Livets ljuvliga kontraster

Jag älskar kontraster. Igår mysigt mingel på Barbros Bistro på söder med härliga bloggare och författare. Idag Skansen med min älskling Milton. Vi ska upptäcka nya Lill-Skansen tillsammans med min vän Karin och Miltons kompis Ossian. Vi tar färjan från Slussen. Och solen, den skiner över oss! … [mer]

Minns du Claire Bretéchers frustrerade seriefigurer

Jag älskade att läsa Claire Bretéchers serier, De frustrerade , hög igenkänningsfaktor. Det var länge sedan. Vad hände med henne? Någon som vet? Jag har en tjock inbunden bok med Modesty Blaise , hon inspirerade mig när jag och Johan Henniger skrev vår Förfärande är var ängel . Annars är jag ingen stor serieläsare. Jo Mumin i serieform älskar jag. Och Berglins förstås. Idag … [mer]

Skamligt att det inte finns ett Babel för Barnböcker

Ett Babel för barn- och ungdomslitteratur borde vara en självklarhet! Men är det inte. Skamligt tycker jag! Idag är det Världsboksdagen. Då firar vi boken och läsandet. Jag såg Marianne von Baumgarten som i TV4 – med den smittande entusiasm hon alltid har – pläderar för att man ska läsa för sina barn. Högläsning är viktigt, kan inte ersättas av att man lånar ut iPaden med en … [mer]

Ser bakåt, väljer att läsa om Balzac och Maupassant

Jag har ingen riktig läslust just nu. Känner mig splittrad och ron att läsa infinner sig inte. Men jag har läsplaner främst för sommaren. Jag ska sluta tjata om att läsa Proust, det blir inte av. Däremot ska jag läsa om de franska klassiker jag läste när vi pluggade franska – och vilken gedigen utbildning man på den tiden fick även i litteraturhistoria när man läste franska. Jag … [mer]

När inte Astrid Lindgren fick Nobelpriset kan väl Barbro Lindgren få Alma-priset?

Jag har inga synpunkter på Guus Kuijer årets Almapristagare  (Astrid Lindgrens fina pris till barnboksförfattare). Jag har inte läst honom och aldrig hört talas om honom men han är säkert klok och utmärkt. Det var tionde året priset delades ut och jag hade hoppats på ALMA-pris till en svensk författare denna gång, den fantastiska Barbro Lindgren. När nu inte Astrid Lindgren fick … [mer]

Älskad för den jag är, inte för det jag gör

Varje familj har sitt inre liv och vad lätt det är att tro att det är normen, att det är just detta som är det normala och vanliga. Jag tänker på min familj och vårt liv på Tivolivägen 14. Utifrån sett kan det synas väldigt enahanda. Min pappa jobbade hårt, min mamma var hemmafru. Vi umgicks bara med vår släkt. Min bror och jag brukar försöka minnas hur många gånger vi var … [mer]

Jag missar inte Äntligen måndag – filmen om Barbro Lindgren i kväll i TV2

Idag längtar jag verkligen efter ett program jag kan se utan skämskudde. Det är dokumentären om en av mina favoriter, den kloka Barbro Lindgren . Jag såg en förhandsintervju med henne inför filmen Äntligen måndag   och bara längtar efter att se filmen som sänds ikväll i TV2. I K special får vi följa hennes vardag under ett år, från gården på Öland där hon lever med höns, … [mer]

Erkänn nu: Vilket är ditt skämskuddeprogram?

Ser underbara Barbro Lindgren på morgonteve. Så klok och fin. Som den barnboksförfattare hon är talar hon om att hon ska skriva ”vuxenböcker” nu. Det är vi barnboksförfattare som talar i den kategorin. Andra författare skriver en bok. Vi barnboksförfattare skriver vuxenböcker ibland. Det kommer en film om henne, den kommer jag inte att missa! Hon berättar hur hon skriver för hand när … [mer]

Klitos Klitou fick oss att fnissa i alla våra soffhörnor, lättroade, javisst!

