Den tryckta diktens räddning?

Det har hänt att jag sena kvällar funnit mig själv på en höjd blickandes över hamnens nedrustade varv, de svaga ljusskenen från Älvsborgsbron mot Vingas siluett och den bortomliggande Nordsjön. I vindens saltpiskande vrål har jag tänjt näsvingarnas radar, pejlande efter främmande dofters spänning. Drömskt som det kan tyckas är inte detta för att jag … [mer]

Vi värdelösa i huvudfåran

Och vips så blev Vi värdelösa mainstream. Nu uppmanas alla att logga in på Facebook och ”gilla” oss! Postat i:Pressmeddelande … [mer]

Ett yl i tiden

En introduktion av Allen Ginsberg, eller vad som kom att kallas the Beat Generation, är knappast nödvändigt. Tillsammans med Jack Kerouac och William S. Burroughs tillhör han de mest, om inte lästa så i alla fall namnkunniga personligheterna i USA:s litterära 1900-tal. Vem har inte läst On the Road, Naked Lunch och åtminstone gluttat lite … [mer]

Svarta Vykort Revisited

En av de senaste årens diktsamlingar som jag ofta återkommer till, som jag plockar ner från bokhyllan och bläddrar några sidor i eller tar med mig till sängen och bröstar upp mig med, är Marcus Birros Svarta Vykort. Den kom 2007 och är en ganska märklig bok i det svenska poesilandskapet. Lättläst. Oambitiös på något … [mer]

Månadens text, februari

En poesirecension kan uppriktigt sagt se ut lite hur som helst. Inte sällan är den komiskt kortfattad och inte sällan tallar skribenten själv på poesifältet, med blommigt språk och små pasticher. Eller så kan skribenten göra tvärtom: helt utelämna sina intryck av den lästa boken, och man funderar på om han/hon ens tycker om poesi. … [mer]

Droppformade hjärtan

Alla hjärtans dag – förälskelsens mesta manifestation. Par efter par exploaterar sin passion i småvoyeuristiska kärleksmöten runtom på stadens alla restauranger. Jag har ingen statistik på ur många som faktiskt firar denna artificiella högtidsdag, och det spelar egentligen ingen roll. Men vänta lite: Ingen behöver oroa sig över att detta kommer bli en litania över … [mer]

Månadens text, januari

Man kan klaga sig full på det trista poesiklimatet och på att det skall vara så förbenat svårt att säga någonting om diktande utan att folk drar öronen åt sig. Det har jag gjort många gånger och resultatet är alltid detsamma – man blir själv trist, och packad därtill. Som eviga post-ironiker och post-optimister instiftar … [mer]

3 x manliga brittiska poeter

Linton Kwesi Johnson är en brittisk poet född på Jamaica 1952. Han skriver på jamaicansk patois (ett kreolspråk) och läser ofta upp sina dikter till dub-reggae. Han är den enda svarta poet som getts ut på Penguins klassiska serie. Simon Armitage är en engelsk poet född 1963 i Huddersfield i norra England. Han är bland … [mer]

Ett hånflin eller en smilad nationalitet – när när en poet säger ifrån

En septemberdag sista läsåret på högstadiet, fann jag mig sittande i en stor hörsal tillsammans med ett hundratal andra ungdomar i samma situation. Situationen bestod i att min klass hade skeppats iväg på en så kallad internordisk lägerskole i Århus, där vi skulle interagera med elever från Danmark, Norge och Finland. Och det var absolut … [mer]

Att inte vara rädd för naturen – om en efterlämnad dikt av Tor Ulven

”Om jag vore död nu, skulle jag inte ha upplevt  den här junidagens övertydliga sol, och nästan orörligt gröna lövverk  jag skulle ha varit allt det där”  Det är, faktiskt, inte vem som helst som kan skriva om något sådär naturligt och ändå liksom komma undan med det. För att göra det – för att … [mer]

En översättning på drift

1 1998 listade SVT:s Röda rummet publikens val av 1900-talets 100 mest betydelsefulla verk. Harry Martinsons Aniara kom tvåa. Nu ska man kanske inte ta just sådana omröstningar på alltför blodigt allvar – just denna blir dessutom svår att ta seriöst då Berts dagbok kom på sjuttondeplats – men de tenderar att ge en föraning … [mer]

Det tredje vilorummet och hybriditeten

Det där med nationell poesi är näppeligen en mer brännande fråga än nu. Stockholms poesifestival har tagit aktivt avstånd från Sverigedemokraterna och deras kulturpolitik. Blixtsnabbt reagerade SDU på parollen ”Håll för öronen Jimmie Åkesson!”. Att de ställde sig utanför Dramaten för att skandera svenskt kulturarv ter sig både ironiskt och paradoxalt. Inte endast för att … [mer]

Afrikasyndromet

Ibland är det nyttigt för både estetik och ideologi att spendera några timmar i arkivet. Med detta i åtanke tänkte jag bemöta stundande bok- och biblioteksmässa, och tillhörande tema, genom att bläddra lite i två gamla Svalan-antologier. Närmare bestämt de förord som inleder respektive samling. Den 22-26 september riktas samtidens litterära fokus på Afrika. I … [mer]

Näktergalens sång

Fast det idag är skrattretande neoimperialistiskt med plattityder om österlandets visdom, sprakande spiritualism och färgglad språklighet är det förvånande lätt att själv trilla dit i en exotifierande fascination av multikultirörelser och pseudosekularisering. Därför rycks jag gärna med i Arthur Symons något föråldrade hyllning av Sarojini Naidu i förordet av hennes debut The … [mer]

För att rida på en våg

Sofi Oksanen är i allra högsta grad i ropet med romanen Puhdistus, Utrensning, vilken recenseras överallt och av alla just nu. Imorgon står hon på Konsertsalens scen i Musikens hus, tillsammans med Soleyman Ghasemiani, Anna Jörgensdotter och Per-Eric Söder, då Forum för poesi och prosa anordnar författarframförande under temat Prövningar. Det börjar 19.00, det kostar … [mer]

”Äntligen!”

”ör hans förmåga att fånga och dramatisera vår tid och i arbetet aktivt involvera och engagera såväl unga som gamla. Genom hans både utmanande och underhållande dramatik får vi möta livsberättelser i en samtidteater som berör”. Så lät motiveringen när Mattias Andersson igår mottog Författarcentrum Västs och Västsvenska författarsällskapets pris Årets författare 2009. … [mer]

Bröderna Strugatskij

Första gången jag kom i kontakt med rysk sci-fi var när jag i alldeles för unga år satt bänkad framför SVT:s Andrej Tarkovskij-tema och filmen som då fick den något besynnerliga översättningen Färdkarlen. Inte är jag sen att erkänna hur lite jag de facto förstod av den mödosamma resan mot Zonen som en författare och … [mer]