Aorta recenserad i GP

Mikael van Reis recenserade Aorta i Göteborgsposten 2011-08-29. Tyvärr är recensionen inte utlagd på nätet, varför vi tar oss friheten att citera den nedan: “Bland Göteborgs kulturtidskrifter finns Aorta som befrämjar retrogardistisk kultur. Termen är motsatsen till avantgardism och ­innebär att viss tradition hyllas som bas för ny litteratur. Det bästa är redan gjort, låt oss se … [mer]

De slog sönder en guldålder

Det är möjligt att konsten att komponera och värdera poesi nådde sin globalt sett hittills absolut högsta form vid hovet hos den siste mughalkejsaren, Bahadur Shah Zafar II, i Dehli i mitten av 1800-talet. Än idag anses Mirza Asadullah Khan Ghalib – spelaren, drinkaren, mystikern – som en av subkontinentens absolut främsta diktare. Han var … [mer]

Samfunnet slik det er

I 1919 publiserte Rudolf Steiner, som har 150-års-jubileum år, en bok som var ment som et idemessig utkast til en helt ny form for organisering av samfunnet. Denne organiseringsformen kalte han for ”tregrening.” Rudolf Steiner hadde sett verdensamfunnet styrte inn i en gigantisk katastrofe. Denne katastrofen viste at den gamle inndelingen av samfunnet uvegerlig måtte … [mer]

Skall det där föreställa en ko? Om sonetten

Om ett förnyat intresse för sonetten som diktform skriver Håkan Sandell, i Emil Kléens gamla tidning Kristianstadsbladet, under rubriken “Skall det där föreställa en ko?” Sandell närmar sig i sin artikel ämnet utifrån ett nyvaknat svenskt intresse för sonetten, och tar som positiva exempel upp Magnus William-Olssons samling Ingersonetterna, och – … [mer]

Edith Södergran och “modernismen”

Håkan Sandell skrev för några dagar sedan intressant om Edith Södergran och “modernismen” i Kristianstadsbladet. Det får mig att tänka på den långsamma, men som jag tror oundvikliga, revideringen av svensk litteraturhistorieskrivning som Peter Luthersson varit inne på bl.a. i Svensk Litterär modernism. En stridsskrift (2002), och som ger en vidare utblick över det modernistiska … [mer]

Loven og mysteriet. Om Claes Gills poesi

I år er det hundre år siden Claes Gill ble født. Det kan være et god grunn til å ta frem det tynne bindet med hans samlede dikt. Claes Gill kom inn i norsk poesi  med en personlig aura av sjøsprøyt, bohemsk holdning, og med en vilje til å iscenesette seg selv og sitt liv … [mer]

Konst och evolution II

I början av augusti skrev jag ett längre inlägg här i bloggen om hur en grupp konst- och litteraturvetare världen över idag försöker befrukta konst- och litteraturvetenskap med evolutionsbiologisk kunskap. Sedan dess har nämnda fält inom konst- och litteraturteori uppmärksammats i ett temanummer av Axess magasin, vilket resulterat i en mindre debatt i ämnet, huvudsakligen förd i … [mer]

Sufism biter inte på barbarer

“Sufism biter på inte på såna barbarer”. Så sa han, den sammanbitne mannen från Swat-dalen, vars hemby dagen innan drabbats av ett fruktansvärt bombdåd med tiotals döda. Han sa det från talarstolen under en konferens med temat Sufism & Peace, arrangerad av Pakistans författarförbund i mars i år, dit jag hade kommit i sällskap med … [mer]

Islams kärlek

I en tid när det verkar att ha blivit folksport att skälla på islam så kan det vara passande att påminna om islams andra sida. En varmare och mjukare sida så som den till exempel gestaltas genom verken till den medeltida persiske poeten Rumi. Hans huvudverk, den omfångsrika “Andliga strofer”, kallas ibland för “den persiska … [mer]

‘Monument Valley’: i landskapets regi

Det fortelles at det kreves lengre tid for kontinuerlig avspilling av alle westernfilmer som er laget enn hva den historiske epoken de skildrer varte. Visuelt sett er estetikken tilhørende “The Wilde West”, eller “The American West”, sterk og umiskjennelig, men de nødvendige sosiale og geografiske omstendighetene sørget for at den egentlige Ville Vesten begrenser seg … [mer]

