Bokbloggar.se

Igår läste jag ut bokcirkelboken Den glömda trädgården av Kate Morton. Tankar kring boken kommer, men vi ska ha vårt bokcirkelmöte först! Lugn, bara lugn… ;-) Igår började jag också på Två soldater av Roslund & Hellström. Jag har alltid tyckt om deras böcker, och det här kommer också vara en bok som jag gillar – det är jag redan helt övertygad om. Har man läst Roslund & … [mer]

En tidig morgon – igen. Hela världen sover och jag är den enda människan som är vaken. Till och med Vovven går omkring och tittar på mig med skeptisk blick… Det är fortfarande så att vi går omkring och väntar på våren häruppe. Maken tog skotern ut till stugan i fredags, och då såg det ut såhär någonstans mitt ute på havsisen: Vintrigt? Jomen, en aning. Igår kväll var jag … [mer]

Det är rätt mycket sträckläsningsbok över den här boken. Hela upplägget bäddar för det. Ta bara tidsperspektivet: den tid som det tar för en Boeing 747 att flyga från Stockholm till New York plus fem timmars extra bränsle. Under den tiden får Sveriges regering och USAs regering bestämma sig för om de lyder okända terroristers krav – eller om de offrar samtliga passagerare och … [mer]

Det här är en bok som inte riktigt liknar någon annan bok som jag har läst. Om man försöker sammanfatta handlingen väldigt kort och tydligt, så skulle det bli något i den här stilen: Två män bestämmer sig för att utsätta två personer för en utmaning; för ett slags magiskt spel. Den ena mannen väljer sin dotter, Celia, som sin spelpjäs. Han tränar henne handfast och … [mer]

Förr var jag rätt bra på att ha länklistor i bloggen. Förr = för ganska länge sen. Innan mitt bloggläsande svällde till oanade proportioner… Nu läser jag rätt många bloggar, men samtidigt läser jag de allra flesta lite sådär sporadiskt och slumpvis. Några bloggar vill jag dock läsa jämt och ständigt, och länkarna till dessa hittar du nu i högermarginalen. Min allra bästa … [mer]

och av mina logistikproblem har märkts intet! De där lapptäckstygerna som låg och gapade i arbetsrummet, de har blivit isärskurna och ihopsydda, vilket betyder att jag på rekordtid – märk väl, min rekordtid – har sytt klart toppen till ett lapptäcke. Jag satte kniven i tygerna på skärtorsdagen, lämpligt nog, och sydde på till dess att allt var färdigsytt igår eftermiddag. Nu måste … [mer]

En lätt liten bok om ett knivigt ämne. Att bli farsa vid femton är rätt knivigt och det är inte heller något som man hinner avhandla i en liten bok om 58 sidor med stor text. Klokt nog försöker inte Kenrick göra det heller, utan hon fokuserar på en liten detalj i det stora sammanhanget, nämligen den om hur man talar om för den blivande fadern vad som är på gång – och hur den … [mer]

Jag har läst alla Larssons tidigare böcker och tyckt mycket om dem, så förväntningarna var rätt höga på den här boken – det kan jag lika gärna avslöja på en gång. Det kan vara en rätt rejäl nackdel, det där med att sätta förväntningarnas ribba alltför högt… I den här boken får man stifta bekantskap med Molok. Eftersom jag inte har all världens religioner på mina fem, … [mer]

Idag är första dagen på påsklovet och jag märker redan av att det kommer bli en svettig historia med vissa logistikproblem… Jag har en bunt lapptäckstyger som ligger och gapar efter uppmärksamhet i arbetsrummet. Det går ingen större nöd på dem egentligen; jag har hunnit ge dem lite tid och karvat somliga bitar i ännu mindre bitar. De borde inte gnälla. Men de är lite envisa. Jag … [mer]

Åh, man ser det precis framför sig… En sån där poppis tjej som är alldeles rätt och som har hur många vänner som helst, den där killen som är alldeles fel och inte har just några vänner alls - och så blir de tillsammans och det vänder upp och ned på hela världen. Eller ja, det vänder upp och ned på hela skolvärlden . Skolan är ju så ofta hela ens universum när man är … [mer]

