Blanka ytor leder ingenstans

Hur blir man mänsklig? Man misslyckas. Det är så enkelt. Man skapar sig ett slags skrovlighet. Skriver Kristian Lundberg på sidan 78 i sin roman Och allt skall vara kärlek (Ordfront 2011) – romanen som helt nyligen vann Sveriges Radios Romanpris . … [mer]

Anteckningsboken

Jag kunde ställa mig och titta ut över hustaken och tänka: Var inte orolig. Du har alltid skrivit förr och du kommer att skriva nu också. Det enda du behöver göra är att skriva en enda sann mening. Har Ernest Hemingway sagt, själv började jag med att dammsuga. … [mer]

Ett fång vardagshurra

Torsdag, mitten av mars: Vad minns jag? Att jag vaknade pigg. Med hopp om dagen. Ett icke oviktigt minne. Rent av det viktigaste minnet. Men drömmen försvann i uppvaknandet, nattens dröm alltså. Annars har jag nog kommit till mitten av drömboken nu. Det är en smula surrealistiskt att i efterhand läsa sina drömmar. Vad de gör med en, drömmarna, vart de för oss. Hur som helst, vid … [mer]

Efteråt

Läser Horace Engdahls bok Cigaretten efteråt (Bonniers 2011). Jag fick den av A i julklapp. Julen efteråt, julen utan. Engdahl skriver på sidan 9:   Det tjänar ingenting till att slåss mot nedstämdheten – det var vad kroppen lärde mig. Vila i hopplösheten, sa den. Att jaga bort den klarar du inte av. Uthärda den, och tänk på att den låter dig urskilja färger som du annars inte … [mer]

Drömboken

Sedan en tid tillbaka har jag en drömbok. Jag skriver ner de drömmar jag minns, eller arbetar för att minnas, i en liten bok. En anteckningsbok. Inte större än sju gånger nio centimeter. Pärmarna är i ett slags siden, i alla fall med ett slags sidenkänsla, rött siden med inslag av guldfärgat siden. En liten linjerad anteckningsbok från Paperblanks, en liten anteckningsbok med rött … [mer]

Text

Nej vänner – nu är jag trött på luckor, bilder. Längtar efter text. Där man får skapa sina egna luckor, eller bilder, eller sammanhang eller hur man nu ser på bokstävernas placering bredvid varandra. Och jag har placerat ett solskydd runt buxbomkloten, juteväv fastsurrad med hampasnöre, ungefär så. Jag vill att de ska överleva vårvintern. Det är en konst att överleva … [mer]

Dagen

Whitney Houston, kroppen, vårvinterljuset, skatten, Fanny och Alexander, skratten(!), vårvinterledan, bokrean, Greatest Love of All, själen – liv, eller inte, denna måndag mot mitten av februari – … [mer]

Och där står minnesluckorna på rad

Ju mindre jag läste, ja. Nu tar jag igen det. Läser  några av inredningsmagasinen från november, från strax innan advent. Tidningarna är som nya, som att jag aldrig läst dem tidigare, tittat i dem, bläddrat – intresserat eller förstrött. Det finns inte. Minnet av dem är helt utraderat. November – veckorna innan den mentala härdsmältan – är borta. Jag vet inte vad jag har … [mer]

Bokcirkel

Motståndet mot att läsa blev bara större ju mindre jag läste, en typisk ond cirkel. Det skriver Karl Ove Knausgård på sidan 101 i 2:an . Den har legat länge hemma nu, som fastfrusen på sidan 49. Eller var det jag som var fastfrusen, fast i den onda cirkeln?! Nu läser jag igen. Uppdaterad : Missa inte dagens OBS  och Dan Jönssons reflektioner om Karl Ove Knausgård. Lyssna här . … [mer]

Mitt fiktiva jag

Förr skrev jag alltid av de citat som jag ville spara från diverse tidningsartiklar, recensioner och krönikor, i någon av mina citatsamlingsböcker från Ordning & Reda. Numera klipper jag ut motsvarande citat direkt ur artikeln, för att sedan klistra in det. Båda varianterna tar lika mycket av min tid, som jag slösar med. Igår klippte jag ur några rader från Kristoffer Leandoers … [mer]

