapi där … [mer]

Solchanser, Spinoza och Puss

Vissa ord återkommer oftare än andra i medierna. Solchanser är ett sådant. Har vi solchanser eller har vi inte det? Jag läser vidare. I dagens SvD är utbudet brett. Variationen är stor. Vi kastas mellan nakna finska karlar, en utläggning om Spinoza och surströmmingens kvaliteter. I slutet på artikeln om Spinoza kommer författaren Johan Gardfors loss: Spinoza är fortfarande aktuell ” … [mer]

Reselektyr x 2

Reselektyr är väl vanligtvis de böcker man tar med sig och läser under en resa. Men jag tycker det lika väl kan vara böcker man läser inför en resa. Här kommer i alla fall tips på två böcker som mer eller mindre av en slump blivit incitament till en resa för min del. I början av oktober far jag med några själsfränder på en sk ”resa för själen” till Franska Baskien. Den resan … [mer]

Min resa bakåt i tiden

Nyss deltog jag i en riktig nostalgitripp, värd namnet, jag åkte på en kusinträff i Norrland. Solen slutade aldrig att lysa, värmen låg vänligt över det hela. Utflykterna till gamla kära platser satte sig i minnet. En av kusinerna hade släktforskat, han berättade om 1700-1800-talets släktingar, om deras osannolika öden, och om deras överlevnad och styrka. Där och då gällde … [mer]

Hottar du upp språket i värmen?

Hallå, hur lång tid spenderar du i solen? Sitter dressen för tight? Har du kört en hajpad mega-hit på din TV som är HD-ready? Var du kanske på kick-off och studerade benchmarking utan att få nån kredd för det? Du kanske inte hajlajtade ditt effort tillräckligt? Är det värsta glöden på ditt plejs, hang on! Vem är cool, och vem suger? Bli inte låg, du är absolut OK. … [mer]

Assia Djebar: ”Kärleken, kriget”

Undertiteln till Djebars bok är ”En algerisk mosaik”. Den är välfunnen, ordet mosaik stämmer. Jag har ju tyckt mig läsa en kaleidoskopisk text. Handlingen är bred, omfattar många öden, däribland hennes egna minnen, går framåt och bakåt i tiden, blir ibland språkligt poetisk. Hon vill berätta både om det algeriska kriget på 1830-talet och om kvinnornas liv och villkor under samma … [mer]

Fjunhuvade boklusar och språklig förbistring

Vilka oändliga världar äro icke fördolda för oss tills dess de uppenbaras t.ex. genom Nationalcykeln eller norsk-dansk-svenska ordböcker! Annagretas uppfriskande kommentar här nedan till de knappt urskiljbara stövsländorna som den senaste Nationalcykeln handlar om, gav upphov till en liten språklig diskussion oss emellan. Vad kan detta ”stöv” komma sig av? Jag trodde mig komma ihåg … [mer]

Dysterbrun sorgstövslända & boklus

Nu har Nationalnyckeln kommit med en bok om stövsländor. Man får veta allt om dessa kryp. Jag slår upp och ser genast att det finns boklöss, en art heter Fjunhuvad boklus. Den lever som sina släktingar gärna band papper och böcker, och i dammiga vrår. Sannolikt har jag en och annan boklus, fjunhårig eller inte. Det finns några arter till att välja bland; Luffarboklus verkar av den … [mer]

Att ha eller inte ha en vuvuzela

Jag är villrådig. Vill jag ha en vuvuzela? Bara namnet är tilldragande, och ljudet (på avstånd, måste påpekas, de brukas på VM i Sydafrika) låter som en myggsvärm en julikväll i Lycksele. Jag vurmar för vuvuzelorna. Men hör nu. De är mobbade! De är föremål för medias dubbelmoraliska intresse, och några politiker vill rösta bort dem. Bjud motstånd! De väcker i alla fall … [mer]

Svavelpionen och Sommaren med Monica

Den är svårslagen, svavelpionen. Tidig, oväntat naturlig, enkel, lite högdragen. Kanske beror min beundran för svavelpionen på att den är lite exotisk, ovanlig, sydländsk och – vacker. En recension i dagens SvD berättar om nåt liknande. Den handlar om Le Clézios beundran av Bergmans tidiga filmer. I sin nya bok ”Färder i filmens värld” har Clézio bekänt sin ”dyrkan” av Harriet … [mer]

Torkel Rasmusson och Sten Bergman

Idag avslutade radions P1 sitt program ”Gomorron världen” med ett kåseri av Torkel Rasmusson. Rasmusson berättade om Sten Bergmans radioföredrag på 50- och 60-talen. Han sa sig minnas den entoniga uppläsningen, fullständigt uppvägd av den fascinerande texten, en text där fortfarande verben hade pluralformer. Det var den entusiastiska tonen i själva texten som Rasmusson minns, allt … [mer]

Läsplatta och åldersnoja

-Inte än! Bodil Malmsten värjde sig mot läsplattor i Babel i veckan.  - De luktar äldreboende och handikapphjälpmedel. Övriga medverkande i programmet sjöng inte heller läsplattans lov precis och diskussionen kom mer att handla om det digitala språket med dess välsignade lättillgänglighet för forskare och författare och kanske också vanliga läsare. Men jag för min del är redo … [mer]

Mäktig tussilago märklig läsning

Ibland blir min läsning ojämn. Det kan bero på mig och mitt rastlösa sinnelag, eller också beror det på boken i fråga, ibland på båda. Maja Lundgrens bok Mäktig Tussilago drabbades, till exempel. Oscar Riktelius heter huvudpersonen, och hans öde är inte lätt. Han lever i en modern tid, har sambo och 2 barn. Han har psykiska problem, som går som en röd tråd genom boken. Andra får … [mer]