Det här är en titel man blir nyfiken på, eller hur? Jag vet inte riktigt vad jag hade förväntat mig, men jag gissade att jag skulle få sätta tänderna i något som var hyfsat bra. Någon gång då och då har jag hört om hur bra hon är, den här Sonya Sones – och vid ett tillfälle högg jag en bok på biblio för att jag trodde att den var skriven av den här Sonya . Det var den inte. … [mer]

Man blir rätt illa berörd av mycket i den här boken, det är bara så. Det är en riktigt skitig bok där författaren gräver rätt djupt i dyngan, och det går inte att låta bli att beröras. Jag blir rätt så förbannad över hur viktigt det är för herrarna i elitfotbollen att följa machomallen för hur en fotbollsspelare ska vara. Man ska göra si och man ska göra så – för så … [mer]

om den här lilla boken nu råkar stå på biblo och se lite ensam och vilsen ut, då är det väl ändå rätt snällt att plocka med den hem? Jag menar, man ska vara snäll mot nykomlingar. Och den ser ut att trivas rätt bra med att ligga i en högst osorterad bokhög här hemma. Det skriker inte högljutt om att jag ska läsa den genast, utan den har tid att vänta på sin tur. Tror jag. … [mer]

Jag brukar oftast inte visa upp vad som trillar in i brevlådan – men idag kändes det verkligen lite grann som julafton med way too many funny things, och jag drabbades av akut beslutsångest när jag packade upp försändelserna… Om några minuter har jag en plåt med hallonspäckade muffins klara, och vid det laget ska jag ha bestämt vilken bok jag ska läsa härnäst. Antingen den här: … [mer]

Den här boken damp ned i brevlådan utan förvarning – och jag var väl lite skeptiskt inställd till att börja med. Visst, jag vet att Lövestam är kvinnan som vann Bok-SM för några år sedan och för att göra det måste man vara ganska skicklig – gissar jag – men det har varit något med hennes tidigare titlar som gjort att jag inte varit frestad av dem. Ja, hur som helst så högg jag … [mer]

Något säger mig att Alicias beskrivning av sig själv kommer att bli en klassiker: ”Jag är Alicia. Sexton, snart sjutton, med kolsyra i venerna och håret på svaj. Kanske inte riktigt självlysande, men det är fan på gränsen.” Det är så klockrent bra beskrivet att jag blir lite störd över att inte ha uppfunnit och beskrivit Alicia själv. Men det är lite så där med Lisa Bjärbos … [mer]

Vi ska läsa en grön bok till nästa bokcirkelträff! Rätt så passande, när man tänker sig att somliga delar av landet har vår på gång. Det har vi inte häruppe, ännu – men det kommer väl… Och jo, jag har koll på vilken bok det är – faktiskt! – men kan ni lista ut det? ;-) … [mer]

Äntligen! Utläst och klar! Det här är boken om Mia och Mirjam, bästisar och sisådär fjorton år. I första taget tänker man inte att det är en berättelse som ska ta en från A till B, utan mer att det serveras ett tvärsnitt ur Mias och Mirjams liv – nästan som i Kapitulera omedelbart eller dö . Mirjam har en hemlig historia med vuxne Per, som är gammal nog att vara hennes … [mer]

Kanhända blir det en riktigt skön söndag idag. Det börjar lovande! Frukost framför svtplay och 30 grader i februari . Ser ni? Jag började kolla tillsammans med stora tösen den där helgen då jag var hos henne i Stockholm. Vi såg de första fyra avsnitten tillsammans och nu ska jag se de två som har hunnit sändas efter det. Jag fattar inte varför jag alltid missar serier som går på … [mer]

När jag började läsa den här fastnade jag genast, vilket som regel är ett gott tecken. Men med en annan deckare färsk i minnet – en där sluttampen gjorde mig less, trött och besviken – var jag ändå lite skeptisk. Skulle den hålla, hela vägen till slutet..? Det gjorde den! Befriande skönt upplägg, som ledde från a till ö utan några större överraskningar, men som ändå kändes … [mer]