Det är mycket vi måste prata om

Ni kanske tycker att jag balanserar på en tunn tråd. Det är sant. Tråden är nästan overkligt tunn. Och solen står lågt, drabbar obarmhärtigt; fönstren, mig. Tråden är tunn. Men jag har bestämt mig för att nysta ihop den – eller nysta upp den – välj det som passar. En trasselsudd gör ingen glad. Om vi nu ständigt måste gå omkring med ett leende på läpparna. Men jag … [mer]

De kommande dagarna

Dagarna är räknade. Här är nu eder bloggvän tillbaka bland bokstäverna, bilderna. Så mycket finns att säga. Så mycket finns att hålla tyst om. Så mycket finns i mina drömmar. Så mycket finns i mitt minne. Så mycket har jag glömt . Minnet, ja – är det inte det som gör oss till dem vi är. Hur vi förhåller oss till det som vi minns – hur vi väljer att minnas. Hur vi väljer … [mer]

Nytt om den underbara romanen

Först måste jag erkänna att jag missade en av gårdagens texter om Karin Stensdotters En underbar roman , Lennart Erlings text  på Den långsamma bloggen – läs den här . Och idag var Helsingborgs Dagblads recensent förtjust. Läs den texten här . Visste ni förresten att romanen är illustrerad av Karin, små fina bilder här och där. På sidan 109 har en duva tuppat av. Nu ska … [mer]

Dagens texter om den underbara

Idag utkommer Karin Stensdotters roman En underbar roman – årets kaxigaste romantitel. Surfa in på  Arbetarbladet , Bengt O. Karlssons blogg  Flarnfri schalottenlök , och radions Kulturnytt  och läs vad de skriver. Sedan kan ni alltid få den senaste sammanfattningen av det som rör sig runt förlagets titlar på Tusculums webbplats  – men det visste ni ju redan. Kanske har jag … [mer]

Två nya fina texter om två nya fina böcker från Tusculum

Nerikes Allehanda  skriver här om Kristina Sigunsdotters debutbok Sjöpojken . Och Thomas Nydahl skriver här om Karin Stensdotters kommande roman En underbar roman . Vårläsning, sommarläsning  – åretruntläsning  – den bästa litteraturen går aldrig ur tiden. … [mer]

Valv bakom valv – livet tar sina språng –

Skäms inte för att du är människa, var stolt! Inne i dig öppnar sig valv efter valv oändligt. Du blir aldrig färdig, och det är som det skall. Ur dikten Romanska bågar av Thomas Tranströmmer , För levande och döda , 1989. – och man överlever, en stund till. … [mer]

”Omogen snorunge”

Nej, jag tycker inte att Sven Olof Karlsson ska dra alla småförlag över en kam som han gör i sin litteraturkrönika i dagens Expressen . Han skriver bland annat: ”Författarkompisar som ger ut sina böcker på små förlag, verkar i stället uppleva något som påminner om att ha ett ansvarslöst småsyskon, en omogen snorunge med någon bokstavsdiagnos. Mycket snack och man vet aldrig hur … [mer]

Bokbazar Poesi

Marie Lundquist skriver i kulturmagasinet Voltaire om gårdagens afton med Kristina Sigunsdotter och Sjöpojken på Stockholms Stadsbibliotek Bokbazar Poesi: ”Ikväll var det alltså dags att sjösätta Sjöpojken vilket gjordes med hjälp av cellisten  Cecilia Radkiewicz som tillsammans med författaren skapade ett egenartad och spännande samtal mellan ord och musik. Boken kommer ut på … [mer]

En mörk poetisk saga

Idag debuterar Kristina Sigunsdotter på Tusculum Förlag med Sjöpojken – en mörk poetisk saga för vuxna. Se video av Darko Stojkov och Kristina Sigunsdotter, med specialkomponerad musik av cellisten Cecilia Radkiewicz. … [mer]

Golvet – en dikt av Ingela Svenson

man säger att det går en ängel genom rummet när ett hål uppstår i verkligheten när det går en maska i täckelsen som skiljer oss från otiden det hände mig just nu det var som att hjärtat tog en paus och tänkte på det meningslösa i att fortsätta slå under tiden befann jag mig i mörker som att golvet öppnades bara en vindpust som antydde att ängelns vingar fladdrade Av Ingela … [mer]

Pressmeddelande från Tusuclum Förlag

Karin Stensdotter, författare och arkitekt som lever i Paris, och en av mina första och trognaste bloggvänner, utkommer den 9 maj med sin tredje roman som bär titeln En underbar roman . Läs pressmeddelande här och läs en intervju med Karin här . Utan livet i bloggosfären, utan all text där vi kunnat mötas, hade denna utgivning aldrig blivit av. Den är en frukt av det underbara … [mer]