Ett svar från Stefan George

Vi lever i det underliga tidsavsnitt där de gamla 1800-talsideologierna rustas upp och rostas av samtidigt som det bildningsunderlag som höll de uppe inte längre är mer än öar i ett hav av konsumistisk likgiltighet och banalitet. Medan vänstern ropar på en socialt engagerad konst och litteratur, och högern ser sig om efter en avpolitiserad … [mer]

Attende til dei norske røtene

Nynorsken er på vikande front. Og han har lenge vore det. Kva skal gjerast for at målsaka kan få vind i segla att? Sist helg vart det gjort freistnader på å svara på det. Det var debatt på Litteraturhuset i Oslo. «Har nynorsken ei framtid som riksspråk» var temaet. Attom spørsmålet kan det gamle slagordet … [mer]

Språkdiktet kontra erfaringsdiktet

Siste utgåve av Vinduet er vigd poesi. «Finst det noko karakteristika for, eller hovudlinjer i, norsk poesi», spør Mazdak Shafieians utvalde aktørar i poesifeltet. I ein enkét freistar Bendik Wold, Karin Haugen, Nora Simonhjell, Paal Bjelke Andersen, Audun Lindholm og Gunnar Wærness svara på spørsmålet. «Ubestemt form flertall» heiter Mazdak Shafieians’introduksjon til enkéten. Vi … [mer]

Lästips: SvD om Arvo Pärt

I dagens Svenska Dagbladet kan man läsa ett intressant reportage om Arvo Pärt, som inte brukar vara lätt att få en intervju med. Intressant är bl.a. hans tidigare experiment som en av sovjettidens stora avantgardister: “Han har kallat den för ‘taggtrådsmusik’, och lämnade den med insikten att man ‘inte kan läka sår med taggtråd’.”. Hans … [mer]

Det arkeologiske blikk

Arkeologi er fortsatt et delvis politisk fag. Ikke fordi utgravningsprosjekter er ideologisk motivert – de er oftest profesjonelt drevet –, men på grunn av den allmenne tolkning av funnene som blir avdekket. Av eksempler kan nevnes jernhånden Egypts vise-kulturminister Zahi Awass holder over publiseringen av egyptiske prosjekter; den greske lettelsen under stridsspørsmålet om det … [mer]

Estetik och etik – ny bok av Teddy Brunius

Det har varit en lätt deprimerande erfarenhet att ta del av Teddy Brunius nyutkomna verk “Ars longa – Stora dikter i svensk tolkning” (Edition Laokoon), en sammanställning av sju stycken omsorgsfullt kommenterade egenhändiga tolkningar av vad som med viss generalisering kan benämnas lärodikter. Deprimerande har det varit inte för att boken … [mer]

Amerikansk litteraturdebatt, Virgil etter August

På websiden The Huffington Post presenterer skribent, poet, og kritiker Anis Shivani 7 August i år en liste over det han mener er de femten mest overvurderte nålevende amerikanske forfattere. Det er egentlig en bemerkelsesverdig publikasjon, med tanke på den liberale-progressive profilen til websiden. Shivani viser ingen nåde i sitt angrep mot den rådende tendensen … [mer]

Konsten som universellt mänskligt fenomen

Figurationerdebatten utspelades under sommaren 2009 och kom att utvecklas till en av det förra årets största svenska kulturdebatter. Debatten föranleddes av boken Figurationer. Romantik och realism i norskt samtidsmåleri av Johan Lundberg och Christopher Rådlund, samt av en uppmärksammad utställning med samma namn och curerad av de båda författarna. Utöver de i sig intressanta … [mer]

Sommerfeiring Retrogarden lør. 29. mai 2010

FRIE KUNSTER www.friekunster.no inviterer: Retrogarden feirer solen med dikt, musikk og vin Galleri PAN St. Olavs gt. 7 0165 Oslo Lørdag 29. mai 2010 kl. 20.00 – kl. 01.00 Diktopplesning: Geir Uthaug, Bertrand Besigye, Håvard Rem, Håkan Sandell, Henning Næss og Ronny Spaans. Petter Richter spiller ny musikk av Marcus Paus Obs: kl. 14.00 – kl. 17.00 Vernissage med nye malerier IKONER av … [mer]

Pasolini i Indien

Under december 1960 och januari 1961 reste de italienska diktarna Pier Paolo Pasolini och Alberto Moravia tillsammans omkring i Indien. För bådas del resulterade äventyret i en bok, Moravia skrev resekildringen “Un idea dell´India” (1962, på svenska som “Indisk resa”, 1963) och Pasolini sammanställde sina anteckningar o researtiklar i “L´odore dell´India” (1962, ej översatt). … [mer]