Den här boken hittade jag i en trave rea-pocket på stora Akademibokhandeln i Stockholm. Det är rätt roligt med en riktigt stor och välsorterad bokhandel (även om just den här nu råkar vara en butik i en helt vanlig kedja), så jag brukar alltid vilja besöka butiken när jag har vägarna förbi (vilket inte inträffar alltför ofta). Och den här gången sammanföll mitt Stockholmsbesök … [mer]

Hemkommen från Hufvudstaden. Dagarna rullar på. Jag läser lite, dricker lite te, virkar lite, ska lägga upp en stickning, somnar framför teven, promenerar hund… Jamen, det vanliga. Just nu läser jag sluttampen av Phonephucker , en liten pocket som jag råkade handla i helgen. Sen kommer jag få det besvärligt. Det dräller in vårnyheter på löpande band, och jag är sugen både på … [mer]

Det är ju något med dessa deckare som kommer i långa serier, eller hur? Man kan liksom inte låta bli dem, fast man inte är säker på om man vill läsa. Alltså, verkligen vill läsa. Jag har inte alltid varit så supernöjd efter att ha läst Janssons deckare med Maria Wern som huvudperson – ändå har jag läst, om inte alla, så närpå alla. Den här boken är en sån där som jag har … [mer]

Och jag längtar. Väldigt mycket! Jag har ägnat mig åt att jobba som en galning de sista veckorna, och nu börjar jag känna att jag är i fas – fast då dyker det upp nya grejer som ska göras, så riktigt i fas är man väl aldrig i alla fall… ;-) Den här veckan bjuder på en hel del kvällsjobb, så det lär bli skralt med bloggande även den här veckan. Jag känner att jag lätt … [mer]

Det går till exempel inte att motstå Turstens nya deckare, när den dimper ner i brevlådan ungefär samtidigt som man har avslutat läsningen av en annan bok. Det går inte ens att motstå den, fastän det står klart och tydligt på framsidan att det är årets påskekrim och att minsta barn kan lista ut att man då ska läsa den under påsken. Eller möjligen sportlovet, om man tänker ”lov … [mer]

Alltså, jag tycker verkligen om böcker och jag har ett märkligt ha-begär då det kommer till böcker. Jag vill äga . Somligt kan jag låna – men det allra mesta som jag tycker om känner jag ett sug efter att äga . Stuva in i den redan alldeles för överfyllda bokhyllan så att jag klappa lite på den när jag går förbi och andan faller på. Egentligen är ju bokrean som klippt och … [mer]

Jag tror jag hinner läsa ungefär femton sidor innan jag är ohjälpligt fast i den här boken och dessutom väldigt förtjust i huvudpersonen – Jill, sexton år. Hon är allt som hennes pappa önskar att hon inte var. Vanlig. Alldeles vanlig. Han hade önskat att hon kunde bli lite mer svart och galen, särskilt nu när mamman är död och hon har all sorg inom sig som måste få komma ut. … [mer]

Jag blev rätt glad då jag såg att det hade kommit en till bok av författaren som skrev Ensamma hjärtan och hemlösa hundar . Jag gillade ju den första boken och då är oddsen rätt bra att jag ska gilla även nästa bok. Och nu tänker jag att det skulle vara rätt trevligt om det kom en tredje bok – så då kan ni alla lista ut vad jag tyckte om den här boken, eller hur? Trots att … [mer]

Den här enkäten har jag sett snurra runt på ett antal bloggar vid det här laget, och trots att jag egentligen inte är någon enkätmänniska fick jag lust att svara. So, here we go:   Senast lästa: Felicia försvann , av Felicia Feldt  Senast köpta bok: I det sista regnet , av Janesh Vaidya Senast lånade bok: Solveigs vantar , av Solveig Larsson Senast fådda bok: Hm. Det vet jag … [mer]

Det är sant. Redan som liten kaninkille bestämde Kaninen sig för att han äger oss. Han pinkade in oss ganska rejält, och visserligen betydde det att han tämligen raskt blev av med sina kulor och sin manlighet – men han blev inte ett dugg mindre kaxig. Snarare tvärtom. Han utforskade allt större delar av huset och vi kaninsäkrade allt eftersom. Pillade bort sladdar, för det hade vi hört … [mer]