Tror min Facebooksida exploderade av skratt när alla vänner såg den skäggige mannens namn: Klitos Klitou. Visst är det underbart med denna kollektiva fnissiga uppsluppenhet som sprider sig från vår soffhörna och andras över hela Facebook. Det är bara ett namn… men så kul. Och lite ekivokt då… Sen blev allt roligt, han följdes av herr Kukric och sedan av  herr Carbonara som båda … [mer]

… så jag skakar ut mina kjolar och går vidare …

Jag fick ett tröstekort med ord som fungerar på mig för några år sedan. Det var författaren Ulla Isaksson som sa ungefär att …” det är bara att resa sig igen, skaka ut kjolarna och gå vidare…” Det är nog mitt förhållningssätt i livet. Så jag skakar mina kjolar. Och tänker att idag kommer Milton. Snart. Tänker att jag har två manus som ligger här, som jag arbetat länge med. … [mer]

Fick stjärnsmäll av recensent men tröstar mig med läsarbrev

Idag har jag försökt trösta mig efter stjärnsmällen jag fick av en elak recensent . Ja bildligt talat alltså men det gjorde lika ont. Han recenserade Förfärande Ängel men meddelade först att det inte var en deckare, nej det var en en iscensatt debatt- och diskussionsbok. Sen talade han om hur vi borde ha skrivit boken. Men i övrigt handlade hela recensionen om att det är fult att … [mer]

Synd om Per Hagman i Babel, han trivdes inte i sitt skinn

Det var  plågsamt att se Per Hagman i Babel . Det finns ett uttryck på franska – il n´est pas bien dans sa peau – han trivs inte i sitt skinn, ungefär. Så var det med Per. Han kändes så obekväm i rollen, han vred sig och vände sig och ville inte riktigt svara. Jag tyckte så synd om honom. För övrigt gillar jag Jessica Gedin också, min favoritspanare i radio. Han var så på fel … [mer]

Jag minns mitt sextiotal: Förbannad FOA-anställd läckte hemliga dokument i protest mot överstarkt försvar

Bra grävande journalistik har avslöjat skrämmande planer om vapenfabrik i Saudiarabien med svensk hjälp från FOI. I natt steg plötsligt en man från mitt förflutna in i mitt huvud, jag trodde jag drömt, men sedan mindes jag tjänstemannen på dåvarande FOA, Försvarets Forskningsanstalt, föregångare till FOI, som kontaktade en mig närstående person och lämnade ut dokument om vad … [mer]

Gräm dig inte över DÅ, gruva dig inte för SEN, lev NU

Jag gjorde en uppdatering på Facebook igår som var en suck: Jag vill att allt ska hända NU. Hur tränar man sig i tålamod och saktmodighet. Många kommenterade, intressant och läsvärt. Det är så kul, man släpper ut en suck och får tänkvärda svar från världen utanför sin egen lilla vrå. ”Jag vet massor med saker jag inte vill ska hända nu och inte sen eller då heller”, skrev … [mer]

Monika och Maria… Vilket bra stöd ni ger mig och vår bok

Vilka gulliga bloggvänner jag har! Idag berättar både Monika Häägg och Maria Moln att de beställt min och Hennigers nya thriller Förfärande är var ängel på sina lokala bibliotek. Ni vet att vi ger ut boken på bokentusiasten Saras (se bild) trevliga, kloka men mycket lilla Förlag 404 som ligger i Övre Önet i Offerdal, Jämtland. Sara hade lång bokerfarenhet, nu ville hon öppna … [mer]

Nu ska vi ha releasefester utan att rodna och tycka att vi förhäver oss – vi är så väl värda att fira

Nu får det vara slut på det här att krypa ihop i garderoben och inte våga fira fullt ut. Här ska firas, det lovar jag högtidligt. Nästa bok, i vilken form det nu blir, ska ha en rejäl releasefest. Vi ska göra Jantelagen till en Jäntelag och fira oss!!! Jag inser en underlig sak: Emma Vall har skrivit femton böcker tillsammans. På de femton böckerna har vi haft en -  1!! – … [mer]

Idag är jag en fattig men rik människa som sätter guldkant på kvällen med vin och böcker