De sticker ut, men med olika resultat

Jag läser dagens DN och lyssnar på filosofiska rummet. Ordets makt, formuleringens konst betyder mer än vi kan tänka oss. Deltagarna i filosofiska rummet talar klokt och uppskattande om aforismens mästare Pascal, mannen som ibland gör sig påmind när vi hör talas om extrema hög- eller lågtryck (måttenheten heter hektopascal). Denna mångkunniga fransos kunde säga saker kort och … [mer]

Skymd sikt

Har länge funderat på om inte Blaise Pascal ändå tar priset som tidernas bloggare och twittrare. Ser i DN:s programtablå att just denna fråga kommer att diskuteras i Filosofiska rummet idag. ”Hans tankar ryms ofta inom 140-teckenformatet, han förstod alltså knapphetens fördelar” påpekas det i programinformationen. Där citeras också ett exempel på de berömda tankarna: ”Vi störtar … [mer]

Fakta och fantasi i minnenas värld

Igår förnöjde historikern, författaren, recensenten mm Torgny Nevéus en ansenlig skara medlemmar i Senioruniversitetet med ett föredrag om biografier , självbiografier och memoarer . Vad kännetecknar det ena och det andra? På sitt oefterhärmliga precisa och korrekta sätt redogjorde han för biografins uppgång och fall och kanske återigen uppgång inom ramen för akademiska … [mer]

Insekter som långa pinnar och flörtiga sniglar

Nu har nya uppseendeväckande arter upptäckts på Borneo. De är provocerande, humoristiska, större än man kunde tro, och vackra, var och en på sitt sätt. För nog är det snudd på provocerande att en groda inte behöver ha lungor, det går bra att leva ändå. Och en orm, som visar hur upprörd han/hon är (förmodligen när vi glor på honom eller henne). Då växlar ormen färg. Rodnar … [mer]

Verklighet och fantasi i minnenas värld

Lyssnade igår på historikern, författaren, recensenten mm Torgny Nevéus som förnöjde en ansenlig skara medlemmar i Senioruniversitetet med ett föredrag om biografier, självbiografier och memoarer . Vad kännetecknar det ena och det andra? På sitt oefterhärmliga precisa och korrekta sätt redogjorde han för biografins uppgång och fall och kanske återigen uppgång inom ramen för … [mer]

Humanistiska Teatern i Uppsala

Uppsala universitets hum fak umgås med tanken på att skapa ett nytt dialogprojekt, ett hus för debatter och dialoger. Det har fått namnet Humanistiska Teatern och ska ligga i anslutning till humaniorabyggnaderna vid Engelska parken. Jag var på ett årsmöte i den lilla styrelsen för projektet idag. Där visades ritningar som bl a innebar att publiken/deltagarna skulle sitta mitt emot … [mer]

Stefan Eklund: Ödmjuk litteraturkritik

SvDs nya kulturchef är intressant. Han skriver till ödmjukhetens försvar inom litteraturkritiken. Vad inryms i detta? Det låter djärvt, rätt otidsenligt, faktiskt. Vi har ju vant oss vid lite olika krumbukter på kultursidorna, spretiga, ansträngda, som när man ser stretching i träningssalen där utövarna kan kolla i speglar på väggarna. Ödmjukt, nä, inte precis. Inlägget från … [mer]

Magiskt tänkande på teatern

Jag blev mycket gripen av Anna Carlssons framförande av den ett och en halv timme långa monologen  ”Ett år av magiskt tänkande”, som nyligen hade premiär på Uppsala stadsteater. Teatermonologen bygger på boken med samma namn av den amerikanska författaren Joan Didion.  I den gestaltas författarens egen närmast outsägliga sorg efter sin makes och sedan sin dotters plötsliga och … [mer]

Anna Carlson, sorgens uttolkare

Föreställningen har inte börjat, publiken vandrar in genom scenen. Man skymtar ett dukat middagsbord, kandelabrar, en mild lampskärm och en hög med herrskor, man passerar längs en lång mjuk matta. En medelålders kvinna i alldagliga kläder sitter och väntar där framme, några lampor hänger utan skärmar. Så börjar pjäsen. Skådespelerskan Anna Carlsson möter publiken, hon skriver … [mer]

Mumintrollet blir pensionär

Tidskriften Opsis Barnkulturs senaste nummer hyllar Mumin som hunnit bli 65 år i år! Marianne von Baumgarten, denna ivriga barnkulturförespråkare, har varit gästredaktör och valt just Mumin. Hon kunde inte ha valt ett bättre tema. Tove Jansson som satt på skäret och skapade de här figurerna kunde knappast ana hur mycket kärlek gestalterna skulle möta, båda bland barn och vuxna. Deras … [mer]

Film om adjektiv

Tänk att en film där 75% av dialogen består av språkanalys kan vara både spännande, tankeväckande och rentav lite rolig här och var. För så uppfattar jag filmen ”Polis, adjektiv ”, som Annagreta och jag alltså såg häromkvällen på Fyris. Fast filmens titel orsakade mig lite huvudbry. – Vilken film ska du se? Ja, det var nåt med adjektiv. Jaha, det låter ju spännande! Ironin i … [mer]

Virknålsbrist och filmat förtryck

Så gick det alltså med den toppluvan. Den blev en folkrörelse. Blågul, randig och virkad. Alla måste ha en sån, inte bara medaljörerna. Jag hör en radioröst meddela att alla virknålar i landet har tagit slut. Garnet i de rätta färgerna är också en bristvara. En glad människa meddelar då i direktsändning att en ny leverans av virknålar passerat gränsen, och att i somliga lager … [mer]