Pressmeddelande från Tusculum Förlag

Idag går detta pressmeddelande ut från Tusuclum Förlag. Det berättar om Kristina Sigunsdotter som i april debuterar med Sjöpojken – en svart poetisk saga för vuxna. Kristina Sigunsdotter är född 1981 och bosatt i Stockholm. Hon har varit projektledare för Stockholms Poesifestival, och författat pjäsen Systrarna Stormhatt & Det stora fågeläventyret för Barnpoesifestivalen … [mer]

Kulturnätverket verkar vidare

Just hemkommen från möte i Kulturnätverket , det som startade för nästan exakt ett år sedan, den 7 februari 2010. Mycket gott har vuxit ur detta nätverk, bland annat drog Ponton Media i september 2010, igång en kulturtidskrift på nätet, Kulturdelen.nu – något som faktiskt gjort att också LT:s kultursidor ryckt upp sig. Mångfald och konkurrens vässar pennorna. Gott så. Och … [mer]

Riktiga grejer

Och som ett led i detta sköna att få röra vid saker, ett cd-konvolut till exempel, vill jag tipsa om en underbar skiva som jag inte hade köpt om jag inte gått till kassan på NK Bokhandel (som också säljer fin musik) och där på disken framför kassaapparaten (jo, de är fortfarande på något sätt just apparater) sett det där stället med skivor där det står Spelas Just Nu. Jag … [mer]

Något att röra vid

  Jag vill återupprätta saker som går att ta på och är vackra och själfulla, inte bara ge upp inför den digitala eran. Jack White från duon White Stripes (som för övrigt splittrades igår).   Han älskade litteratur och böcker som föremål betraktade – papperet, sidorna, den ensamhet som läsandet förde med sig. Nina Bouraoui , ur Kärlekens geografi (hoppas att hon aldrig … [mer]

Lyfta skrot och penna

Jag är färdig med sjukgympan nu – i alla fall med den som äger rum på en vårdcentral. Nu flyttar jag över till gymmet, med en sjukgymnast som ”personlig tränare”. Jo, det får nog sättas inom citattecken – personlig sjukgymnast är nog det korrekta uttrycket, en guide för att jag ska göra rätt grejer för rätt muskler och i lagom takt. Grejer som får mig att lyfta ett … [mer]

Samtiden

I morgon når vi fram till februari. Det är en onödig månad. Jag har aldrig riktigt kommit överens med februari. I Andra sidan väggen skriver jag hur ”februari sänker sina solkiga vingar”. Det är så jag närmar mig månad två. Fast förra året var februari en månad av kyla och vit, tjock frost. Det var som att vandra i den där sagan av Beskow; Olle med farbror Rimfrost på väg … [mer]

Det är nog nu

Nej gott folk – nu är jag trött på pausfågeln, nu när fåglarna snart börjar vårvinterkvittra över udden på Lövstaviken – reser jag mig igen. ”Men nog nu”, skrev Andreas Ekström på Sydsvenskans kultursidor inför utgivningen av Eva Gabrielssons bok Millennium, Stieg och jag . Ekström undrade hur länge vi ska ”tycka synd om” Gabrielsson, att hon nu faktiskt får lov att … [mer]

Pausbrott

Kanske borde jag göra ett pausbrott här. Bara idag. Nu när Wendela Avisan skriver om min blogg. Den är ju annars för närvarande stängd pga hälsosjäl, för att citera titeln på Agneta Klingspors fina bok Stängt pga hälsosjäl (Mormor 2010), som jag för övrigt skrev om för en tid sedan, här . Skäl stavat med sj. Mitt eget skäl för denna lilla paus är att jag vill markera, inte … [mer]

Litterära priser och sprängd ordning

Jag läser Beate Grimsruds roman En dåre fri . På sidan 7, berättelsens första sida står: ”Författeriet är inget yrke. Det är ett liv. Jag skrev i går. Jag skriver i dag. Jag kommer att göra det i morgon. Vandra i orden. Känna och njuta av meningar och sammanhang. Hämta det i mig själv och lämna det ifrån mig.” Några sidor senare skriver Grimsrud: ”Händelserna väntar på … [mer]