Episk poesi som frigjør

BERTRAND BESIGYE. OG SOLEN TILBER INGEN ANDRE GUDER ENN SIN EGEN STYRKE. DIKT ASCHEHOUG 2010. «Og solen tilber ingen andre Guder enn sin egen styrke», er tittelen på Bertrand Besigyes tredje diktsamling. De fleste av diktene foregår i Oslo, eller i «Tigerstaden», som er tittelen Besigye bruker på byen, det navnet som Bjørnstjerne Bjørnson en gang … [mer]

Myten om androgynen i tre 1800-talsromaner

Myter om ett androgynt urtillstånd finns i de flesta kulturer och har genom historien omhuldats inte minst av inom olika ockulta och mystiska traditioner. Mest känd är kanske den något burleska version som Platon låter komediförfattaren Aristofanes återge i sin dialog Gästabudet. De relativt rikliga hänvisningarna till olika myter i Platons texter har blivit föremål för … [mer]

“För mig är Vin och sång den bästa tron”

Omar Khayyam var en persisk poet, filosof, matematiker och astronom som levde och verkade på 1000-talet. Genom diktverket Rubaijat har Omar Khayyam dels blivit en av nationalskalderna i Iran dels ett namn i världslitteraturen. Khayyam skrevs nämligen in i västerlandets litteraturhistoria av engelsmannen Edward Fitzgerald vars egensinniga men litterärt högtstående tolkningar gjorde succé i … [mer]

Sture Linnérs Pindaros-bok

I en försvinnande generation av humanister var Sture Linnér även en av de sista svenska fullblodsklassicisterna. Hans bortgång för några veckor sedan lämnar ett tomrum som kan bli omöjligt att fylla. “Homeros” från 1985 och “Den gyllene lyran” från 1989 har redan blivit klassiker på svenska. Varefter hans litterära verksamher ytterligare intensifierades de senaste decennierna. … [mer]

Angående “En nygammal dikt av Kristian Lundberg”

I måndags publicerades på denna blogg ett satiriskt inlägg där artikelförfattaren, Håkan Sandell, hävdade att vi fått oss tillsänt en gammal, tidigare opublicerad dikt av Kristian Lundberg. Till inlägget publicerades också en upphovsrättsskyddad bild, tagen av Ulla Montan. Bilden hade hittats på internet utan källhänvisning och ansträngningar hade gjorts för att säkra att den … [mer]

Drömd dikt

I en dröm steg ett odjur fram till mig. Det hade tio horn och sju huvuden och på sina huvuden hädiska namn. Odjuret jag såg liknade en leopard och dess fötter var som på en björn. Och när det talat ropade de sju åskornas röst: -Jag är alla falska vänners vän. Mitt … [mer]

Doktor Hasch

Den av sina böcker som beatniklegenden Jack Kerouac själv satte högst var barndomsskildringen “Doctor Sax“, skriven 1952 och utgiven 1959. Redan när boken var färdigkomponerad var Kerouac övertygad om att han aldrig skulle kunna överträffa den. Med ett på samma gång ordlekande och måleriskt driv är Doctor Sax fylld av bruset från Merrimack-floden, övergivna fabriker, … [mer]

“Danaë” – ur Emil Kléens kvarlåtenskap

Härmed presenterar jag ett bifynd från mina äventyr i Lunds universitetsbiblioteks handskriftsavdelning: “Danaë” (ca. 1889), ett tidigare otryckt fragment av Skånes egen Jean Richepin: Emil Kléen: — Stigen nyss ur badet i fontänens cementmurade granitbassin, står en ljus ungdomlig kvinnogestalt. Från det nakna hullet, vitt som mjölk och ännu vått, droppar vattnet ned, bysten … [mer]

Der de innfødte skriker

Noen tanker jeg gjorde meg etter å ha lest metal-miljøets reaksjoner på Håvard Rems bok om black metal, “Innfødte skrik”: Boken betegnes blant annet som “pretensiøs”, “overanalyserende” og “ræva”. Pretensiøs er den bare idet den pretenderer å gi en sammenfattet historisk gjennomgang av et kulturelt fenomen og dets utvikling. Jeg synes boken lagt på vei lykkes i … [mer]

Lovecrafts drömmar lever

Jag gillar labyrinter, det tror jag att trogna läsare av denna blogg har förstått. Därför kunde jag naturligtvis inte mostå att läsa avhandlingen ”De mörka labyrinterna – Gotiken i litteratur, film, musik och rollspel” av Mattias Fyhr. Där uppvisar Fyhr både bredd och djup och boken kan rekommenderas till alla som vill veta mer om … [mer]