Man får väl skapa sin egen guldkant på kvällen. Håglösheten drabbade mig, varför blir det så ibland? Från ett glatt uppvaknande till en dyster människa som stirrar ner i köksbordet. Det kan väl aldrig bero på att jag valde denna vackra dag till att betala räkningar? Men nu ska vi ändra på dysterheten. Jag fyllde ju år i veckan – så det finns  guldkanter. Ellen och jag ska … [mer]

Efterlysning från teatertrött bokläsare

Lördag morgon och Ellen och jag har redan tagit en lång promenad runt kära Söder. Längs vattnet, sedan upp vindlande smågator för att landa hemma och dricka efterlängtat morgonkaffe. Äntligen är asfalten  tillbaka. Mina fötter längtar efter att gå. Igår gick vi hela vägen hemifrån, Milton och jag, till Teater Tittut och såg en dockteaterföreställning. ”Spännande!” sa han och … [mer]

Ska vi skriva under pseudonymen Liza Läckberg för att media ska upptäcka vår nya av läsarna så lovordade bok?

”En underbar, underhållande välskriven bok. Läs den alla ni som inte har gjort det. Det går inte att lägga den ifrån sig Förfärande är var Ängel! ” skriver läsaren Annika Burman och jag blir glad och önskar bara att stora tidningar ibland också skrev om bra böcker från mindre förlag!!! Det  är faktiskt inte lätt. Jag tänker så här att jag läst ungefär en miljon likadana … [mer]

Min mardröm om att bli tvångsanmäld till Lyxfällan

En av mina mardrömmar som återkommer är att jag blivit hemligt anmäld till Lyxfällan och står där med min bristande insikt i vad saker kostar och skäms över hur jag slösar. Sedan vaknar jag. Egentligen har jag  koll, men jag är en shopoholic, och dessutom älskar jag att köpa julklappar. Så nu är det kris. Den brukar vara över, den här efterjulenkrisen, i februari, i år är det … [mer]

Idag tänker jag mer på kvitton än på kärlek

Ursäkta mig om jag denna dag tänker mer på kvitton än på kärlek. Idag är dagen då köksbordet ska rensas från förra årets kvitton. Det kräver verkligen styrka av mig. Belöningen blir yoga på eftermiddagen och middag med allra käraste Ellen. Eftersom vi just nu är totalt panka så har vi bestämt att vi bara får köpa mjölk och att vi ska leva på vad skåp och skafferi … [mer]

Försökte med Knausgård men han tråkade ut mig

Jag längtar efter att läsa men jag har inte rätt koncentration för tillfället. Eftersom alla pratar om Knausgård tänkte jag ge honom ett försök. Det blev lamt. Jag läste tankspritt och oengagerat. Jaha, kände jag efter sida upp och sida ner med Knausgårds tankar och trivialiteter, och varför ska jag dela din vardag? Boken tråkade ut mig. Hittade en Nesser i soprummet. Den var … [mer]

En ros till alla kloka engagerade bokbloggare

Ibland undrar jag hur man ska göra för att bli recenserad om man inte redan är känd för att vara känd, barn till n ågon man skäller ut eller tidigare flitigt recenserad. Det har blivit så mycket tuffare. Antalet recensioner blir allt färre och tycks det mig alltmer koncentrerade till samma fåtal författare. I synnerhet de som redan säljs ändå.   Så tur då att Bokbloggarna … [mer]

Gråsörjigt är ordet för dagen

Gråsörjigt är ordet för dagen. Gråsörjig är gatan utanför mitt hem. Gråsörjiga är mina tankar. Vissa dagar vaknar jag och alla bergstoppar är lätta att bestiga. Inget är problem. Andra dagar är jag kvar i sörjan. Kanske blev jag extra deppad igår av underliga debatter.  Det gör mig förtvivlad att det finns så mycket hat och mörker och jag tyckte att Maria Sveland formulerade … [mer]

Deckarna utspelades i ett kaos som slutade i ordning, så är det inte i vår bräckliga tid

Intressant att fundera kring deckare och krimlitteratur. De säger mycket om vår tid. När vi började skriva deckare i mitten av nittiotalet fanns få kvinnliga deckarförfattare i Sverige. Det var en anledning till att vi började, vi var så trötta på manliga överviktiga poliser, så trötta på alla män om drev handlingen i böckerna. Idag ser deckarkartan annorlunda ut men jag funderar … [mer]

Så: Varför läser du deckare?