Tekniken ovädren och drömmarna

Snöyra, gränsande till storm. Vägen som plogades för en halvtimme sedan är nästan helt igenyrd. Jag vet det eftersom jag precis kom hem efter att ha skjutsat William till tåget som ska ta honom till huvudstaden. Hoppas han. Tåget, eller bilen, eller flyget – naturens krafter rår inte tekniken på. Det är en tanke att vila i. Men nätet, vänner, nätet – det går som; ja, ni vet … [mer]

Tisdagsfascinationer

Såg ni solförmörkelsen tidigare idag? Det gjorde inte jag. Jag såg bara hur den lågt stående solens strålar smög fram bakom Parkudden, korsade allén och träffade ladutaken. Men det var inte ett starkt vitt ljus, det var ett ljus så som det ser ut när man tittar genom solglasögon. Fascinerande. Annat fascinerande denna tisdag med tolvgradig kyla är en stort uppslagen recension i … [mer]

Så här fram mot kvällen på årets första dag …

… funderar jag över formen för bloggen. Förra året skrev jag ett slags dagboksanteckningar – ibland mycket korta, ibland 420 tecken, på Facebook. Kanske ska jag skriva mer sådant på bloggen i år. Bloggosfären är inte en lika sluten värld som fejan. Och vill jag sväva ut är bloggen den mest tillåtande arenan. Bilder förstås. De är alltid bäst på bloggen. Bloggen står mig … [mer]

En julfest

Till varje kyrka finns en församling. Till varje församling finns ett församlingshem. Till varje församlingshem finns en syförening. Från köket doftar det av kaffe. Koppar och fat slamrar mot varandra. Och på serveringsfaten trängs bakelser av äppelmosfylld rulltårta, garnerad med en klick vispgrädde. Det är tisdag eftermiddag i församlingshemmet, och tanterna lägger korsstygn i … [mer]

Kroppen ljuger aldrig

Häromdagen var jag på mitt första besök hos Spinalis; en specialklinik för personer med ryggmärgsskada. Ja, det är en sådan person jag numera är, inskriven på Spinalis för årliga kontroller. Allt började här . Och på Facebook, en av de allra första dagarna med smärta, som jag då inte visste var den kom ifrån, skrev jag att det känns som att jag håller på att gå av på … [mer]

Nobelnotiser

Nobeldagen och det ska bli intressant att se Prins Daniels Nobeldebut. Kommer han och kronprinsessan att få sitta bredvid varandra på samma rad som Kungen och Drottningen? Så som kronprinsparet i Norge alltid sitter tillsammans under Fredsprisceremonin. Och kommer då lilla Prins Carl Philip att få sitta ensam på raden bakom, där han annars brukar sitta med sin syster som för allt smör i … [mer]

”Man kan börja läsa var som helst, hoppa mellan sidorna och ändå hela tiden läsa den med behållning”

 Thomas Nydahl kallar sig solitär, han har vänt sig bort från dagstidningarnas förflackade kultursidor. Han vägrar skaffa sig mobiltelefon och han cyklar hellre än åker bil … Han skriver såväl med ilska som sorg, med kritiska uddar och ibland meditativt tempo. Han citerar författare som skrivit om och sökt ensamhet och tystnad, citat som det är en glädje att ta del av och som … [mer]

Två underbara recensioner …

… av förlagets böcker i senaste BTJ-häftet. En underbar liten bok om en flickas trevande väg från barn till vuxen … Med en skarp och klar prosalyrik tecknar Lilian Edvall berättelsen om en osäker flicka som tror att hon ska bli som mamman men som motvilligt finner mer och mer av pappan i sig själv. Språket skär rakt in i vardagshändelserna – huggormarna man kunde dö av, doften … [mer]

Christer Hermansson har skrivit Sveriges roligaste bok

I nio år levde jag helt ovetande om en av de roligaste böcker som skrivits på svenska. Ich bin ein Bibliothekar! … Nu är uppföljaren här; Kulturchefen (Tusculum förlag) och samtidigt kommer Ich bin ein Bibliothekar! i nyutgåva. Oliver C. Johansson har avancerat till kulturchef i Strangeness kommun, vilket blåst liv i hans punkterade ego på ett rent hårresande vis och har … [mer]

Tidlös novembermorgon

Om jag kunde skriva skulle jag skriva en bok om människans största lycka och olycka (Tusculum 2007), en tidlös berättelse. Läs mer . … [mer]