Att kasta ut Steiner genom tågfönstret

En välkänd profil från Oslos retrogardistiska, antroposofiska och alternativa miljöer, Henning Næss, har intervjuat mig för norska tidskriften Cogito, och den lades idag ut även på W&W:s hemsida. Samtalet kretsar mest kring religiösa föreställningar; om Blake, Swedenborg och Steiner; om bogomiler, katarer och jesider. Men lämnar även plats för uppväxt, proto-malmöligan-kretsar och … [mer]

Så att vi inte vissnar ihjäl

För 1980-talets danska poetiker var det en självklarhet att försöka återerövra metafysik och estetik efter det föregående decenniets socialistiska realism och dess ensidigt dialektiskt-materialistiska livssyn. Pia Tafrups poetik “Over vandet går jeg” (1991) hade visserligen varit under förberedelse länge (och utdragsvis skymtat i tidskrifter) men istället blev det, genom “Mit … [mer]

I Brodsky-land

I Sovjetunionen figurerade olika undergroundkulturella subkulturer, ofta västligt influerade som av jazz-, rockmusik och klädmode, men just poesin utgjorde sedan gammalt ett alternativ. Ett från statens håll nätt och jämt tolererat alternativ, där poesin kunde antyda en förbjuden systemkritik. Men inte bara baskern utan också huvudet satt löst, och Brodsky hamnade ganska … [mer]

På återbesök i Borges labyrinter

Då och då måste jag göra återbesök i Borges litterära labyrinter. Den argentinske författaren Jorge Luis Borges novellsamling Ficciones finns sedan några år tillbaka översatt i sin helhet, med den svenska titeln Fiktioner. Merparten av berättelserna fanns visserligen tillgängliga i översättning sedan länge men att det finns en komplett översättning av Borges originalverk är … [mer]

Haschklubben i Paris

Nyligen läste jag en ytterst humoristisk text, på David Nessles blogg, om Théophile Gautier och dennes lätt överspända formuleringar angående Mona Lisa. Gautiers kvinnosyn kan måhända te sig förlegad, men hans betydelse för poesins utveckling bör inte underskattas. Enligt ett vedertaget synsätt startar den lyriska modernismen med den franske poeten Charles Baudelaire. Baudelaire hade … [mer]

Modern konst

Inget nytt under solen: “Hörrudu ska vi inte gå opp på Muséet och förakta Rembrandt ett tag?” Ur min farfarsfars skämtbok Svenskt skämtlynne under ett halvt sekel, vol. 8 (Stockholm 1914) s. 10. David … [mer]

Vad gör du på lördag?

På lördag 27 mars öppnar Textival, Göteborgs alternativa bokmässa för tidskrifter och mindre förlag. Där kan du självklart träffa oss bakom Aorta och retrogarde.org och botanisera bland våra fina erbjudanden på tidigare utgivning. Textival håller öppet 11 – 18  och hela programmet för mässan hittar du här. För övrigt vill jag också gärna tipsa om en … [mer]

Påsken og idyllisk poesi

Idyllisk poesi, slik den først oppstod i det 3. århundret f.kr. med den bukoliske diktningen til Theokritus kjennetegnes i innhold av skildringer av pastorale skikkelser, slik som gjetere, i landlige omgivelser og omstendigheter. Theokritus’ dikt spenner fra rene gledesskildringer av ferdesvenner på vei til innhøstingsfest (Idyll VII) til konkurranser i kappsang (e.g. Idyll VI), som … [mer]

Maskin uten Gud: Tannhäuser, Oslo 2010

Teateroppsetninger innehar en særegen posisjon i den narrative kunstform. Lik all fortellende litteratur kan skuespill bedømmes mot den aristoteliske maksimen om at kunst skal etterligne, ikke gjengi, virkeligheten: det usannsynlige tillates, mens det utroverdige skal unngås. I tillegg tilfører scenekunsten (og dens begrensninger) den ytterlige bedømmelsesparameteren oppførbarhet. Moderne … [mer]

In memoriam

Från S:t Petersburg når mig nyheten att Elena Schwartz avled igår, den 11:e mars. Hon hann bli 61 år. Schwartz var, tillsammans med Olga Sedakova, den man frestades att benämna Rysslands främsta kvinnliga poet, djupt rotad i den ryska poesitraditionen när hon gärna byggde ut sina dikter i långa sviter i Marina Tsvetajevas och Velimir Chlebnikovs … [mer]

Finns det retrogardism i Kina?