Jag pratade med åttorna i Mullsjö om hur man kan tänka när man skriver en deckare. Det är kul. Man upptäcker saker om sig själv och får nya funderingar. Det finns piggögda ungar i klasserna, jag tycker så mycket om det. De ser på mig med ögonen fyllda av frågor och av längtan och jag säger till dem att följa sina drömmar. Bland annat. De sa ingen till mig när jag ville bli … [mer]

Vad huvudet innehåller är viktigare än om eleven har mössa på eller inte

Jag laddar för skolbesök i morgon. Med några åttor ska jag samtala om skrivande. Jag minns mina första skolbesök, jag var nervös. Nu vet jag att jag har min verktygslåda av erfarenheter att dela med mig av. Jag tänker mycket på hur samhället idag vill att alla ska vara estradörer. Jag minns några träffar FC ordnade när författare skulle möta dem som bokade skolbesök. Det blev … [mer]

Viktigt att värna vänskapen

Just idag har jag träffat en av mina äldsta och käraste vänner. Det var många år sen sist och jag har saknat henne så. Missförstånd och olycka gjorde att våra vägar drog åt olika håll. Jag tar på mig skuld för det men är nu så glad att vi ses igen. När vi träffades efter så många år var det som om vi sågs förra veckan och bara fortsatte vårt samtal. Lycka känner jag. … [mer]

Denna lust hos mig att utforska mörka stigar

Ja varifrån kommer den, denna lust att skriva om mord och våld. Denna försjunkenhet i thrillers och deckare, detta skrivande av deckare för alla åldrar. Kommer den ur egen rädsla och skräck. En alltför triggad fantasi som vet alltför väl hur det känns att vara rädd. Så skenbart mild är jag att en kollega förvånat tittade på mig efter att ha läst Förfärande är var ängel (han … [mer]

Sluta oroa dig … det ordnar sig aldrig

Jag måste säga att jag är en person som har lätt för att oroa mig. Min fantasi drar iväg med mig när jag föreställer mig allt som kan hända. Jag vet att oron är en dörr jag inte får öppna i mitt vanliga liv. Jag är hypokondrisk, jag är alltid så rädd att något ska hända mina när och kära. Det är en slags ångest som följer mig och som jag på olika sätt försöker … [mer]

Jag tror verkligen på snällhet

” Kim M Kimselius är en författarinna som har skrivit otroligt många böcker … Hon är aldrig snål med bra tips, uppmuntrande ord och spännande skildringar av livet i allmänhet. En fin människa rakt igenom som förtjänar uppskattning! ” så motiverar Trillingnöten att hon ger Kim Kimselius en Liebster-utmärkelse. Kim skickar utmärkelsen vidare till mig bland andra. Hon vill muntra … [mer]

Färgsortering och kvittoanarki

Idag spelar jag  First Aid Kit , det är fint. Jag är lite besatt av låten The Lion´s roar . Lyssna!!! Samtidigt städar jag garderober och lägger allt i färgsorterade högar. Det får mig att känna mig så ordentlig (vilket jag inte är). Däremellan tar jag en tur till köksbordet och rensar i kvittohögar och bokföringsanarki. Känner mig riktigt duktig. Allt detta bara för att vi … [mer]

Vi leker bokstäver, Milton och jag

Svenska dagbladet har en rolig serie om att ha barnbarn. Karin och jag är som gjorda för att passa in i den serien. Vi avgudar våra barnbarn och att göra saker med dem. Kolla länken till Karins blogg där hon berättar om vårt senaste besök på Spårvägsmuseet. Milton älskar det, det finns ett mycket litet tåg där som han ser som höjden av lycka att åka med. Han är lite uppfylld av … [mer]