Åh, jag vet inte vad jag ska tycka om den här boken! Mitt intresse väcktes någon gång där före jul, då jag någonstans läste att det här skulle vara boken där ett av Anna Wahlgrens barn berättar sin version om uppväxten i den där stora familjen. Jag har ju läst Barnaboken och någon roman och i alla fall två delar av självbiografin, av Wahlgren – så självklart skulle det vara … [mer]

Jodå. Man vet vad man får när man läser en Roberts! ;-) Den här boken handlar om Rowan, som varje sommar jobbar som brandman – fast inte vilken slags brandman som helst. Hon jobbar med ett team som släcker knöligt belägna skogsbränder i Montanas bergstrakter – vilket innebär att hon och hennes jobbarkompisar når sina arbetsplatser genom att hoppa fallskärm rakt ner i lågorna. Jaja, … [mer]

Det här är fortsättningen på Sågverksungen – och vilken bra fortsättning! När jag började läsa, så fick jag plötsligt för mig att det kanske inte skulle vara så givande läsning. Vad skulle den här boken kunna säga, som inte blev sagt redan i Sågverksungen ? Bricken skulle vara lite äldre, och så skulle hon växa in i sin mammas livsroll och leva ett likadant liv som mamman… … [mer]

Den här boken fick jag av bästa Bokmatilda , i ett överraskningspaket i samband med ett bokbyte. Hon gissade att jag skulle tycka om den, eftersom jag tycker så mycket om Molnfri bombnatt av samma författare. Och så rätt hon fick! ;-) Sågverksungen, det är Bricken som är elva år och bor i Svartvik strax utanför Sundsvall där hon arbetar på sågverket. Hon är ströflicka och börjar … [mer]

Den här boken fick jag för eviga tider sedan, av någon som var med i ett bokbyte. Jag har tyvärr inte koll på exakt vem som skickade boken – men om du läser detta: Tack, än en gång! ;-) Somliga böcker har en tendens att hamna längre och längre ner i läsa-högen, för att till sist hamna i ett läge där de är så gott som bortglömda. Det här var en sån bok. Halvt bortglömd. Men … [mer]

Man kan säga att min högermarginal visar rätt så inaktuella böcker just nu. Tegelstenen om flickböcker har jag lämnat tillbaka – äntligen, efter att ha lånat om den X antal gånger. Jag prioriterade bort den hela tiden, så det var lika bra att bara ge upp den. Alsterlids bok är utläst och bloggad om. Jag har läst ut Kits värld därefter. Och så har jag läst Sågverksungen , som … [mer]

Ni minns John Marsdens serie, som handlar om ett gäng ungdomar som ger sig ut i ödemarken för att campa och när de kommer tillbaka till civilisationen upptäcker att hela landet har blivit ockuperat av en främmande, fientlig makt? Det var tänkt att bli en trilogi – men det blev hela sju delar, plus tre delar som handlar om Ellie (som var berättarrösten i de sju ursprungliga böckerna). … [mer]

Jamen, vi provar en lite knepig grej den här gången, tycker jag! Samma titel – fast i olika upplagor! En ska bort och tre hör ihop. Vilken ska bort och varför? Berätta i kommentarsfältet! Om du tänker som jag tänker du rätt och får en guldstjärna att hänga i himlen… ;-) Man behöver inte ha läst böckerna för att kunna vara med och man kan klicka på bilden för att få den i lite … [mer]

Det främsta skälet till att jag blev intresserad av den här boken är att den utspelar sig i Tornedalen (huvudsakligen) och det är ju bara ett stenkast härifrån där jag bor. Sen är jag ju född i det allra nordligaste norr - med fjällen som bakgrund, i det karga och bistra… Och jo, då blir det som att man känner sig lite hemma i boken; i dess ton och i innehållet. Berättelsen … [mer]