Den kinesiske författaren Han Shaogong var en av de unga intellektuella som under kulturrevolutionen skickades ut på landsbygden för att arbeta i jordbruket. Där kom han i kontakt med en lokal kultur som i mångt och mycket var opåverkad av de revolutionära diktaten. Framför allt upptäckte den unge mannen att böndernas språk var annorlunda, inte … [mer]

Går det att skriva en retrogardistisk roman?

Jag diskuterade häromdagen med min gamle vän Håkan Sandell om romankonsten och huruvida det finns någon prosa som skulle kunna kallas retrogardistisk. Jag kom faktiskt på åtskilliga exempel på sådana böcker. Här är ett… Den brasilianske författaren Milton Hatoum har med en roman som på svenska fått titeln ”Den förtrollade staden” (utgiven på Bonniers förlag) skrivit … [mer]

Odyssevs’ hjemreise fortsetter

Jeg er Odyssevs, Laertes’ sønn (…) Det lyse Ithaka er mitt hjem, et fjell det har, Blad-raslende Neriton, synlig fra fjernt avsted. Rundt om er mange øyer, tett de ligger hverandre, Doulichion og Same, og trebekledte Zakynthos. Ithaka selv ligger lavt, aller lengst ut mot havet, Mot solnedgangen, ellers vender hun seg mot sør. (Odysseen 9.19-26, min gjengivelse) Homers kryptiske … [mer]

Innkjøpsordninga

Innkjøpsordninga er sereige for norsk litteratur – på godt og vondt. Om medlemene i ei av nemndene går frå å vera deskriptive – dvs. fylgje med på endringar og innovasjonar i litteraturen og verka stadfestande på domen hos fleirtalet av kritikarar i aviser og tidsskrift - til å vera normative og konserverande – motverke innovasjon og mangfald som har hausta ros av … [mer]

Gothic Revolution

De förbannade tapeterna förstår jag inte varfär man alltid skall låta William Morris (1834-1896) representeras av här hos oss, där det som generellt skrivs om prerafaeliterna är helt meningslöst. Hans arbetskapacitet var i själva verket enorm. Utöver design-firman, bokkonstproduktionen, islandsreportagen, de episka dikterna osv tillkommer även sysselsättningar som minst femhundra … [mer]

Heidenstam – idealism, moral, identitet

Den senaste tiden har jag alltmer kommit att fundera över retrogardets identitet, och då framför allt vad (och ytterst, vem) som bestämmer om projektet kan anses ha en motståndsidentitet eller en projektidentitet – för att låna två begrepp från sociologen Manuell Castells: Motståndsidentitet – Alstras av aktörer som befinner sig i positioner i samhället vilka antingen … [mer]

Actionhjältar och vårt kulturarv

Kulturskribenten Malte Persson må ibland anklagas för att rutinmässigt anlägga ett metaperspektiv på de ämnen han behandlar men hans respekt för den klassiska litteraturen går inte att ta miste på. Därför blir jag så glad när han i en recension av de två (!) nyligen publicerade översättningarna av Rolandssången på ett skenbart respektlöst sätt jämför … [mer]

Lokal tradition – global trend?

Under sensommaren förra året blev jag inbjuden till en litteraturkonferens i Pakistan. Konferensen har skjutits upp flera gånger på grund av säkerhetsläget men blir nu verkligen av den 14-16 mars. Jag har varit i Pakistan två gånger tidigare och hunnit intervjua och i samarbete översätta flera poeter därifrån så det känns väldigt bra att få … [mer]

Kulturåret 2009 – Tyskland

I den fjärde och avslutande artikeln i vår serie återblickar på året som gick har turen kommit till Tyskland och en betraktelse signerad poeten Klaus Anders. Kulturåret 2009 – Tyskland Nyheter som har begeistret meg i den tyske bokheimen i 2009 er en roman (som utgis egentlig i hausten 2008) og ei diktsamling. Romanen Im Turm (Suhrkamp Verlag) … [mer]

Tradition

Från en intervju med pakistanske poeten Ishrat Aafreen (född 1956). Samtalet fördes i Oslo november 2009: HS: -Utöver dina universitetsstudier så vet jag att du tillägmnade dig mycket kunskap om litteratur innanför små poesicirklar i din hemstad Karachi. Hur gick dessa sammankomster egentligen till? IA: -Det finns två former. Den ena är närmast en bjudning där någon … [mer]