Leve alla kloka bokbloggare som sprider kunskap

Man skriver och drömmer. Man får sin bok antagen. Den ges ut. Då borde man vara så lycklig. Jo, det är jag. Men sen kommer allt det andra. Man drömmer bara fram till utgivningen. Sedan kommer nästa dröm och nästa. Och ofta går de i kras. Hur många böcker säljer, hur många böcker recenseras? Så få. Boken kommer ut, och det blir tyst. För på kultursidorna är det främst de stora … [mer]

Tänk Jonas Sjöstedt som ny socialdemokratisk partiledare, vilken dröm

Jag har inte en politisk blogg och det var länge sedan jag var ansluten till något parti. Men som en gång socialdemokrat är det ju sorgligt att se och lyssna idag. Jag såg Håkan Juholt i Skavlan, det var bedrövligt att höra honom tala om sin svarta bok där han skrev upp personer som var emot honom. Och den har blivit betydligt tjockare på sista tiden, sa han med ett självbelåtet flin. … [mer]

Läste ni ABFs Damtidning?

Jag var redaktör för ABFs tidning Fönstret i  många år. Alltför många. Men vi hade en så sammansvetsad underbar redaktion och jag tyckte de frågor om kultur och folkbildning vi tog upp var så viktiga. Nu tänker jag sällan på den tiden. Jag tröttnade, lämnade och gick vidare. Men i morgon ska jag intervjuas just om min redaktörstid, min tid som kvinna i ABF. Därför funderar jag … [mer]

Till några fina bloggar jag gärna läser – med värme!

Min blogg Eva Swedenmarks värld har fått en fin utmärkelse av Annelie för att för att : ” Eva Swedenmark alltid skriver otroligt intressant och nära om att skriva, om att vara kvinna, om att vara människa och vikten av familjen .”Tack för det Annelie ! Det värmer. Det fantastiska med bloggen är ju att man sitter i sin ensamhet, kastar ut ett rop och får svar från detta stora hav av … [mer]

Hur farligt är det för barn med leksaker med magneter i?

Granen är plundrad, utslängd på balkongen. Alla mina fina kulor är nerpackade. Adventsstakarna likaså. Jag har dammsugit barr hela dagen. Och lär väl så få göra ett långt tag framöver. Milton har åkt hem efter att ha plundrat granen med mig. Han älskar att hjälpa till. Milton göra kaffe, erbjuder han sig och vet precis vilka knappar han ska trycka på på min espressoapparat. Han … [mer]

Jag fick lust att läsa Horace Engdahls senaste efter kvällens Skavlan

Vilket bra samtal det kunde ha blivit i Skavlan ikväll om inte de två urtramsiga norrmännen Bård Tufte Johansen och Harald Eia varit med – de skulle tydligen vara ett komikerpar men jag kunde hålla mig för skratt. Det var dock intressant att lyssna på de övriga gästerna som tyvärr fick för litet utrymme på grund av tramset.  Horace Engdahl är kunnig och  rolig på ett intelligent … [mer]

Lisbeth Pahnke var den första i min klass som bokdebuterade

Jag tänker att när jag var ung och ville skriva så var drömmen så hemlig att jag knappt yttrade den för mig själv en gång. Men den fanns. Vi startade den hemliga cirkeln Ave Ars på gymnasiet och läste för varandra vad vi skrivit. Men det var inte någon i Ave Ars som debuterade först i vår klass. Det var Lisbeth Pahnke som skrev hästböckerna om Britta och Silver som många läst. … [mer]

Sätt igång då! Vad väntar du på …

Kall vintermorgon och nu är julen slut även om julgranen står är så grön och grann utan att ha tappat ett enda barr. Men jag sitter i mitt arbetsrum i Solidaritetshuset och funderar på vad jag ska ta itu med. Hjärnan är tom och blank. Alla möjligheter finns alltså. Några manus är i olika stadier av bearbetning. Men jag plockar i papperen och vet inte riktigt var jag ska börja. Hade … [mer]