Och då får man ta saken i egna händer och arbeta sig fram via nätet …

… till exempel till SvB:s webbplats och där skrolla sig ner till bokstaven E och läsa en underbar nyhet . Och därefter kan man gå till den här bloggen och läsa ett intressant resonemang om författarna och förlagen. Och länka och berätta och länka igen – så att man inte försvinner i bruset av allt som rör sig. … [mer]

Syns du inte finns du inte – det obehagliga sambandet

Idag har jag läst den här och den här artikeln, två små artiklar som på ett stort sätt tar upp vad det hela handlar om i media, hur allt hänger ihop, detta brus av medienonsens för att använda Johan Cronemans ord. Och när jag läser detta, som alls inte är några nyheter utan snarare en bekräftelse på den utveckling vi dagligen ser och hör, blir jag bara mer och mer övertygad om … [mer]

”Edvall talar genom tystnaden, hon ger på ett unikt sätt tystanden ett språk”

Boken är en blandning av prosa och lyrik och genren ger orden och berättelsen en vacker framtoning – skapelsen blir en lättläst prosatext som samtidigt omfattar en djup och smärtsam poesi … Edvall sätter ord på barnets väg från hjälplösheten och moderns ompyssling till självständighet och frigörelse. Det är genom mjuka och varsamma ord som Edvall nystar upp barndomen. Hon … [mer]

Nya röster om höstens böcker

Långsamhetens nej av Thomas Nydahl: Nydahl är något av en domedagsprofet när han kritiserar nivellering och konsumism. Här ges ingen pardon, det mesta i vårt moderna samhälle pekar mot undergång. Samtidigt finns hopp och glädjeämnen där det främsta är de egna barnen och barnbarnen. Här är han inte ensam längre utan i en stark gemenskap som han ser sträcka sig både framåt och … [mer]

En text i allhelgonatid

Jag har börjat vandra på kyrkogårdar. Långsamt, mellan välansade buxbomshäckar – bara går och går, i timmar. Kliver bland lönnlöv samlade framför järnstaket till någon man av betydelse – samlade lite på avstånd, som förr. Läser på stenarna. Söker något att luta mig mot, en samvaro. Någon som blivit lämnad av sitt barn, någon som vet att berätta, någon som säger: Jag … [mer]

Stillsam läsning

På Tusculum Förlags webbplats kan man idag läsa utdrag ur en fin intervju med Lilian Edvall, aktuell med den prosalyriska  berättelsen Och hundarna skällde alltid på nätterna . Det är Länstidningen Södertälje som publicerar intervjun, och där berättas också i en liten faktaruta om förlagets övriga utgivning i höst, exempelvis Thomas Nydahls fina och nyligen utkomna bok … [mer]

Boksprättandets konst

Så landade då Lotta Lotass roman Sparta i brevlådan. Bok nummer 204. Och det är en bok som inte behöver skrika ut sin närvaro med glättat omslag. Det är en bok som jag som läsare får arbeta med att komma in i. Inte mig emot. Sådan litteratur är att föredra. Alla gånger. Nå. Ordet boksprätt gav två träffar när jag nyss sökte det på Google. Båda träffarna tillhör Stockholms … [mer]

Fin bok svår att köpa

Jag har beställt och betalat Lotta Lotass nya roman Sparta . Jo, man får betala in pengar i förväg till författarens vanliga bankkonto, med clearingnummer och allt. Och sedan följer en mejlkonversation med någon som hjälper Lotass med administrationen runt detta – ”du måste skriva vem pengarna är från” och så vidare och så vidare. Och så finns det ingen plats att skriva detta … [mer]

Att stilla sig ett slag

Och ikväll hade vi ett litet releasekalas för Lilian Edvalls skönlitterära debut för vuxna, den prosalyriska berättelsen   Och hundarna skällde alltid på nätterna . Stämningen var god liksom snittarna och vinet och jag sa till de församlade att nu får ni sprida budskapet om att den här fina fina boken finns. Den skriker inte ut sin närvaro i medielandskapet, men den finns och … [mer]

Ministern och mediernas dramaturgi

Hillevi Engström, den nya arbetsmarknadsministern, är en flitig gäst i alla tidningars stora intervjuavsnitt just nu. Man undrar varför. Varför inte Catharina Elmsäter-Svärd, till exempel, eller Anna-Karin Hatt. Nå, det är lätt att förstå, trots allt, dramaturgin finns ju där. Ligger öppen som en frisk blåmussla som just kokat upp i grytan. Allt är klappat och klart. Det stavas … [mer]