Så jäkla skrämmande bok! Man läser med jämna mellanrum om hemska brott som har sin förklaring i händelser långt bak i tiden, men det blir sällan så läskigt som det är i den här boken… Det verkar så simpelt. Ylva Zetterberg är på väg hem från jobbet en fredagkväll när hon spårlöst försvinner. Maken Mike blir irriterad. Timmarna går. Förbannad. Fler timmar går. Orolig. … [mer]

Tredje dagen på raken som jag såsar på här hemma i långkalsoner, mimmi-pigg-sockar och reklam-t-shirt fast det är arbetsdag. Gruvligt förkyld, helt enkelt. Inte så febrig, men löjligt snorig, hostig, rosslig och utan energi. Jag har läst ut tre böcker, medan jag suttit invirad i en filt i fåtöljen, eldat brasa och smaskat i mig allehanda mediciner. Först läste jag ut I tystnaden … [mer]

Tredje dagen på raken som jag såsar på här hemma i långkalsoner, mimmi-pigg-sockar och reklam-t-shirt fast det är arbetsdag. Gruvligt förkyld, helt enkelt. Inte så febrig, men löjligt snorig, hostig, rosslig och utan energi. Jag har läst ut tre böcker, medan jag suttit invirad i en filt i fåtöljen, eldat brasa och smaskat i mig allehanda mediciner. Först läste jag ut I tystnaden … [mer]

konstaterar jag att: * Det är rätt konstigt att man kan bära hem en unge från BB ena dagen och nästa dagen sitta och se henne kvittera ut en universitetsexamen. * När de där alldeles för snabbväxande ungarna flyttar hemifrån, finns det vissa poänger med att låta dem sprida sig över landet. Man har liksom vissa resmål givna. Just nu: västkusten och hufvudstaden. Den tredje tänker … [mer]

Är ni med och leker? ;-) Ni kan reglerna. En ska bort och tre hör ihop. Förklara vilken som ska bort och varför, i kommentarsfältet! Om du tänker som jag, har du rätt och får en guldstjärna i himlen. ;-) Man behöver inte ha läst böckerna för att kunna gissa, och man kan klicka på bilden för att få den lite större. Nu kör vi! ;-) … [mer]

När jag läste Mia Skäringers förra bok var jag inte helsåld på den, men inte helt avogt inställd heller. Jag gillade somligt och jag var fundersam kring somligt. Lite grann samma sak är det med den här boken. Den är upplagd på samma sätt som den första boken: halva boken består av blogginlägg och halva boken består av tidigare publicerade krönikor. Och jag tänker samma sak som … [mer]

Jag har suttit väldigt lite vid datorn den senaste månaden. Dels har det att göra med att det alltid blir så himla mycket på jobbet just innan jul, så man orkar liksom inte samla tankarna ordentligt hemmavid för att skriva. Dels har det att göra med att jag blev sådär sjuk och hängig och trött – så jag orkade inte heller, under nästan hela lovet. Och som om inte det där räckte, … [mer]

Här kommer jag fortlöpande att fylla på med de böcker som jag läst under året. Señor Peregrino – Cecilia Samartin (roman) … [mer]

Förra söndagen hade vi bokcirkel och den bok som vi hade läst till den träffen var Señor Peregrino . Jamilet – som är den som står i centrum för bokens handling – är ett sånt där överjordiskt naturväsen, nästan. Hon är vacker, men född utom äktenskapet som resultatet av en våldtäkt. Det är dock inte av det skälet som invånarna i hennes barndomsby betraktar henne som … [mer]

Redan kring jul läste jag den här boken – men inte förrän nu har jag förstånd att blogga om den… Bild: Adlibris Boken är utgiven på eget förlag, och det var författaren själv som hörde av sig via bloggen och erbjöd mig ett exemplar av boken. Den där grejen med eget förlag, det är en sådan där liten detalj som alltid får mig lite extra kritisk och tveksam – men den här boken … [mer]

Den här boken fick jag i julklapp av brorsan och jag läste den under mellandagarna någon gång. Det är en nätt bok, både till format och omfång – så den var ganska raskt läst. Jag hade inte någon bestämd bild av människan Bo Holmström innan jag läste. Jag kan inte säga att läsningen gav så himla mycket kött på benen heller, egentligen – om man vill Holmström in på livet. Den … [mer]