Detta ord som ska förvandla ingenting till allt möjligt

Julgranen lyser fortfarande. ”Men var är alla paket?” undrar Milton, nästan två, när han kommer. Och var är mina fastrar? Inte ens två är han men skypar med en faster i Italien och längtar efter en faster i det alltför avlägsna Australien. Jag säger som Milton: Kom hem!  ”Inte Skype nu?” sa han förvånat när han såg Elin IRL när hon kom hem till jul. ”Flyga högt landa marken!” … [mer]

Jag vänder på bleknade pusselbitar som inte passade in

Ju äldre jag blir desto mer kontakt får jag med mig själv i olika åldrar, det är ett märkligt fenomen. Kanske har jag mer tid att landa i mig själv nu när jag inte stressas så hårt av ett tufft arbete utan har mitt skrivande som yrke och liv. Vad det nu beror på så tycker jag om försjunkandet i olika epoker i mitt liv och jag tycker om att försöka vända på gamla bleknade … [mer]

Mellanrum och glädjeämnen: M som i Milton

Vännen läser mina statusuppdateringar och frågar försiktigt om jag drabbats av mellandagskoli. Kanske.  Har känt mig som om jag är i ett mellanrum ett tag. Allt borde ju vara underbart. Det är så varmt och snöfritt att sanden inte ens var frusen i sandlådan när Milton och jag var där. Det är inte snö så jag kan inte skylla på snödepression. Boken är nytryckt och kommer efter … [mer]

Misterioso – lovande serie

Äntligen  en bra svensk polisserie, tänker jag efter första avsnittet av Misterioso . För det mesta skäms jag när jag ser de svenska serierna för att det är så töntigt gjort med repliker som faller som tunga stenar till marken. Men Misterioso efter Arne Dahls roman var spännande och annorlunda. Om än på gränsen till för våldsamt.  Harald Hamrell har regisserat, Cilla och Rolf … [mer]

Känslan när man lämnat ett manus och tänker: Och vad nu?

Jag flyr så klart in i festen och gömmer fastan. När jag lämnat en ny bok och den kommer från tryckeriet och väntar på att vandra ut i världen – då grips jag av ångest. Det blir tomt. Vad ska jag skriva nu? Kan jag överhuvudtaget skriva? Orkar jag med en ny bok? 300, 400 tomma sidor att fylla. Med vad? Ni vet den där postmanuskänslan som är ganska jobbig. Också lustfylld, men … [mer]

Julklappsboken

Jag har bara klappat på den ännu, Kerstins Ekmans Grand Final . Jag önskade mig den så mycket och är så glad att jag ha den. Nu ska jag snart börja läsa efter några dagars intensivt och härligt julfirande. Det jag lovar mig själv är att inte snabbläsa som jag alltför ofta gör när något är bra. Jag vill njuta av denna bok som så många tycker så mycket om. … [mer]

"Sträckläste Ängelboken igår, det gick inte att sluta."

Nästan ingen av er har läst Johan Hennigers och min nya Förfärande är var ängel . Nya upplagan kommer i början av 2012. Men från den kritiker jag respekterar allra mest – och vars omdöme jag väntar ivrigast på – har jag fått lovord om både handlingen och språket – sublim! blir den kallad vår Ängel. ” Sträckläste Ängelboken igår, det gick inte att sluta! ” Ikväll ska vi fira … [mer]

Vilken lycka att få uppleva Tranströmer på Dramaten

Vilken fin kväll vi haft på Dramaten som i sedvanlig ordning firade Nobelpristagaren i litteratur. Denna kväll i närvaro av Tomas Tranströmer som under publikens  jubel rullades  in bland åhörarna. Faktiskt precis framför oss som satt på parkettens fjärde rad. Tomas Tranströmers dikter framfördes av Jonas Bergström, Stina Ekblad, Krister Henriksson, Hulda Lind Jóhannsdóttir, … [mer]

Mindlessness som metod i skrivande och översättande

Ibland läser man något så häpnadsväckande bra och insiktsfullt att det ligger kvar som en glädje i huvudet. Så är det för mig när jag läser John Swedenmarks nya klokbok Baklängesöversättning och andra texter . Han pratar om ”en omedveten fas och en medveten fas (och vetskapen om en trafik dem emellan”. Han beskriver hur han strävar efter att i ett inledningsskede av … [mer]